Spelarbetyg 2009/2010

En lång och slitsam säsong slutade med att Panthers blev tredje sist i ligan. Det positiva är väl att man har chans på förstavalet i draften och chansen att drafta en framtida franchisespelare. Det negativa är att man återigen missade slutspel och därmed tangerade det tidigare NHL-rekordet på nio raka missade slutspel. Här spelarbetyg på samtliga spelare som representerat Panthers i år.

Spelarbetyg 1-10(1 sämst, 10 bäst)

Målvakter

#29 Tomas Vokoun - 9

23-28-11, GAA 2.55, Sv% 92,5, SO 7

Vokoun inledde säsongen trögt, men blev den enda anledningen att Florida inte gav upp sin slutspelsdrömmar redan i mitten av februari, då han storspelade och kanske var NHLs bästa målvakt. Vokoun spelade 21 raka matcher december - mars och släppte då endast in mer än tre mål i en match en enda gång. Lägg där till att han spelade OS för Tjeckien. Det hårda matchandet tröttade ut Vokoun och såg i slutet av säsongen de flesta matcherna från bänken. Men då var säsongen redan över för Panthers. Vokoun blir något av ryktenas man i sommar då konkurrensen blir ännu hårdare i Floridas mål när en viss Jacob Markström troligtvis anländer.

#30 Scott Clemmensen - 6

9-8-2, GAA 2.91, Sv% 91.2, SO 1

Clemmensen värvades inför säsongen för att utmana Vokoun om en förstaplats i Panthers mål. Men säsongen blev inte vad kanadensaren hade hoppats och han fick mest nöta bänk under säsongen. Detta tack vare Vokouns storspel, men också för att han inte övertygade när han väl fick chansen. Han blev t.o.m petad i förmån till Alexander Salak i början av säsongen. När slutspelsdrömmarna var borta tröttnade Vokoun och Clemmensen fick en del speltid, och gjorde det bra. Tyvärr var det för sent och blir Vokoun kvar i sommar är frågan vad som kommer hända med Clemmensen.

Övriga målvakter(mindre än tio spelade matcher):

#34 Alexander Salak

2 GP, 0-1-0, GAA 5.37, Sv% 85.0

Backar

#2 Keith Ballard - 6,5

82 GP, 28 P(8+20), 88 PIM, -7

Keith "Bad Luck" Ballard gjorde en riktigt bra säsong förra året och belönades med ett fint kontrakt. Säsongen 09/10 inleddes svagt och framförallt offensivt hade han problem. Defensivt var det svårt att klaga, men det var inte förrän Seidenberg och Leopold försvan som han började ta ansvar och bidra åt båda hållen. I år var det dock inte hans insatser som stod i centrum, utan snarare hans förmåga att sänka Tomas Vokoun, en gång då han med full kraft slog klubban i huvudet på målvakten och en gång med ett självmål. Till nästa säsong krävs det att Ballard höjer sig till den nivån vi såg honom spela i vissa matcher för att han ska vara värd pengarna han får.

#5 Bryan Allen - 5

GP 74, 13 P(4+9), 99 PIM, -8

Förra säsongen spelade Allen bara två matcher och hämmades även denna säsongen av hans skadade knä. Inledningsvis spelade han ihop med rookien Dmitry Kulikov, men Allen klarade inte av att ha så pass mycket defensivt ansvar och hamnade ofta på rygg gång på gång. Detta ledde till att man splittrade på backparet och Allen snurrade runt mellan olika spelare. Han visade mycket hjärta och offrade sig för laget hela säsongen, men han kändes ofta trög på skridskorna och slarvig i passningsspelet. Allen har kontrakt två år frammåt och lär bli kvar som ledargestalt även nästa säsong.

#6 Ville Koistinen - 2

17 GP, 4 P(1+3), 8 PIM, 1

Den offensiva finnen var tänkt att fylla hålet efter Bouwmeester i powerplayuppställningen, men han misslyckades fatalt och blev uppflyttad som forward. Inte heller där hittade han sitt spel och i november blev han uppsatt på waivers och senare nedflyttad till Rochester. Där tog säsongen slut då han skadade sitt knä allvarligt och han spelade endast åtta matcher i AHL. Koistinen har troligtvis spelat sin sista match i Florida och lär försvinna i sommar.

