SvenskaFans rankar: 21. Phoenix Coyotes
Phoenix Coyotes kan se tillbaka på den bästa säsongen i franchisens historia. Ökenrävarna var en av överraskningarna i Western Conference den gångna säsongen då man tog hem Pacific Division för första gången och gick hela vägen till conferencefinal där man föll mot dem blivande Stanley Cup-mästarna Los Angeles Kings.
Inför säsongen så var det inte många som trodde att Coyotes skulle tillhöra toppen i Western, utan snarare att laget skulle hålla till i dem nedre regionerna i tabellen. Majoriteten på SvenskaFans rankade laget nedanför slutspelsstrecket men Dave Tippetts mannar visade att ett bra lagbygge och motivation kan räcka långt.
Man plockade hem Pacific Division för första gången i franschisens historia, och slog ut Chicago Blackhawks och Nashville Predators på vägen till conferencefinalen. I slutspelsserien emot Chicago så visade man prov på mental styrka då fem av sex matcher gick till övertid. Om man var små underdogs i förstarundan så var man starkt nederlagstippade emot Nashville. Men återigen så överraskade man många genom att slå Predators med 4-1 i matcher.
Laget hade ingen direkt fixstjärna utan det var kollektivet som stod i fokus. Den enda spelaren som skulle kunna kallas stjärna var Mike Smith som var helt fantastiskt bra i målet under i princip hela säsongen. Målvaktsfrågan var ju det stora frågetecknet inför förra säsongen då man blivit av med Brygalov, men Smith gick in och storspelade och rätade ut det frågetecknet. Veteranen Ray Whitney var poängbäst med 77 poäng och Radim Vrbata gjorde flest mål i laget (35).
Sedan var det kul att se Oliver Ekman-Larsson ta ett rejält kliv framåt i utvecklingen och etablera sig som en av lagets bästa backar. Jag förutspådde i förra säsongens inför-artikel att OEL skulle få sitt genombrott och det är alltid lika kul när man har rätt. OEL stod för 13 mål och 19 assists och spelade samtliga 82 grundspelsmatcher. Han loggade även saftiga minuter och i slutspelet var han oftast den spelaren som hade mest istid i laget.
Den stora frågan är nu ifall man kan upprepa succén, och trots att man gick till conferencefinal och vann sin division så tror majoriteten av SvenskaFans skribenter att Coyotes inte kommer att lyckas med den bedriften och att man kommer att hamna utanför slutspelet.
Målvakter:
Mike Smith är given etta i Coyotes mål. Han hade en grym första säsong och visade upp ett spel som jag inte visste att han hade i sig. På förhand så såg ju Phoenix målvaktsbesättning ut som en av dem svagaste i hela ligan, men Smiths spel under säsongen var fenomenalt. Vid flera tillfällen så vann han matcher åt laget och i “matchen i matchen” emot Pekka Rinne i andrarundan i slutspelet så sopade han banan med finländaren. Kan Smith fortsätta att hålla den nivån han gjorde under förra säsongen så kan Coyotes mycket väl utmana om en slutspelsplats.
Bakom Smith så ser det lite tunnare ut. Jason LaBarbera lär ta hand om backup jobbet även kommande säsong, och även ifall han är en ytterst medioker målvakt så verkar det som att han är en glädjespridare i gruppen. Chad Johnson kommer ge LaBarbera en match, men mest troligt är att han kommer att starta säsongen i AHL.
Backar:
Coyotes har en solid backbesättning som är tuff att möta då man är extremt disciplinerade i försvarsspelet. Keith Yandle och Oliver Ekman-Larsson stod för det kreativa i offensiv zon medans Rostislav Klesla och Derek Morris smällde på bakåt.
Yandle är lagets försvarsgeneral men det känns som att det bara är en tidsfråga innan Ekman-Larsson är etta i försvaret när han fått lite mer rutin och skinn på näsan. Båda två är kapabla till att göra runt 40 poäng och dem lär få styra varsin power play kedja ifrån blålinjen.
