Oj!lers oktoberfest
Vad är det som händer där borta i Alberta? Laget som de senaste säsongerna har kämpat med att ens ta sig upp från sistaplatsen i ligan ligger nu i topp i Western conference och har vunnit fem matcher i rad. Edmonton Oilers skribent konstaterar det uppenbara och deklarerar sin kärlek till The Kid Line.
Jag måste erkänna att jag inte hade alltför stora förväntningar inför säsongen. Visst, om allt funkade kunde det gå bättre, kanske till och med räcka till slutspel. Men jag hade inte räknat med att allt faktiskt skulle funka. Vem hade trott att den första månaden skulle se ut så här?
Mycket har med en särskild formation att göra:
Jag talar givetvis om The Kid Line, med Ryan Nugent-Hopkins i spetsen.
Förstavalet i draften tog direkt en plats i laget och har blivit den perfekta centern mellan de tidigare förstarundesvalen Taylor Hall och Jordan Eberle. Man kan undra vilken spåkula scouterna har tittat i för att över tre år skrapa ihop den här konstellationen. Det räcker ju inte med att sätta ihop tre bra spelare, de ska funka ihop också. Och det gör de onekligen. Alla tre ligger på runt en poäng per match, RNH leder den interna poängligan med elva poäng på elva matcher och har redan hunnit med sitt första hat trick. Det var ingen tvekan om att han skulle få fortsätta spela efter de inledande nio matcherna.
Sanningen att säga så hoppades jag att Oilers skulle välja Adam Larsson i senaste draften för att stärka upp försvaret. Året innan hoppades jag på Tyler Seguin, även om det var ganska jämnt skägg. Jag tar tillbaka det nu.
Det går nämligen inte att inte förälska sig i The Kid Line. Kedjan har en medelålder på sisådär 19 år men producerar som att den aldrig hade gjort annat än att spela i NHL. Energin och självförtroendet de här unga killarna spelar med får hockeyhjärtat att fuldansa sig genom bytena. Det är värt att sitta uppe klockan fyra på morgonen med rödsprängda ögon framför en laggig stream för att få se de här småstjärnorna i aktion. Hurra!
Men när superlativen haglat klart över Kid Line så fattar jag ändå att det inte bara är den utan även några andra viktiga faktorer som ligger bakom Oilers inledning. Samtidigt finns det vissa som inte lever upp till förväntan. Här kommer en lista på några favoriter - och besvikelser - så här långt:
Bra: Ryan Smyth. Han har kommit igång. Han har kommit hem. Det här är vad vi förväntar oss. Han är en i toppgänget som snittar en poäng per match och han känns trygg och bekväm i det han gör. En lagpappa i det unga Oilers.
Bättre: Corey Potter. Vem är han, var kom han ifrån och var har han hållit den här potentialen gömd? 27-åringen har inte ens fått chansen särskilt mycket, har bara spelat sammanlagt nio matcher för New York Rangers (8) och Pittsburgh Penguins (1), men sen han signades som free agent av Oilers har han fått stort förtroende av Tom Renney och spelar även power play. Han har mest poäng av alla backar i laget, sju på nio matcher. Det här är för mig den största överraskningen och jag hoppas att det inte bara är en tillfällighet.
Bäst: Nikolai Khabibulin. Efter några tunga säsonger med Oilers har frågan om han är slut hängt i luften. Men i den form han är nu så råder inga tvivel om att han fortfarande har mycket att ge. Med ett GAA på 1.12 har han varit precis så stabil som Oilers har behövt under den första månaden. Här har vi målisen som tog hem Stanley Cup åt Tampa Bay 2004.
Mindre bra: Eric Belanger. Förra säsongen gjorde han 40 poäng på 82 matcher. Nu har han gjort en på elva. Det håller inte. När det går så pass bra för laget så måste en sån här rutinerad herre också kunna dra sitt strå till stacken.
Ännu sämre: Svenskarna. 11 matcher men inga svenskpoäng. Samtliga svenskar ligger även på minus i plus/minusstatistken. Magnus Pääjärvi, som gjorde en hyfsad rookiesäsong, har börjat bygga på en sophomore slump utan dess like, och Linus Omark har varit petad de senaste fem matcherna. Anton Lander kan fortfarande ha ”inte kommit igång” och visst, han får hälften så mycket istid som till exempel Ryan Smyth och har inte lika mycket tid på sig att göra poäng, men ändå. Nån liten pinne hade man hoppats på. Men jag är ett fan av Lander och hoppas och tror att han snart ska få igång bössan.
Men åter till det positiva, för det finns det mycket av för tillfället. Oilers är hittills ett av två lag som slagit Washington Capitals. De har även lyckats med bedriften att besegra Pittsburgh Penguins som just nu leder hela NHL. Det får en att undra var detta kommer att sluta. På Oilers facebooksida säger fansen ”bring the cup home to Canada!”, men det är nog lite tidigt att börja fundera i de banorna. Eller?
Lillieanne Johansson2011-11-01 20:14:52