#24 Bryan McCabe - 7

82 GP, 43(8+35), 83 PIM, -4

McCabe blev utsedd till kapten inför säsongen, men lyckades aldrig ta på sig rollen som lagets stora ledare. Han var lagets bästa back efter att Seidenberg försvann, men han kändes aldrig som den stora ledaren Florida desperat behövde. Visst, han tog sig an Mike Richards efter dennes knock av Booth, men annars lämnades mycket av ansvaret över till andra, t.ex Vokoun, Allen och Weiss. Han spelade mycket powerplay och gjorde en del poäng, men åtta mål är alldeles för lite jämfört med hans speltid och han halverade nästan sin målskörd från förra säsongen(15 st. 08/09). Mer önskas av 34-åringen.

#39 Keaton Ellerby - 5

22 GP, 0 p, 2 PIM, -1

Ellerby fick chansen i januari och blev ordinarie efter trade deadline. Dock snittade han bara 5:25 spelade minuter/match och denna säsongen var mest till att få känna på NHL-hockeyn. Ellerby är en spelare man hoppas mycket på i Floridas ledning och han visade potential, men övertygade inte tillräckligt för att känna sig säker på en plats till nästa säsong. Ellerby är stor, men måste börja använda kroppen mer. Med hård sommarträning kan han ta en av platserna i backlinjen till nästa säsong, men som sagt är det en bit kvar till han är där.

#43 Dmitry Kulikov - 6,5

68 GP, 16 P(3+13), 32 PIM, -5

Kulikov draftas av Panthers i förstarundan i somras och klev rakt in i laget efter att ha konkurrerade ut Koistinen. Till en början var han ganska svag defensivt och hans +/- var dålig. Men allteftersom säsongen led tog han för sig mer i försvaret och var då och då, tillsammans med Ballard, Panthers kanske stabilaste back defensivt. Dock blev hans poängskörd lidande och 2010 gjorde han bara fyra assist, trots ökad speltid i powerplay. Kulikov har all chans i världen att bli en världsback och hans enorma förmåga att hålla pucken kvar i offensiv zon kommer att bli beundrad av många. Dock måste han, precis som många andra unga spelare, lägga på sig en del kilo. Dessutom tror jag att han behöver någon slags mentor och ser gärna att Panthers inskaffar en rysk back till nästa säsong.

#52 Jason Garrison - 7,5

39 GP, 8 P(2+6), 23 PIM, 5

Jason Garrison blev årets utropstecken och den 25-åriga kanadensaren hade endast minus i +/- statistiken tre gånger/matcher efter att han blev uppflyttad från Rochester i mars. Han vann den interna +/- ligan på fem plus och var otroligt stabil i försvarsspelet. Han visade upp stor spelförståelse då han till en början spelade enkelt, för att bli mer offensiv i takt med att han kände sig mer hemma i det höga tempot. Garrison blir RFA till sommaren och Florida lär erbjuda honom ett nytt kontrakt. Frågan är om han kan spela lika stabilt som under de avslutande månaderna, i så fall är han definitivt på isen när Florida inleder säsongen 2010/2011.

Övriga backar(mindre än tio spelade matcher):

#3 Clay Wilson

2 GP, 0 P, 0 PIM, -5

Forwards

#9 Stephen Weiss - 8

80 GP, 60 P(28+32), 40 PIM, -7

Stephen Weiss fick sitt genombrott i år och gjorde 60 poäng trots att hans kedjekamrater, Nathan Horton och David Booth, sammanlagt missade 71 matcher p.g.a skador. Weiss
spelade stundtals småskadad och fick dra ett otroligt lass i såväl numerärt överläge som numerärt underläge. Han snittade 20 minuter i speltid/match, vilket är mycket för en forward(totalt 26:e mest speltid bland samtliga forwards i NHL). Lägg där till att han hade en tekningsstatistik på 52,4% så förstår man hur viktig Weiss var under året. Dock märktes tröttheten av och som vanligt såg Weiss loj ut emellanåt.

