SvenskaFans rankar NHL – Metropolitan Division: 8. Columbus Blue Jackets
Panarin, Bobrovsky och Duchene ut. Hur svarar Columbus på det?
Columbus gick all-in under den gångna säsongen. Man behöll sina pending UFA:s, gick efter nya stjärnor på utgående kontrakt och svepte Tampa Bay i slutspelets förstarunda… bara för att bli utslagna av Boston. Stjärnorna lämnade organisationen, man stod utan tidiga draftval i sommarens draft och nu vilar det en enorm osäkerhet över hela Blue Jackets.
Satsningen i sig går det att debattera fram och tillbaka in i evigheten. Å ena sidan kan man argumentera för att det var oansvarigt att låta sina stjärnor spela ut sina kontrakt och samtidigt ge upp draftval för nya tillfälliga förstärkningar. Å andra sidan kan man argumentera för att det var där man skulle gå för det för första och hittills enda gången i Columbus korta historia.
Viss effekt gav alltså satsningen också. Columbus tog med knapp marginal – fiaskot om man skulle missat slutspel behöver vi inte gräva ner oss i – den sista slutspelsplatsen och gick upp mot Tampa Bay. De flesta förväntade sig en bekväm seger för Lightning, även om Columbus gick in i slutspelet i god form.
Den första perioden i den första matchen gick också som väntat. Tampa körde över Columbus och gick upp till 3-0 – men så hände något. Sergei Bobrovsky vaknade till liv från en säsongslång formsvacka och började storspela. Columbus vände 0-3 till 4-3 och vann sedan tre raka matcher.
Tampa blev den första Presidents Trophy-vinnaren att svepas i förstarundan och Columbus gick vidare till andrarundan för första gången, i sitt femte slutspelsframträdande. Hastigt och lustigt såg satsningen ut att ha gett effekt – men glädjen försvann snabbt när Boston blev för svåra i andrarundan.
Betydelsen i att faktiskt åstadkomma något och ta sig förbi förstarundan – framgång är trots allt relativt – ska inte underskattat, men det kom till ett fruktansvärt pris.
Trots att det väldigt tidigt stod mer eller mindre klart att såväl Artemi Panarin som Sergei Bobrovsky hade för avsikt att spela ut sina kontrakt i Columbus valde man att behålla duon. Att släppa två så stora stjärnor utan kompensation är ett kontroversiellt beslut att ta. Än mer kontroversiellt blir det när Columbus samtidigt ger upp prospects och picks för att ta in ytterligare tillfälliga förstärkningar.
Matt Duchene och Ryan Dzingel hämtades in från Ottawa. Motsatt väg gick en 1st rounder, två 2nd rounders, Vitaly Abramov, Jonathan Davidsson och Anthony Duclair. Columbus gav även upp en 5th rounder för noll minuter av Keith Kinkaid och bland annat en 4th rounder för ett dussintal matcher med Adam McQuaid.
Columbus har några intressanta prospects i sin talangbank, men man betalade ett extremt högt pris för vad som i slutändan blev sex slutspelssegrar. Över sommaren försvann Panarin, Bobrovsky och Duchene. Någon vidare stjärnglans är det inte över ersättarna och Columbus går nu in i säsongen 19/20 som en enda stor osäkerhet.
---
Målvakter:
Sergei Bobrovsky har alltså lämnat Columbus. Man kan givetvis se det sunda i att inte signa upp honom på ett långtidskontrakt värt $10 miljoner per säsong, men det var knappast Blue Jackets som valde att släppa honom – och oavsett vilket är det en kännbar förlust. Dessutom är det en förlust som inte har ersatts.
Nu är det Joonas Korpisalo och Elvis Merzlikins man står med som alternativ. Det finns potential där, i synnerhet i Merzlikins, men det är inte ett par som det skriker trygghet om. 25-årige Merzlikins är en lovande målvakt som har gjort flera bra säsonger i schweiziska Lugano och som vi dessutom känner igen från Lettlands landslag.
Det är en spelare som det ska bli intressant att följa, men det är också ett osäkert kort. 92,1 är en räddningsprocent som inte direkt står ut i NLA och det har ofta varit andra målvakter som har överglänst honom. Hur stora förhoppningar kan man egentligen ha på honom under hans första säsong i Nordamerika?
