New Jersey Devils säsongsummering: Del 1

För andra året i rad åkte Devils ut i andra rundan. Förra året behövde Carolina bara fem matcher på sig att slå ut Devils, och lika många matcher tog det för Ottawa i år. En mycket bra grundserie går ännu en gång till spillo, därför att allt annat än Stanley Cup vinst är ett misslyckande i New Jersey.

Utanför New Jersey spelarnas omklädningsrum finns det ett citat som Lou Lamoriello och New Jersey Devils lever efter. Det är skrivet med stora bokstäver och spelarna går förbi det varenda gång de tar på sig utrustningen och går ut för att spela match. Texten lyder:

"Where better is expected, good is not enough".

Med ett sådant motto i åtanke, så kan man inte tycka annat än att årets säsong blev ett stort misslyckande för New Jersey. 

Grundserien
Inför säsongen tippades New Jersey vara ett lag för slutspelet, men inte mer än så. Laget avslutade föregående säsong med att åka ut mot Carolina Hurricanes efter fem matcher i andra rundan, och det var en stor besvikelse för Devils. De började säsongen 06-07 i stort sett med samma lag som avslutade de avslutade säsongen 05-06 med.

Lamoriello anställde en ny coach i Claude Julien, en coach som kom från Montreal Canadiens organisation. Lamoriello har över åren visat att han föredrar tränare som haft en anknytning till Montreal och deras vinnande tradition. Vi har sett honom anställa tränare som Jacques Lemaire, Larry Robinson, Pat Burns och Jacques Laperriere. Att det blev just Claude Julien som blev den nya tränaren i New Jersey inför säsongen kom inte direkt som någon överraskning.

På spelarfronten skedde det en del mindre förändringar. När training camp drog igång fanns det flera platser för olika spelare att spela om.

På backsidan var Ken Klee borta från föregående säsong och Richard Matvichuk saknades på grund av en ryggskada som han då precis hade opererat. In kom okände Johnny Oduya och den nyinkomne Jim Fahey från San Jose. 

På forwardsidan övertygade en viss 21 åring vid namnet Travis Zajac. Devils var i behov av en stor center som kunde spela i båda änden av isen. Zajac överraskade alla och blev ordinarie i andrakedjan med Zach Parise och Jamie Langenbrunner. Zajac var en av de mer imponerande rookie spelarna i hela NHL den här säsongen, och stod för 17 mål, 25 assist och 42 poäng på 80 matcher. Det var från början planerat att Zajac skulle tillbringa lite tid nere i AHL med Lowell Devils för att vänja sig vid det snabba tempot och det fysiska spelet. Men Zajac kom väl förberedd och tog alltså en ordinarie plats i laget.

Zajacs framgång innebar att New Jersey inte hade råd att ha kvar veteranen Grant Marshall i truppen. Marshall sattes upp på waivers listan inför den första matchen och eftersom inget lag plockade upp honom, så hamnade han nere i AHL för att spela med Lowell.

En spelare som tog ett ordentligt kliv framåt i utvecklingen den här säsongen var Zach Parise. Den 22-årige vänsterforwarden spenderade mycket av sin tid förra sommaren på sin skridskoåkning och sin explosivitet i de första stegen. Han säger att han även jobbade mycket på att skjuta och få iväg pucken snabbt. Han ansåg att han under sin rookiesäsong 05-06 avstod från skott och det slutade i många missade chanser.

Den gångna säsongen började han otroligt positivt och hans jämna spel säsongen igenom var kanske den största ljusglimten i det här laget. Parise avslutade grundserien med 31 mål, 31 assists och 62 poäng på 82 matcher. Han blev även utvald till MVP i Young All Stars matchen efter att ha svarat för två mål och fyra assists. Han var ännu bättre i slutspelet, där han visade vilken speciell spelare han kommer att vara. På elva slutspelsmatcher stod han för sju mål och tre assists. Zach Parise had alltså sin "breakout" säsong i år, och det skrämmande är att den här killen bara kommer att bli bättre.

När man pratar om New Jerseys viktigaste spelare bland fans, spelare eller experter så är alla överens om ett namn; Martin Brodeur. Brodeur har en fenomenal grundserie bakom sig i år och rent statistiskt och spelmässigt så är det förmodligen hans bästa någonsin. Martin Brodeur visar att han bara blir bättre och bättre med åren och inte tvärtom som många trodde. Den gångna säsongen slog han ett 33-årigt vinstrekord när han vann sin 48:e match för säsongen. Det tidigare rekordet på 47 vinster tillhörde Philadelphias Bernie Parent som slog det 73-74.

Den gångna säsongen spelade Brodeur 78 av lagets 82  matcher, hade ett facit på 48-23-7, ett GAA på 2.18, räddningsprocent på 92,2 % och dessutom höll han nollan hela 12 gånger. Brodeur är även nominerad till både Hart Trophy och Vezina Trophy den här säsongen.

New Jersey som lag hade en väldigt lyckad grundserie. Laget var i topp i Eastern Conference så gott som hela säongen och vann Atlantic Divison för andra året i rad och för sjunde gången totalt. 

Under Claude Julien spelade Devils deras karaktäristiska defensiva spel, men det här året var Devils lite för defensivt enligt mitt tycke, då laget bara gjorde 216 mål, vilket var näst sämst i Eastern Conference. Bottenlaget Philadelphia Flyers gjorde två mål mindre. Tidigare år har har Devils också varit defensivt skickliga, men under Juliens styre så kändes det som att viljan och friheten att gå framåt inte predikades. 

Devils vann 49 matcher, slutada två i Eastern på 107 poäng och släppte in minst mål (201) i en Eastern Conference som anses vara betydligt offensivare än Western. Visserligen hade laget stor framgång under grundserien och det är egentligen svårt att klaga på själva resultaten. Men hela säsongen kändes det som att något inte riktigt stämde med vårt spel och med tre matcher kvar av grundserien blev det uppenbart att så verkligen var fallet. Det var då Lou Lamoriello bestämde sig för att avskeda coach Claude Julien eftersom han ansåg att laget inte var ordentligt förberett inför det stundnade slutspelet och att de saknade fokusen som krävs för att vinna i ett slutspel.

Droppen för Lou Lamoriello kom enligt rykten efter matchen mot Buffalo den 28 mars. Vid ställningen 1-1 efter andra perioden blev Devils och Juliens system totalt bortgjort av Buffalos explosiva offensiv, och även om matchen bara slutade 4-3 i Buffalos favör så gillade Lamoriello inte det han såg. Den vanligtvis lugne och sansade Lamoriello ska enligt rykten efter den matchen ha varit rasande på Devils spel och Juliens taktik. Det var en match Lamoriello ville vinna då det var ett möte mellan de två bästa lagen i East och när han såg hur Buffalo dominerade dem i tredje perioden bestämde sig Lamoriello för att ta beslutet att sparka Julien fem dagar senare.

Det var ett beslut som många andra utanför organisationen kritiserade, men de enda som stod bakom hans beslut var vi Devils fans. När något inte riktigt känns hundraprocentigt, så känner man det bara. Inget ont om Julien som coach, för han gjorde uppenbarligen ett hyggligt jobb med Devils, men han hade inte riktigt den där respekten från spelarna. In kom Lou Lamoriello som coach istället för Julien och Devils svarade att plocka fem av sex möjliga poäng på slutet under Lamoriellos ledning. 


              Interna poängligan säsongen 2006/2007

0 kommentarer

Rasid Becirovic2007-05-17 21:15:00