Voce dei Rossoneri: ” Lägg ner tramset”
Kommande säsongs coach blir första ämnet i Voce dei Rossoneri. Baccas uppträdande då han blev utbytt mot Capri belyses och avslutningsvis den tragikomiska farsen där Berlusconi har huvudrollen.
Panelen utgörs av Milanredaktionens Henrik Brandel, Andreas Wingren och Kaveh Golestani.
(VdR är en artikelserie där skribenter från Milanredaktionen samt ibland en gästskribent bildar panel varje gång. Artiklarna i serien publiceras tre gånger per månad –den 3:e, den 13:e och den 23:e)
Ryktena om vem som tar över coachrollen till nästa säsong är redan igång och tre namn som nämns är Lippi, Sousa och Montella. Inga namn man direkt jublar över eller?
Henrik Brandel: Milans problem kan inte lösas med ett tränarbyte, oavsett tränaren. Visst finns det bättre och sämre alternativ på marknaden, men huvudproblemet är klubbens strukturella planlöshet och långsiktighet. Först när klubben satt en långsiktig plan för hur man vill spela fotboll, vilken ambitionsnivå man vill ha och hur denna skall uppnås via mercaton och eller talangutveckling via ungdomsleden går det att anställa en tränare som har ett tydligt ramverk för att lyckas uppnå målen.
Andreas Wingren: Nej inget att jubla över. Och framförallt inget beslut som kommer att göra någon skillnad så länge förändringar inte görs på högre positioner i klubben. Galliani och strukturen runt honom måste förändras (läs: försvinna). Inför nästa säsong kommer vi återigen påbörja ett "år 0" med ny tränare, och med största sannolikhet en ganska stor spelaromsättning.
Vad Milan behöver för att åter kunna konkurrera i Serie A, och på sikt Europa, är en långsiktighet och kontinuitet - såväl sportsligt som verkasmhetsmässigt. Vi behöver en tränare som får fullt förtroende att bygga sitt lag, vilket då innebär att han får de värvningar som faktiskt behövs - inte vad som råkar finns kontraktslöst på marknanden. Och till det behövs nyktra mål från ledningen, det är inte rimligt att vi ska ta en Champions League-plats "år 0".
Till detta behöver vi också någon som kan får ordning på klubbens ekonomi, att vi säsong efter säsong tillåts gå med brakförlust utan att ansvariga förlorar sina jobb är ju snudd på sinnessjukt.
Kaveh Golestani: Ingen av dem känns egentligen så lockande. Lippi är ju en legend och mycket omtyckt av undertecknad (trots sin Juventus-bakgrund). Han vet också hur det här spelet fungerar, både på och av planen. Dessvärre är han inte en bra långsiktig lösning och jag ser nog helst honom i en annan roll inom klubben men med ett taktiskt stöttande ansvar till den coach vi nu får.
Sousa är en lovande coach men han har inte vunnit över mig ännu och det känns på förhand som ännu en coach som efter ett halvår får lön av Milan utan att jobba för klubben...
Montella kan diskuteras men i grund och botten är han en gnällspik och inte det jag föreställer mig klubben och spelarna behöver. Vi behöver fart, pondus och styrka. Inte ursäkter, gnäll på domare och konspirationsteorier.
Bacca blev allt annat än glad då han byttes ut mot Carpi. Det sades att han till och med åkte iväg från San Siro innan matchen var över. Med detta och Menez uppförande för inte så länge sedan i tanke (då han vägrade att bli inbytt pga att han ansåg det var för lite tid kvar), borde vi oroa oss för att det finns en strukturell respektlöshet i Milan, eller är det helt enkelt bara bra att konkurrensen mellan anfallarna lockar fram dessa situationer?
Henrik Brandel: Det Bacca gjorde var inte snyggt. Men en gång är ingen gång i mina böcker. Händer det igen får man omvärdera colombianens karaktär. Med Menez är historiken sett över hela hans karriär lite tydligare, det är en fantastisk spelare i medgång men en grinig djävul när allt inte går hans väg. Även om jag har synpunkter på Milans strukturlöshet i allmänhet, tror jag inte att dessa utspel har med klubben att göra.
Andreas Wingren: För mig känns det ganska uppenbart att det finns en respektlöshet i vissa delar av spelartruppen som inte är bra för klubben, och definitivt inte rimmar särskilt väl med Milans historia och traditioner. Se bara på sättet som delar av spelargruppen underminerade och sålde ut Seedorf när han tillträdde tränarjobbet efter Allegri. Pinsamt.
Det är nog så enkelt att vi har lite för många fat cats i truppen, alltså spelare som lyfter oproportionerligt höga löner och trivs ganska bra med att puttra runt på Milanello. Och som troligen är ganska tillfreds med en placering runt sjätte till åttonde plats i tabellen så länge det innebär att de inte behöver jobba hårdare.
Sen om Bacca och Menez tillhör den gruppen kan jag inte säga, även om jag inte tror det. Vad jag däremot tycker är uppenbart är att Menez och Balotelli är lite för stora egoister för att vara rotationsspelare, känns som en tidsfråga innan deras plats på bänken påverkar stämningen i resten av truppen.
Kaveh Golestani: Det ska sägas att jag också hade blivit upprörd om jag varit i Baccas skor, men det är aldrig okej att bete sig som en barnunge i motgång. Sådant löser man internt och i tystnad, när man inte är adrenalinstinn. Jag är dock inte orolig för att det är något genomgående eller en tendens. Det har var nog en isolerad händelse för Bacca och jag tror säkert att han satts på sin plats av ledningen.
Menez har alltid varit lite barnslig och tjurig och det är nog mer hans personlighet än något annat som lockar fram det beteendet i motgång. Att man lyckats få Balotelli att bete sig någorlunda propert är ett bra riktmärke.
Affären mellan kineserna och Berlusconi har återigen gått på grund. Är det dags för Berlusconi att överge dessa affärsplaner tycker du?
Henrik Brandel: Jag skulle välkomna en försäljning av klubben. Berlusconi har gjort en enorm gärning för klubben och bör, trots de senaste årens kräftgång respekteras och hyllas. Nu saknas dock inte bara investeringar utan en tydlig och långsiktig plan för klubbens framtid. Ena dagen är det toppen av Champions League som är målet, nästa inga förvärv över 30 år och sedan planer på bara unga italienska spelare. Spelsystemet förändras numera konstant efter tränarens önskemål snarare än efter klubbens struktur och långsiktiga mål. När man som ägare inte längre vet vad man vill är det dags att sälja, oavsett om man äger en fotbollsklubb eller en korvmoj.
Sedan är det självklart att jag inte välkomnar vilka nya ägare som helst. Kinesiska eller inte måste det finnas en tydlig sportslig plan, inte bara en marknadsföringsmässig sådan. Jag ser hellre en "fattigare" ägare med en plan jag köper än en rikare dito som bara är ute efter varumärket Milan.
Andreas Wingren: Lägg ner tramset. Börjar med att göra en marknadsmässig analys av klubbens värde, sen kan vi börja leta försäljningar och samarbeten. Att försöka lura på någon att köpa delar av ett sjunkande skepp är bara slöseri med allas tid.
Kaveh Golestani: Det här går nog precis som Berlusconi vill. Jag tror att vi alla var naiva inför det här - än en gång. Om nu Mr Bee var seriös från första början hade det här gått i lås för längesedan. Nu är situationen, precis som så många andra de senaste åren (tänk Mr X), en fjantig och pinsam cirkus. Ingenting kan rädda hedern i det här, men i slutändan får Berlusconi precis som han ville från början.