Sommarens finaste nyförvärv är Zbynek Michalek som spelade i Coyotes 2005 - 2010. Michalek kommer att stärka upp defensiven yttligare ett snäpp och lär paras ihop med Yandle eller OEL. Michalek gjorde bra ifrån sig under sin förra tid i klubben och många av fansen lär vara glada över att ha honom tillbaka.
Bakom dessa fem nämnda så finns det ett gäng spännade namn som kämpar om en plats i laget. Svårt att säga ifall Morris kommer få en lika stor roll i år då man kanske vill släppa fram lite yngre spelare. David Schlemko visade upp ett bra spel under perioder och hade han inte fått lite skadeproblem så hade han kunnat ha landat på betydligt mer än 11 poäng (1 mål 10 assist). David Rundblad fick inte riktigt chansen förra säsongen men imponerade stort i AHL så det skulle inte förvåna mig ifall han fick lite mer tid på sig att visa upp sig. Chris Summers och Michael Stone är två andra intressanta namn som kommer finnas med i diskussionerna. Årets förstaval i draften, Connor Murphy kanske kan få ett par matcher, men det känns mer som att han är ett framtidsnamn än en spelare som går direkt in i truppen.
Forwards:
Man tappade Ray Whitney till Dallas under sommaren, och oavsett vilket lag det handlar om i ligan, så känns det extra surt att tappa sin bäste poängplockare till ett lag i samma division.
Annars så var ju Shane Doans vara eller icke vara sommarens stora snackis för Coyotes fans. Kaptenen skrev till sist på ett nytt kontrakt och det var tur det, för utan Doan så hade Coyotes forwardsuppsättning sett riktigt svag ut. På pappret så ser det ju inte skräckinjagande ut, men kan man sprida ut poängen på dem två toppkedjorna samtidigt som Radim Vrbata smäller in minst 30 mål så kan det gå vägen.
Vrbata levde upp till sin potential förra året och jag tror att samtliga Coyotes supportrar glädjes åt detta. Han var fortfarande lite ojämn emellanåt men kan han upprepa siffrorna ifrån förra säsongen så tror jag inte att någon kommer att klaga.
Whitney försvann som sagt, och man har valt att ersätta honom med en annan veteran i 38-årige Steve Sullivan. Sullivan kommer närmast ifrån Pittsburgh Penguins där han gjorde 48 poäng (17 mål 31 assists) på 79 matcher. Påminner lite om Whitney i både spelsätt och fysik då dem båda är ganska korta men med känsliga händer. Förhoppningsvis så kan Sullivan bidra med en del poäng men det känns inte som att han ensam kan ersätta Whitney.
En spelare som visade prov på sin potential i slutspelet var Mikkel Boedker. Dansken bör kunna ta nästa kliv i utvecklingen och komma upp i betydligt fler poäng än fjolårets 24 (11 mål 13 assist). Han stod för två OT-vinnare i serien emot Chicago och han har en speed som han måste lära sig att utnyttja till sin fördel.
En annan spelare som har en jäkla fart under skridskorna är Lauri Korpikoski och även han måste ta ett rejält kliv uppåt och ersätta poäng som försvinner med Whitney. Korpis speed är hans främsta vapen och han borde ligga på minst 20 mål per säsong. Han gjorde 17 förra säsongen och det behövs fler ifall han skall vara en top 6 forward.
Martin Hanzal kommer fortsätta att få en viktig roll och med sin storlek så kommer han att parkera framför mål i power play. Bör kunna höja poängproduktionen ett snäpp till även fast 34 poäng på 64 matcher får ses som klart godkänt.
Shane Doan lär hamna runt 50 poäng igen och han kommer med all säkerhet att fortsätta att vara den stora pådrivaren i offensiv zon med sitt tuffa spel.
Antoine Vermette anslöt till laget runt trading deadline, och hans 10 poäng (3 mål 7 assist) imponerade väl inte direkt, men i slutspelet så klev han fram rejält och gjorde 10 poäng på 16 matcher (5 mål 5 assist) och kan han behälla den formen så kan han definitivt göra ett större intryck på publiken i Jobing.com Arena.
Nyförvärven Nick Johnson och David Moss känns mer som komplementspelare och jag tvivlar på att någon av dem kommer att han en framträdande roll i poängprotokollet.
