Panthers v. 5 och 6
Senast skrev jag att slutspelsdrömmen fortfarande lever, -Det gör den inte längre! Efter 0-7 hemma hot Los Angeles så känns det helt kört... Spänn ögonen i skärmen om du vill läsa hur det har gått för "Cats" under de två senaste veckorna.
30 Januari, Mellon Arena, Pittsburgh. Jokinen mot Crosby, Panthers mot Penguins. En match som på förhand lutade åt att Pantrarna skulle vingklippa Pingvinerna, men så blev inte fallet. Cats har under senare år haft lätt, väldigt lätt för just Pens. Men dennna kväll skulle en viss Marc-André Fleury spela huvudrollen. Han stoppade nämligen Panthers samtliga 32 skott, medans Ed Belfour i den andra buren bara stoppade 22 av Pittsburghs 25 skott. Det enda man kan vara nöjd med en match som denna är att Sidney Crosby lämnade isen med endast en assist.
Så glider vi in i 25 gradig Floridavärme och februaris första match, hemmamöte med de bittra divisions-rivalerna Washington Capitals. Endast 11,300 åskådare hade tagit sig till BankAtlantic Center för att se Panthers göra processen kort med Caps. I matchens första byte höll Jozef Stumpel sig framme på en målvaktsretur och placerade in 1-0. Martin Gelinas ökade på ledningen till 2-0 innan Chris Clark prickade in 2-1 i Powerplay för Caps. I andra perioden kom sen rycket. Florida smällde dit tre baljor i följd, Peltonen, Stumpel och Kolnik i tur och ordning. Washington reducerade två gånger i den 3:e perioden innan Gelinas smekte in slutresultatet 6-3 i Powerplay.
Efter att ha skådat Washington-matchen på TV och sätt hur bra Panthers spelat så kände i alla fall jag att man borde köra över Los Angeles Kings utan problem på hemmaplan, där man under säsongen varit urstarka. Det trodde nog de 15,108 som hade hittat till arenan den här kvällen också. Men så fel vi alla fick. I tidernas märkligaste match så vann Panthers skotten med hela 40-23, men på resultattavlan efter period tre stod det 0-7. Aah det är sant, LA vann med sensationella 0-7. Bye Bye Playoff!!!
Från playan och solsken i syd, till skidsemester och snö i norr. Från Florida till Denver, Colorado och match mot Avalanche. Där Avs tog ledningen genom Rookien Wolski innan Panthers kvitterade kort därefter genom "El Capitan" Olli Jokinen. Horton och Gratton utökade ledningen till 3-1 innan Avs reducerade. Inför den 3:e perioden hade Cats ledningen med 4-2 sedan Stumpel fått nätet att rassla. Men som så många gånger förr så lyckades man inte heller denna gång, att hålla undan. När matchuret vidade 19.23 så hade Colorado hastigt men lustigt kvitterat till 4-4. Och 25 sekunder in på Overtime så prickade mannen med det vassaste handleskottet i ligan, Jajjemen jag talar om Joe Sakic, in segermålet för Avs i powerplay. Och Florida har fortfarande inte tagit en enda extrapoäng när matcherna gått till OT. Helt sjukt! En annan noterbar sak från kvällen var att det inte var 18,007 åskadare, som det alltid är i Denver, utan endast 17,065...
Panthers gästade sedan Minnesota Wild. Med hockeyvärldens vanligaste resultat som följd, givetvis 4-2, denna gång i Minnesotas favör. Gelinas och Horton målade för Cats och man lyckades vinna skotten 43-35, men vad hjälpte det? -NADA.
Hem till BankAtlantic center igen för match mot Phoenix Coyotes. Där Horton, Jokinen, Roberts och Gelinas smaskat in varsin balja till 4-0 innan Phoenix fick tröstmåla. Chris Gratton spikade sen hemmasegern genom att göra 5-1 i början av den 3:e. Coyotes snyggade sedan till siffrorna som skrevs till 5-2. Skotten 38-25.
Så till hockeyns mecka, Montreal och match mot Canadiens. Där Panthers keeper Ed "the Eagle" Belfour fick Canadiensfansens mungipor att pika spikrakt nedåt. Örnen höll nämligen nollan och radade upp suveräna räddningar när Panthers vann den målsnåla tillställningen med matchens ända mål, inprickat av All-Star backen, Jay Bouwmeester på en målvaktsretur i slutet av den andra perioden.
För att summera det hela så var väl samtliga resultat mer eller mindre acceptabla, men man ska inte tappa en 4-2 ledning borta mot Colorado när varje poäng kan vara skillnaden mellan slutspel och golfsemester. Och man får definitivt inte torska med 0-7 hemma mot ett av ligan sämsta lag, jag talar om LA Kings. Den kvällen kände iaf jag att slutspelshandduken slängdes in. Visst finns det fortfarande en liten chans till slutspel, men att vinna minst 18 av de 24 återstående matcherna känns mer eller mindre omöjligt. Jag stänger inga dörrar, men ett mirakel måste ske för att Jaques Martins gossar ska spela Playoff i vår... Spelarkritik: +++ Martin Gelinas, ++ Olli Jokinen, + Jay Bouwmeester/ Jozef Stumpel.
Over and out.