#10 David Booth - 4

28 GP, 16P(8+8), 23 PIM, -3

Hur tufft det än känns att ge Booth en fyra i betyg är det svårt att ge honom mer. Två allvarliga hjärnskakningar satte stopp för Booths säsong och Florida förlorade sin bästa målskytt från 08/09. Dock var hans säsong inte på väg mot några rekordnivåer innan skadorna och två mål på de nio matcherna han spelade innan skadan är på tok för dåligt. Vem vet hur det hade gått om han hållt sig frisk, men vi fick se fler dåliga insatser än bra och sommarens rehabelitering kommer avgöra hur bra han är nästa säsong. Amerikanen har numera höga förväntningar på sina axlar.

#11 Greg Campbell - 6

60 GP, 17 P(2+15), 53 PIM, -5

För att Florida skulle nå slutspel krävdes det att samtliga spelare lyfte sig ytterliggare ett snäpp från förra säsongen, eller i alla fall upprepade samma bedrifter. Campbell visade lika mycket hjärta och kämpaglöd, men hans 32 poäng från 08/09 förvandlades till 17 och Panthers tappade mycket secondary scoring i och med Campbells misslyckande. Som sagt visade han dock mycket hjärta och han är trots allt en tredje/fjärdelineforward och kanske kan man inte förvänta sig mer av honom? Även Campbell led av skador och får han vara frisk kanske han höjer sig igen? Campbell blir RFA till sommaren, men jag ser gärna en fortsättning för den ettriga kanadicken.

#14 Radek Dvorak - 4,5

GP 76, 32 P(14+18), 20 PIM, -7

Tack vare skador och sviktande form för vissa spelare fick Dvorak chansen i andrakedjan gång på gång, men tjecken lyckades inte höja sig och göra vad som krävs av en "top six-forward". Hans -7 är inte heller smickrande och många tyckte att han visade upp tveksam attityd. Dock gjorde han tre mål i numerärt underläge och i boxplay var han en viktig kugge. Dvorak bidrar, trots sin ålder, med bra fart och har även erfarenhet i mängder. Han är en av få spelare som var med när Panthers var i final 96 och lär finnas med till nästa säsong också.

#16 Nathan Horton - 7,5

65 GP, 57 P(20+37), 42 PIM, -1

Vad ska man säg om Hortons säsong? Hade han inte skadat sig och missat 15 matcher hade Florida kanske varit i slutspel i år? Booth i all ära, men Horton var den som saknades mest när han var skadad. Floridas powerplay var otroligt uddlöst utan Horton och Weiss gjorde inte många poäng utan Horton på isen. Han hade ett poängsnitt som hade betytt 71 poäng om han spelat samtliga matcher, men de som såg honom i form förstod att han mycket väl hade kunnat göra mer än 80 poäng. Dock har han ett fortsatt problem och det är att han stundtals skiter i allt. Han kan falla bort totalt i vissa matcher och vara totalt värdelös. Det är svårt att bygga laget runt en sån spelare, framförallt om han inte trivs. Jag blir inte förvånad om han är en av spelarna som lämnar i sommar.

#22 Jeff Taffe - 6

21 GP, 2 P(1+1), 4 PIM, -1

Jeff Taffe blev sporadiskt uppkallad och gjorde inget större väsen av sig när han väl var i Panthers. Han gjorde ungefär vad som förväntades av honom och förstod sin roll bra. En kille som aldrig kommer bli den stjärna Blues hoppades på när man draftade honom som sista val i förstarundan 2000, men fungerar mycket bra som ersättare för spelare i tredje- och fjärdelinan.

#27 Steven Reinprecht - 2

82 GP, 38 P(16+22), 18 PIM, -1

2009: 41 matcher och 29 poäng. 2010: 41 matcher, 9 poäng. Så kan man kanske sammanfatta Reinprechts säsong. Till en början såg han ut att vara en riktigt bra sommarvärvning, men utfallet blev ett helt annat. Hälften av alla hans mål gjordes innan november och han har inte bidragit med mycket när han inte gjort poäng. Han har varit en av säsongens största besvikelser och jag har svårt att se att man behåller honom. Om han mot förmodan blir kvar är det snarare så att man inte kunde hitta någon ny ägare än att Florida
faktiskt bestämde sig för att behålla honom.

