Voce dei Rossoneri: ” Måste vara härligt stelt på familjemiddagarna”
Voce dei Rossoneri lyfter frågorna om arenaplanerna, Balotellis ”förvandling” samt matchen mot Udinese.
Panelen utgörs av Milanredaktionens Andreas Wingren, Jonas Desai och Tommi Uksila.
(VdR är en artikelserie där skribenter från Milanredaktionen samt ibland en gästskribent bildar panel varje gång. Artiklarna i serien publiceras tre gånger per månad –den 3:e, den 13:e och den 23:e)
Berlusconi tycks ha ändrat inriktning i arenafrågan och vill stanna kvar på San Siro. Hur reagerade du på det uttalandet?
Andreas Wingren: Det måste vara härligt stelt på familjemiddagarna i Casa Berlusconi. Barbara har arbetat hårt för att driva igenom ett arenaprojekt för Milan och när hon väl lyckas svepet Silvio in och stoppar allt. Precis som för alla andra Milan-supportrar som varit på plats i Milano och kollat fotboll på San Siro har jag varma känslor för arenan. Jag ser gärna att vi är kvar där, men i sådana fall under nya förutsättningar. Då behöver vi få köpa loss arenan från kommunen så att vi har möjlighet att modernisera och bygga en affärsmodell som tillåter oss att konkurrera på liknande villkor som andra storklubbar i Europa.
Jonas Desai: För att återigen kunna mäta oss med de europeiska toppklubbar vi brukade mäta oss med krävs det en förändring i arenafrågan. Jag är inte emot att stanna kvar på San Siro - främst av historiska och känslomässiga skäl - men då måste klubben kunna etablera verksamhet via arenan och inte bara hyra den när det behövs. Frågan är ju förstås om det finns i planeringen och om det överhuvudtaget skulle gå, inte minst med tanke på att Inter också brukar spela där ibland.
Tommi Uksila: Delade känslor. En egenägd arena är, som jag sagt tidigare, ett viktigt steg att ta i dagens fotboll för att på så sätt öka intäkterna. Efter allt ståhej och uttalanden om att det minsann ska bli en ny arena känns det nu konstigt att plötsligt ändra sig. Men Berlusoconi är Berlusconi. Det går inte att lita på honom. Samtidigt är San Siro speciell och jag har absolut ingenting emot att bli kvar där, bortsett det ekonomiska.
Balotelli har överraskat de flesta positivt och påstås ha mognat ordentligt på sistone. Mot Udinese fick han dessutom chansen från start då Luiz Adriano petades istället. Är du förvånad över Balotellis förvandling och tycker du Mihajlovic gjorde rätt som i så tidigt stadie av säsongen lät Balo spela från start?
Andreas Wingren: Jag imponeras av att Balotelli kan spela med ett så stort självförtroende efter att i princip varit bänkad i ett helt år. Det är starkt. Men som vi också vet är Balotelli alltid kapabel att sy ihop ett gäng matcher där han ser ut som världens bästa fotbollsspelare för att senare under säsongen helt falla bort. Så jag avvaktar innan jag sällar mig till den pågående hyllningskören. Däremot tycker jag att det är rätt av Mihajlovic att ge Balotelli chansen tidigt så att han kommer in i laget och känner sig delaktig i säsongen. Trots att han just nu ser riktigt vass ut ser jag hellre att vi satsar på Bacca och Adriano som startspelare. Med Balotelli på plan tycker jag det ser svårt ut för Bacca att riktigt komma till sin rätt, han blir inte lika delaktig i spelet. Balotelli gillar att falla ned och vara delaktig i spelet, med Adriano på plan har vi en anfallare som går i djupled vars instinkt alltid är att leta sig in i straffområdet. Vi blir helt enkelt mer direkta i vårt anfallsspel med Bacca och Adriano, ett spår jag gärna ser att vi fortsätter utveckla.
Jonas Desai: Med facit i hand blev det ju helt rätt. Kan det däremot skapa problem framöver? Möjligtvis. Troligtvis. Mario Balotelli har ännu inte gett mig någon anledning att tro på honom i längden, oavsett hur bra han uppför sig eller hur många defensiva löpningar han tar. Det har helt enkelt skett för många snedsteg de senaste åren för att mitt tålamod ska återhämta sig efter en bra prestation och några konfliktfria månader. Jag är glad så länge han bidrar till poäng för laget och han inte skapar osämja i truppen, men det kommer ta lång tid innan jag helt slappnar av och accepterar att Balotelli faktiskt har förvandlats.
Tommi Uksila: Jag skulle vänta lite med att hylla Balotelli för hans mognad. Han har gjort det bra hittills och jag hoppas att det fortsätter så. Jag har personligen alltid hållit en extra tumme för Mario. Men jag skulle vänta till efter säsongen med att utvärdera hans mognad.
Milan besegrade Udinese igår efter en match med två ansikten. Den första halvleken vanns med 3-0 efter stor skillnad mellan lagen. I andra föll Milan ihop som ett korthus och var nära att förlora åtminstone en poäng. Dina tankar om matchen?
Andreas Wingren: Jag tycker att Mihajlovic får ta på sig ett stort ansvar för vårt sammanbrott i andra halvlek. När vi för första gången har ett mittbackspar som samarbetar och inte känns som en säkerhetsrisk så väljer Mihajlovic att bryta upp det partnerskapet och kasta in Alex för att få bättre täckning i luftrummet. Där och då spred sig en enorm osäkerhet i vårt kollektiva försvarsspel. Jag tycker även att det är snudd på tjänstefel att behålla Montolivo på plan genom hela matchen. Visst var han briljant i första halvlek, men när det börjar sättas tryck mot Milan är Montolivo i mitt tycke för långsam och slarvig i sitt försvarsspel för att skydda backlinjen. Jag hade hellre sett att De Jong flyttats in som sköld efter det att Udinese gjorde sitt första mål. När slutsignalen väl ljöd kändes det som att vi kom undan med blotta förskräckelsen. Men vi tog tre poäng, det viktiga i slutändan. Nu får laget åka hem och fila på spelet för att undvika liknande scenarion i framtiden.
Jonas Desai: När ett lag underpresterar i vardera halvlek ser matcher oftast ut sådär. Milan försvarade alldeles för lågt i andra halvlek, utan att centrera ordentligt och utan någon riktig tanke i omställningsspelet. Udinese var alldeles för passiva i första halvlek och därför blev skillnaden så markant när laget kom ut och spelade fotboll i andra. Jag önskar väl fortfarande att Milan någon gång kan känna sig bekväma i att försvara en ledning, precis som det var en gång i tiden. Nu är det snarare så att man oroar sig mer när laget leder än när läget är neutralt.
Tommi Uksila: Visst var det en härlig första halvlek att se när målen bara trillade in. Dock ska vi komma ihåg att Udinese var fullständigt uselt. I andra halvlek föll vi tillbaka in i gamla synder och jag bara väntade på att kvitteringen skulle komma. Det skulle inte alls ha varit orättvist. Det var skönt att till slut kunna konstatera att tre nya poäng införskaffades, vilket trots allt är det viktiga. Men att som i slutet av den första halvleken tro att Milan nu har vaknat och ska konkurrera om CL-platser är förhastat. Det här är fortfarande Milan anno 2015.