25-årige Korpisalo har fått agera backup till Bobrovsky mot slutet och har inte direkt levererat några fantastiska siffror i den rollen. Ibland ser man framträdande reserver gå vidare och bli pålitliga starters, men kan man ha allt för stora förhoppningar om siffrorna inte är något speciellt? Under 18/19 hade Korpisalo exempelvis en Sv% på 91,02 och en dSv% på -0,87 i 5-on-5-spelet. Knappt 50 målvakter – av de i ligan med minst 1000 minuter i den spelformen – hade en bättre räddningsprocent.
Är det verkligen två målvakter som man går in i en säsong med? Under förutsättningarna som den gångna säsongens satsning nu ger?
Tidigare har det ryktats om att Columbus skulle vara intresserade av Los Angeles Jonathan Quick. Kanske kommer man faktiskt att satsa på Korpisalo och Merzlikins under inledningen, men skulle det se skakigt ut vore det inte det minsta konstigt om man letar efter mer etablerade alternativ. Quick må komma med sina frågetecken – skadehistoriken och kontraktet oroar – men är samtidigt en av förmodligen få målvakter som är tillgängliga.
Backar:
Columbus står välrustade med Seth Jones och Zach Werenski högst upp i försvarshierarkin. Det ger antingen ett av ligans bästa förstapar eller möjligheten att ha en mycket framträdande toppback i två olika par. De brukar oftast spela tillsammans och gör det som sagt föredömligt.
Blickar vi tillbaka på den gångna säsongen har Jones ett litet övertag i Corsi-siffrorna (52,26 CF% och 3,81 Rel CF% respektive 50,75 CF% och 1,06 Rel CF%), medan poängskörden var jämförbar. Jones landade på 46 poäng, medan Werenski gjorde 44 poäng. Även i 5-on-5-produktionen var de jämförbara, men den här gången med ett litet försprång för Werenski (25 respektive 23 poäng).
Jones är redan signad på ett långtidskontrakt, medan Werenski var en av alla RFA:s utan kontrakt. Något överraskande accepterade Werenski ett treårskontrakt värt $5 miljoner per säsong. Kontraktet ger honom ett $7 miljoner stort qualifying offer efter tre år så han kommer få rejält betalt så småningom och trenden att yngre spelare föredrar ett kortare andrakontrakt blir än tydligare.
Bakom de två stjärnbackarna ser det desto svagare ut. Det är svårt att veta om man får bäst impact i helheten genom att sära på dem eller behålla dem tillsammans, men övriga försvarare behöver definitivt bäras av Jones och Werenski, hur man än väljer att formera laget.
David Savard borde vara en del av topp-4, men är ingen man lutar sig mot. Ryan Murray kommer aldrig kunna leva upp till hypen från när han draftades och går skadad titt som tätt. Markus Nutivaara borde vara en del av de ordinarie försvararna, men inte heller han kommer med något anmärkningsvärt tak.
Den sista platsen lär stå mellan Dean Kukan, Scott Harrington och Vladislav Gavrikov. Kukan kommer visserligen från försvarets bästa CF% (53,38), men Gabrikov borde vara det intressanta alternativet. 23-åringen är en stor och tung back som anslöt från KHL mot slutskedet av den gångna säsongen. Det blev inga matcher i grundserien, men väl två inhopp i slutspelet. Man vet sannolikt vad man får i Kukan och Harringont – och ibland har coacher en tendens till att föredra det – men potentialen är klart större i Gavrikov.
I organisationen finns även Gabriel Carlsson och Adam Clendening. Den senare lär säkert kunna få någon match vid behov, medan det börjar bli hög tid för Carlsson att ta det där klivet och på allvar utmana om en NHL-plats eller vända hemåt.
Forwards:
Artemi Panarin är en hiskelig förlust för Columbus. En av ligans bästa wingers och Blue Jackets stora matchvinnare lämnade utan att man fick något för honom. Det är en situation som man rimligtvis inte ska hamna i och som sätter tillbaka laget.
Att man inte förlängde med Matt Duchene är mer rimligt då man i så fall skulle behöva ge upp ytterligare en 1st rounder – samtidigt verkar Duchene ha haft siktet inställt på Nashville länge. Inte heller Ryan Dzingel fick någon förlängning och tre namnstarka spelare har alltså försvunnit.
In har Gustav Nyquist kommit och även om man inte förväntar sig att han ska plocka upp Panarins mantel har han en hel del press på sig. Som av en slump gjorde Nyquist karriärsbästa 60 poäng när han hade ett utgående kontrakt, men Columbus lyckades faktiskt signa 30-åringen på ett relativt rimligt kontrakt ($5,5 miljoner per säsong över fyra år).