#28 Kamil Kreps - 2,5

76 GP, 14 P(5+9), 18 PIM, -7

Kreps tippades inför säsongen att få sitt genombrott i Panthers. Resultatet blev något annat. Kreps gjorde sin överlägset sämsta säsong hittills i karriären och hittade inte nätet förrän den 14 december. Det dröjde ytterliggare 25 matcher innan det andra(och tredje) kom. Kreps är en ganska stor spelare som hade kunnat vara mycket nyttig för Panthers,men hans totala avsaknad av fysiskt spel gör honom totalt meningslös i ett lag som verkligen behöver tyngd och muskler. Trots svidande kritik gjorde Kreps en del bra grejer, nyttig i boxplay och bra tekare(51,8%). Tyvärr räddar detta inte tjeckens säsong, utan han får ses som en av de absolut största besvikelserna.

#32 Michal Repik - 6

19 GP, 5 P(3+2), 6 PIM, 1

Repik har länge fått höra att han är alldeles för dålig defensivt och det är väl en av anledningarna till att han inte fått en ärlig chans än. Han försöker, men är för ivrig och överjobbar ofta i egen zon. Offensivt är det däremot bättre. Han är teknisk, kvick och en bra avslutare. Det ser inte speciellt imponerande ut med fem poäng på 19 matcher, men man får ha i åtanke att han i 17 matcher spelat i fjärdekedjan och endast snittat 8:34 minuter/match. Tycker det är lite synd att man inte använde honom mer när slutspelschansen var borta, och det kunde varit en värdefull erfaranhet inför framtiden.

#33 Steve MacIntyre - 1,5

18 GP, 1 P(0+1), 17 PIM, -3

MacIntyre hämtades in mitt i säsongen för att göra Panthers lite farligare, lite tyngre... ja, göra Florida lite mer skräckinjagande helt enkelt. Men icke. MacIntyre kastade bara handskarna tre gånger under de 18 matcher han spelade och satt mest på bänken. Jag frågade mig själv gång på gång vad man ska ha en fighter till om han inte slåss, eller i alla fall tacklas lite. Mitt svar var: helt meningslös. Och meningslöst kändes det att ha honom på bänken. MacIntyre blir UFA till sommaren och jag hoppas verkligen inte man slösar pengar på jätten.

#41 Shawn Matthias - 7

55 GP, 16 P(7+9), 10 PIM, -3

De senaste åren har Matthias rankats som Floridas största löfte utan att slå igenom och kritiska röster sa att han aldrig skulle lyckas i världens bästa liga. Denna säsongen svarade Matthias på kritikerna genom att ta en plats i ett sviktande Panthers och göra det riktigt bra. Han hade nog önskat att producera aningen bättre, men han spelade i en tredjelina som för det mesta innehöll besvikelser som Olesz och Kreps vilket gör att hans insats blir mer imponerande. Matthias är inte extremt ung längre och det var lite "nu eller aldrig"-känsla när han spelade. Stackars Matthias har otroligt stora skor att fylla - han och Allen är kvar av det man fick i utbyte mot Luongo och han kommer ju aldrig att bli lika viktig som Luongo var för Panthers. Nu har bytet börjat betala av sig lite i alla fall.

#61 Cory Stillman - 5

58 GP, 37 P(15+22), 22 PIM, -3

Panthers äldsta spelare kundes just gammal den här säsongen. Han var skadad en hel del och det märktes att det var lång startsträcka för honom när han väl var frisk igen. Stillman blandade och gav under säsongen och kunde ena matchen vara riktigt bra, för att vara helt under isen matchen efter. Han var hur som helst den enda i laget som faktiskt platsade i en andrakedja, då varken Reinprecht, Olesz och Dvorak kom upp i den standard som krävs. Under trade deadline trodde jag faktiskt att Stillman skulle försvinna, men han lär vara kvar även nästa säsong, då han går in på sitt sista år i kontraktet.

#65 Victor Oreskovich - 6

50 GP, 6 P(2+4), 26 PIM, -8

Oreskovich hade inte spelat hockey på tre år när han kontrakterades av Florida i somras. Den 31 oktober gjorde han sin första NHL-match och det kändes som en saga när han kämpat till sig en plats i världens bästa liga. Han spelade med stor energi och hans tacklingar pratades det som i hela ligan. Men efter ett tag började han bli för komfortabel på sin plats och energin försvann. I februari, mars och april spelade han lite sporadiskt och hade svårt att hitta tillbaka till den form han hade i början av säsongen. Dock är de flesta nöjda med Oreskovich och han lär få fler chanser nästa säsong.

