Devils i topp trots stora prövningar
Devils är på toppen av Atlantic Division och ett av topplagen i Eastern Conference. Det var det inte många som förutsåg den 1 november när nyheten om Martin Brodeurs skada bröt ut. Alla räknade genast bort dem efter att de förlorade fem av de första sex matcherna utan sin stjärnmålvakt. Laget har fått utstå mycket i år och har hittills visat en fenomenal karaktär. Att de utan Brodeur fortfarande är ett av ligans bästa lag får anses vara sensationellt.
När Martin Brodeur föll ner på sina knän den 1 november mot Atlanta Thrashers insåg de flesta att det handlade om en allvarlig skada. Bara några dagar efter det fick vi det bekräftat - Brodeur skulle bli borta 3-4 månader på grund av en bicepsskada och var tvungen att opereras. Devils räknades genast bort av de flesta och att de skulle få svårt att överleva var alla överens om.
Devils förlorade fem av de första sex matcherna utan Brodeur och redan då börjades det prata om Devils nedgång, även om det fortfarande var en hel drös matcher kvar av säsongen.
Ni kanske även minns att undertecknad skrev en krönika om Brodeurs storhet och den besvikelse jag kände gentemot mitt favoritlag då? Idag är tongångarna helt omvända. Åsikten om Brodeur är densamma, den kommer aldrig att förändras. Men åsikten om mitt favoritlag är förändrad. Jag är stolt över mina Devils. Oerhört stolt! Det går nästan inte att beskriva med ord.
Det här laget osar karaktär. Med en briljant coach i Brent Sutter har Devils lyckats åstadkomma något extraordinärt såhär långt. Laget spelade 18 matcher utan spelare som Brian Rolston och Bobby Holik. John Madden, Brian Gionta, Paul Martin, Colin White, Andy Greene och Bryce Salvador har alla missat matcher på grund av skador. När den första chocken om Brodeurs skada lagt sig tog sig spelarna och coacherna i kragen och bestämde för att bevisa för hela världen vad New Jersey Devils handlar om.
"Spelarna ska ha cred. De var ihärdiga och starka. Genom att bibehålla en stark mentalitet har vi lyckats övervinna alla motgångar. Vi har hanterat motgångarna på rätt sätt. Killarna i vårt omklädningsrum har gått igenom mycket och det är inte mycket som rår på dem. Våra andra toppspelare har höjt sig till en fenomenal nivå och lett laget i rätt riktning. Jag kan inte säga tillräckligt om de här spelarna som vi har i vårt omklädningsum", kommenterar en nöjd och stolt Brent Sutter.
En av de spelarna som Sutter pratar om är Patrik Elias. Elias har sedan Brodeurs skada varit sagolik för Devils. Med 20 mål och 34 assists ligger han på nionde plats i NHL:s poängliga och tillhör återigen NHL:s elit.
Hans lagkamrat Zach Parise har utvecklats till en superstjärna och en av NHL:s bästa målskyttar. 24-åringen är i skrivande stund trea i ligans skytteliga med sina 28 mål och delad sjua i poängligan med sina 55 poäng. Bara Alexander Ovechkin (31) och Jeff Carter (30) är bättre målmässigt. Parise har även belönats för sin fina säsong genom att bli inbjuden att representera Devils i årets All Star match i Montreal. Även Patrik Elias borde vara där, men eftersom alla lag måste vara representerade så fick han stå över i år. Elias är nog inte ledsen för det, men det är inget snack om att han förtjänar en plats.
New Jersey Devils anno 08/09 är en annorlunda utgåva än dem vi har sett de senaste åren. Det här laget är offensivt. Devils har fyra kedjor som alla har kapaciteten att göra mål varje gång de är ute på isen. Som om inte det var nog så gick Lou Lamoriello ut och signade Brendan Shanahan, en framtida Hall of Famer som gjort 651 mål i karriären för att förstärka laget ytterligare. När man har spelare som Brian Rolston och Brendan Shanahan i sin tredje-och fjärdekedja respektive, ja då har man en fenomenal bredd.
Travis Zajac har utvecklats till en högklassig tvåvägsforward och en av lagets viktigaste spelare. Han dödar utvisningar, spelar i power play och går upp mot ligans bästa spelare match efter match. Med 15 mål och 36 poäng efter 47 matcher är han på god väg mot ett nytt karriärbästa.
David Clarkson har redan passerat sin totala poängskörd från hela förra säsongen. Med 10 mål och 20 poäng och 85 utvinsingsminuter har han utvecklats till en av ligans bästa powerforwards. Han går en lysande framtid till mötes.
Backlinjen består inte av några stora namn, men varenda en av dem förtjänar att lyftas fram. Johnny Oduya, Paul Martin, Colin White, Bryce Salvador, Mike Mottau och Andy Greene är alla pålitliga backar som har en stor del i Devils framgångar i år.
Sist men inte minst måste Scott Clemmensen och Kevin Weekes lyftas fram. Clemmensen började året i AHL, men kallades upp när Brodeur skadades. Efter några mindre imponerande insatser av Kevin Weekes i början fick Clemmensen chansen och sedan dess har han varit nummer ett. Han har fortfarande en tendens att se skakig ut under matcherna, men han stoppar puckarna och utstrålar en självsäkerhet som som speglar av sig på hela laget. Hans statistik sedan han kom upp från AHL är sensationell. 19-9-1, ett GAA på 2,29 och en räddningsprocent på 92,2 & är statistik som får även stormålvakterna i ligan att vrida sig i avund.
Kevin Weekes har under hela den här tiden varit en utomordentlig lagkamrat och har inte klagat en enda gång för att han inte får spela mer. Han har varit professionell och är alltid redo när hans namn väl blir uppkallat.
Devils är ett kollektiv som verkligen fått det att stämma såhär långt. Det är långt kvar att gå av den här säsongen och mycket kan hända. Devils är etta i Atlantic, en division som av de flesta anses vara den tuffaste och bästa i hela ligan. Devils har åstadkommit allt det utan ligans bästa målvakt. När Martin Brodeur väl kommer tillbaka i början på mars så blir resten av ligan tvungen att se upp. Det är ingen tvekan om saken. Devils är redan nu ett av de bästa lagen. Med Martin Brodeur i mål har de möjligheten att bli bäst. Det är mycket som behöver falla på plats för att det ska inträffa, men är det något det här laget har bevisat så är det att de gärna antar sig de stora utmaningarna. Nästa utmaning på schemat - Stanley Cup.