Boyd Gordon kommer att forsätta slita arslet av sig mot motståndarnas toppkedjor tillsammans med Kyle Chipchura och Raffi Torres kommer fortsätta att smälla på och göra ett och annat mål. Förhoppningsvis så har Torres lärt sig en läxa och att vi slipper se fula tacklingar ifrån hans sida i framtiden.
Paul Bissonnette lär väl få ett par matcher om man vill att han ska ta en fight, men han lär nog få se merparten av matcherna på läktaren. Han är grym på twitter, men inte någon vidare hockeyspelare.
På talangsidan så känns det inte lika intressant här som det gör på backsidan. Andy Miele hade svårt att hävda sig dem matcherna han fick chansen. Han har gjort bra ifrån sig i AHL men det känns som att han behöver lägga på sig lite mer musklar innan han är redo för NHL. Andrarundsvalet i draften, Lucas Lessio känns som en spännande prospect, men det känns som att han behöver ett år till i juniorerna följt av ett eller två år i AHL innan han är redo att tampas med the big boys. Jordan Martinook och Brendan Shinnimin är två andra spelare som får ses som lovande prospects.
Nyckelspelare:
Mike Smith, Keith Yandle, Radim Vrbata
Nyförvärv:
Zbynek Michalek (Pittsburgh)
Steve Sullivan (Pittsburgh)
David Moss (Calgary)
Chad Johnson (NY Rangers)
Rob Klinkhammer (Ottawa)
Nick Johnson (Minnesota)
Förluster:
Ray Whitney (Dallas)
Adrian Aucoin (Columbus)
Michal Rozsival (Chicago)
Taylor Pyatt (NY Rangers)
Harrison Ruopp (Pittsburgh)
Gilbert Brulé (Schweiz)
Marc Cheverie (Pittsburgh)
Svenskar:
Oliver Ekman-Larsson och David Rundblad.
Coach:
Dave Tippett
Preliminär laguppställning:
Vrbata - Hanzal - Boedker
Sullivan - Vermette - Doan
Korpikoski - Gordon - Torres
Moss - Chipchura - Johnson
Yandle - Morris
Ekman-Larsson - Michalek
Klesla - Schlemko
Mike Smith (Jason LaBarbera)
Andra notabla spelare: Paul Bissionnette, Chris Conner, Rob Klinkhammer, David Rundblad, Andy Miele, Chad Johnson, Michael Stone, Lucas Lessio, Jordan Martinook, Brendan Shinnimin.
Bästa nyförvärvet: Zbynek Michalek
Michalek kommer tillbaka till Coyotes som en bättre spelare. Tiden i Pittsburgh har gjort honom gott och nu kommer han ha en framträdande roll i defensiven hos Phoenix.
Värsta förlusten: Ray Whitney
Whitney må passerat 40-strecket men “the Wizard” är en grym lirare och poängkungen kommer lämna ett stort hål bakom sig.
Årets poängkung: Radim Vrbata
Var lagets bäste målskytt ifjol, och med Whitney borta är det Vrbata som kommer att stå som lagets poängkung.
Årets nykomling: Zbynek Michalek
Han har spelat i klubben förut, men han är ny för säsongen. Kommer få stort defensivt ansvar i Coyotes då han säkert kommer att paras ihop med Yandle eller OEL.
Årets genombrott: Mikkel Boedker
Dansken har inte levt upp till den potentialen han besitter, men med Whitney borta så måste samtliga yttrar höja sig ett snäpp. Mitt tips är att Boedker tar ett rejält kliv framåt och tar sig över 20-målsstrecket.
Slutsats från skribenten:
Överlag tycker jag att laget ser lite sämre ut på pappret på forwardssidan än vad man gjorde förra säsongen, speciellt då Whitney som var lagets poängkung nu försvunnit. Defensiven ser riktigt stabil ut och fortsätter Mike Smith att storspela i målet så tror jag Coyotes på allvar kan utmana om en slutspelsplats. Och väl där kan ju vad som helst hända... Man skall inte underskatta inte Tippetts system och hans förmåga att bilda team spirit i en grupp som inte kan stoltsera med lika många individuellt skickliga lirare som många konkurrenter i Western kan.
