Spöken från Motor City
Det måste vara få hockeylag som är mer frustrerade att hålla på än Edmonton Oilers. Två perioder av bra hockey blir en dålig period av hockey. Två poäng som blir till en och återigen har en match förlorats i den tredje perioden. För vilken gång i ordningen vet jag inte.
Det mest frustrerande med det hela är att de är så bra när de verkligen vill, ledningen efter två perioder borde ha varit större men jag är tveksam på om det hade hjälpt. Ett frustande Detroit kommer alltid att vara Detroit och för ett ungt Oilers så kan det inte betyda någonting annat än förlust. De har inte fått lära sig något annat, det här var lagets trettonde raka förlust mot Detroit. Coach Ralph Krueger tyckte Edmonton saknade karaktär i den sista perioden, så varför spelade han inte Taylor Hall mer?
Han var verkligen fantastisk nummer 4 i Edmonton, överallt i varje byte. Spelade som han alltid gör, skoningslös och med full fart. Han låg bakom båda målen och där det första var en vacker soloåkning så var det andra en vilja av att aldrig ge upp pucken trots saknaden både av handskar och balans. Kaptensmaterial rakt igenom. Oilers fansen kan även relatera till en viss nummer 11 vars tröja hänger i taket på Rexall Place.
Det gick som det gick alltså, Edmonton tappade 2-0 till 2-3. Visst fick man en poäng med sig men det borde varit två. Det unga laget är fortfarande i uppbyggnad och när de lär sig spela hockey i 60 minuter istället för 40 så kommer fantastiska saker att hända. Till dess är det bara ta lärdom av det som hände och låta Pavel Datsyuk dansa vidare i den fortfarande så vackra NHL-natten. Vad mer kan man begära?
Edmonton Oilers 2 Detroit Red Wings 3 (OT)
Skott: 32-28
1:A Taylor Hall (6) – Horcoff, Hemsky
2:A Sam Gagner (11) – Yakupov, Hall
3:E Valtteri Filppula (6) – Zetterberg
3:E Niklas Kronwall (5)
OT: Pavel Datsyuk (9) – Franzen, Kronwall
3 Stars
1:a Taylor Hall
2:a Pavel Datsyuk
3:a Jimmy Howard