Man ska nog, som sagt, inte vänta sig att Nyquist går in och leder laget med någon stjärnglans, utan han är snarare en mycket duktig komplementspelare.
Istället landar mycket ansvar på Pierre-Luc Dubois axlar. Columbus höjde på många ögonbryn när man valde honom före Jesse Puljujärvi under draften 2016, men det har visat sig vara ett genidrag av Jarmo Kekäläinen. 21-årige Dubois har redan hunnit etablera sig på en hög nivå och kommer från 61 poäng. Han borde helt klart ha ytterligare en nivå eller två i sig, men det borde rimligtvis bli lite svårare utan Panarin vid sin sida.
Panarin, Dubois och Cam Atkinson bildade nämligen en giftig förstakedja. Faktum är att det var en av ligans bättre konstellationer och trion kompletterade varandra perfekt. Den numera 30-årige Atkinson gjorde karriärsbästa 41 mål och 69 poäng, och nog kan vi räkna med att han och Dubois fortsätter att kampera ihop.
Kanske blir det Nyquist som får förtroendet jämte dem, men det har även spekulerats i att Alexandre Texier kan testas i förstakedjan. Texier är den överlägset mest spännande yngre spelaren i Columbus och lämnade stora avtryck i slutspelet. Fransmannen kom över från Finland mot slutet av säsongen och hann med två grundseriematcher, med ett mål som facit. Men det var framför allt i slutspelet som han presenterade sig och även om 2+1 på åtta matcher inte är något speciellt stod Texier ofta ut.
20-åringen valdes i mittenskiktet av andrarundan 2017 och det ska bli ytterst intressant att följa honom. Kanske kan han bli någon form av light-version av Panarin?
Lagkaptenen Nick Foligno, Boone Jenner och Josh Anderson spenderade mycket tid tillsammans under 18/19 och trion kan nog mycket väl fortsätta ihop även 19/20. Det är en hårt jobbande kedja som det definitivt kan göra ont att möta och alla tre kan dessutom stå för en respektabel poängskörd.
Foligno fick betalt en bit in på succésäsongen 14/15 – där han gjorde 31 mål och 73 poäng – men har varit i närheten av de höjderna sedan dess. De sista två åren har han landat på 33 respektive 35 poäng och en förbättring kan nog vara välbehövligt nu när laget i övrigt är försvagat.
Jenner har hunnit bli 26 år och är en nyttig och kraftfull spelare för middle-6. Potentialen som han visade för några år sedan – bland annat med en 30-målssäsong – ska man nog däremot sluta hoppas på. Anderson har blivit en gedigen målskytt och kommer från fina 27 mål och 47 poäng.
Det kan alltså mycket väl bli så att Nyquist, sommarens enda egentliga nyförvärv, får gå in i en aningen ifrågasatt miljö. Alexander Wennberg må ha gjort avtryck i VM, men har varit starkt ifrågasatt i Columbus. Efter lovande 46 assist säsongen 16/17 har han haft svårt att leva upp till sina $4,9 miljoner och har stundtals varit petad.
Men nu borde Columbus inte ha något annat val än att försöka spela Wennberg i form – kanske gav VM lite hopp internt – och kanske kan alltså landsmännen kampera ihop.
I så fall kan nog Oliver Bjorkstrand ligga bra till för den sista platsen i topp-9. Han har etablerat sig på en god nivå i NHL och kommer från 23 mål. Efter flyktade Panarin hade Bjorkstrand bäst CF% (52,29) bland Columbus forwards och var den femte bästa poängplockaren (32 poäng) i 5-on-5-spelet. En stor del av den gångna säsongen spenderades med Wennberg så en återförening ligger nog inte långt borta.
Fjärdekedjan kan bli en kombination av gammalt och ungt samt grit och skill. Emil Bemström hoppas få testa på NHL-spel efter 23 mål i SHL under den gångna säsongen. somliga vill peta in honom som vänsterforward i förstakedjan, men det är nog ett väl stort steg och en undanskymd roll i fjärdekedjan i kombination med powerplay-tid kan nog vara att föredra. John Tortorella använde Sam Gagner framgångsrikt på det sättet för några år sedan och har hintat om en liknande lösning med Bemström.
Om så blir fallet kan nog Riley Nash få ansvaret som hans center. 30-åringen spelade till sig ett välbetalt kontrakt efter fina siffror i Boston säsongen 17/18, men debutsäsongen i Columbus var inte alls lika lyckosam. Nash gjorde knappt några avtryck i 5-on-5-spelet och figurerade inte mycket i special teams.