#67 Michael Frolik - 6,5

82 GP, 43 P(21+22), 43 PIM, -4

Förra säsongens utropstecken hade höga förväntningar på sig och lyckades väl inte till fulla tt uppfylla dem. Lite onödiga utvisningar, en tendens att försvinna ur matcherna och långa svackor fick kritiken att hagla emellanåt, men han blev trotsallt tredje bästa poängplockare i laget. Dessutom spelade han alla 82 matcher och det uppskattas alltid. Säsong två är ju erkänt svår och därför kommer han förhoppningsvis höja sig ytterliggare nästa säsong. Stundtals visade tjecken sina färdigheter och hans avslut är av absolut världsklass. Får han fortsätta vara frisk och hittar en bra omgivning så kan han mycket väl göra upp mot 40 mål om några år.

#68 Mike Duco - 5

10 GP, 0 P, 50 PIM, -3

Någon som minns Mike Duco? Den lille rödhåriga kanadicken var otroligt ettrig och drog på sig 27(!) utvisningsminuter i sin andra NHL-match. Det blev inga poäng för Duco, men han gjorde dock ett så pass stort intryck på DeBoer i december att han fick chansen igen mot Rangers den 3e april. Jag ser mycket hellre att Duco används än MacIntyre och hoppas därför att han får nytt kontrakt i sommar.

#71 Kenndal McArdle - 7

19 GP, 3 P(1+2), 29 PIM, -4

McArlde draftades i förstarundan av Panthers 2005 och hade varit relativt anonym inför säsongen. Han hade spelat tre matcher 08/09 utan att imponera nämnvärt och därför var det något av en överraskning när han kallades in tillsammans med Oreskovich i slutet av oktober. McArdle spelade mycket bra och hans tyngd och snabbhet gjorde honom snabbt populär hos DeBoer. Tyvärr skadade sig McArdle olägligt i slutet av november och spelade bara tre matcher i januari innan han skickades ner till Rochester för resten av säsongen. Fortsätter han på samma väg som denna säsong kan han bli den som tar Kreps plats, förhoppningsvis med bättre resultat än tjecken.

#74 Nick Tarnasky - 6,5

31 GP, 3 P(1+2), 85 PIM, -5

"Nasty Nick" skadade sig i en fight mot Chris Neil på försäsongen och missade i princip hela 2009. Han gjorde comeback den 27 december, men till en början var han försiktig med sitt ansikte och kastade inte handskarna, något jag inte gillade. Men precis innan OS-uppehållet började han göra det han gör bäst - spela hårt, fysiskt och en aning fult. Han började kasta handskarna och registrerades för 13 fighting majors i februari, mars och april. Tarnaskys kontrakt går ut till sommaren, men han bör ha fightat till sig ett nytt kontrakt.

#85 Rostislav Olesz - 4

78 GP, 29 P(14+15), 28 PIM, -4

Olesz, Olesz, Olesz... vad ska man göra med dig? Han påstod själv att han var bättre än Ovechkin när han draftades fem val efter ryssen 2004, men har man följt NHL överhuvudtaget
inser man att Olesz tog sig vatten över huvudet. Hans karriär hade inför säsongen varit skadedrabbad och i år var året han skulle göra sig värd de 3.125 miljoner dollar han tjänar i snitt fram till 2013/14. Resultatet blev 14 mål och 29 poäng, en poäng från tangerat personligt rekord och en tangering av det tidigare målrekordet. Problemet med detta är att det är mer än vad spelare som Stephen Weiss, Jamie Langenbrunner och Tomas PleKanec(för att nämna några) tjänar. Olesz har potential att bli en hyfsad powerforward och visade stundtals upp detta, när han gjorde lite mål under en period och stod bra framför målvakterna i powerplay. Säsongsstarten var också positiv när han sköt och sköt. Men han gör man inte mål, då får man kritik. Olesz är en tillgång i defensiven och i boxplay, men nästa säsong MÅSTE han börja producera för att inte bli ett hatobjekt i Panthers.

Övriga forwards(mindre än 10 matcher spelade):

#12 Byron Bitz

7 GP, 2 P(1+1), 2 PIM, 1

#63 Evgeny Dadonov

4 GP, O P, 0, -1

---

Senare i veckan kommer mina egna utmärkelser till laget och även en liten titt i kristallkulan för att se vad som händer framöver. Vilka stannar, vilka går?