Brandon Dubinsky var nyttig för ett gäng år sedan, men i takt med att han har blivit äldre har kroppen börjat gå sönder och statistiken indikerar också att förfallet fortsätter. 33-åringen har ytterligare två år kvar på $5,85 miljoner – vilket också gör honom till Columbus näst dyraste spelare bakom Atkinson.
Markus Hännikäinen, Marko Dano, Jakob Lilja, Kevin Stenlund, Zac Dalpe och Sonny Milano kan säkerligen vara aktuella för matcher under säsongen. Milano såg ut att kunna vara någonting för några år sedan, men har fått en misslyckad utveckling och hamnade dessutom i trubbel i somras efter ett bråk på en bar i New York.
---
Tre styrkor:
Allting talar emot laget
Hockey är en konstig sport och det kanske illustreras bäst med Vegas debutsäsong. Allting talar emot Columbus. Om man lyckas samla gruppen, har ett glasklart system på plats och får oväntat bra målvaktsspel kanske vi återigen får se hur orimligt hockey kan vara?
Den unga stommen
Zach Werenski, Seth Jones, Pierre-Luc Dubois och Alexandre Texier är en mycket intressant kvartett. Man kan ha sämre spelare att bygga på inför framtiden.
Jarmo Kekäläinen
Columbus GM ser ut att vara en kompetent sådan, trots de enorma riskerna han tog förra säsongen. Man borde ändå ha så pass stort förtroende för Kekäläinen att han nu får tid att ordna upp konsekvenserna av den satsningen.
Tre svagheter:
Målvaktspositionen
Columbus står utan någon etablerad målvakt. Det går inte att beskriva målvaktspositionen som något annat än ett gigantiskt frågetecken.
Den förlorade stjärnglansen
Artemi Panarin, Sergei Bobrovsky och Matt Duchene är inte vilka förluster som helst. All rimlighet säger att det borde slå tillbaka på Columbus med full kraft.
Försvarsdjupet
Seth Jones och Zach Werenski är två förstklassiga backar, men bakom den duon ser det direkt oroande ut – i synnerhet som målvaktspositionen inte inger någon trygghet.
---
Preliminär laguppställning:
Alexandre Texier – Pierre-Luc Dubois – Cam Atkinson
Gustav Nyquist – Alexander Wennberg – Oliver Bjorkstrand
Nick Foligno – Boone Jenner – Josh Anderson
Brandon Dubinsky – Riley Nash – Emil Bemström
Zach Werenski – Seth Jones
Ryan Murray – David Savard
Dean Kukan – Markus Nutivaara
Joonas Korpisalo (Elvis Merzlikins)
---
Säsongens poängkung: Cam Atkinson
Rimligtvis står det här mellan Cam Atkinson och Pierre-Luc Dubois nu när Artemi Panarin har lämnat. Atkinson är en mer utpräglad målskytt och det borde kunna ge ett litet övertag.
Säsongens viktigaste spelare: Pierre-Luc Dubois
Pierre-Luc Dubois måste göra det här laget till sitt. Det behövs en ny offensiv ledare och det är i honom som potentialen finns.
Säsongens unga spelare: Alexandre Texier
Alexandre Texier visade framfötterna i slutspelet och kan definitivt stå för ett härligt genombrott den här säsongen, i synnerhet om han får förtroendet i förstakedjan.
Säsongens doldis: Elvis Merzlikins
Förnamnet gör säkert att Elvis Merzlikins har uppmärksammats, och det lär också vara något som fortsätter. Men det är också en intressant målvakt som nu ska testa på spel i Nordamerika.
Säsongens besvikelse: Gustav Nyquist
Att förvänta sig att Gustav Nyquist kan vara någon Artemi Panarin eller Matt Duchene är givetvis helt orimligt, men det är ändå som upplagt för att svensken ska stappla till under pressen som ändå finns där.
---
Redaktionens rankning:
Metropolitan Division:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8. Columbus Blue Jackets
---
NHL:s 31 lag presenteras i form av en rankning inom de fyra divisionerna. Samtliga skribenter fick ranka divisionerna, som sedan summerades till en gemensam rankning för hela redaktionen.
Vill du skriva om Columbus Blue Jackets på SvenskaFans? Hör av dig till hockeyredaktören Niclas Viberg på niclas.viberg@svenskafans.com.
