Tack för allt Scott Niedermayer!
Scott Niedermayer och New Jersey Devils var varandra trogna under 13 långa år. Kanadensaren var en stor orsak till att man under dessa år vann Stanley Cup tre gånger och inatt fick den förre backgiganten vad han förtjänade då klubben hissade upp hans tröja med nummer 27 i taket i Prudential Center.
Alla sagor har ett slut och under sommaren 2010 valde Scott Niedermayer att lägga skridskorna på hyllan efter 18 säsonger i ligan. Detta efter att ha representerat New Jersey Devils och sedan Anaheim Ducks där kanadensaren valde att avrunda sin karriär. Niedermayer gjorde ett stort avtryck i båda klubbarna men det var hos Devils som karriären var som mest framgångsrik. Tillsammans med spelare som Scott Stevens och Ken Daneyko ingick han i en fruktad backuppsättning som var duktiga både offensivt och defensivt. Under natten före matchen mellan Devils och Stars fick alltså den redan legendariske backen sin tröja hissad vilket möttes av ett stort jubel och flertalet applåder från hemmapubliken.
Scott Niedermayer föddes i Edmonton i slutet av sommaren 1973. Hockey var ett stort intresse redan från barnsben. Scott ansågs tidigt vara en back utöver det vanliga med sin snabba skridskoåkning och offensiva styrka. Under sin tid i juniorligorna imponerande han på många och det var flera lag i NHL som fick upp ögonen för den unge kanadensaren. Det var tillslut New Jersey Devils som med draftval nummer tre plockade till sig Niedermayer i draften 1991 och redan samma höst fick han debutera i ligan när hans Devils ställdes mot rivalerna New York Rangers. Den unge talangen gjorde ett fantastiskt bra år som rookie den efterföljande säsongen då han gjorde 11 mål och 29 assists på 80 spelade matcher. Två säsonger senare, rättare sagt 1994-95 kom den första stora framgången då laget gick fram som en maskin under slutspelet och i finalen krossade man Detroit Red Wings med 4-0 i matcher. Den första bucklan var bärgad och de kommande åren växte Niedermayer till en viktig pjäs på blålinjen. Tillsammans med Scott Stevens bildade han ett av ligans mest fruktade backpar där Stevens stod för tacklingarna och Niedermayer för passningarna.
Niedermayer fortsatte sin fina produktivitet och säsongen 1997-98 stod han för sin bästa säsong i djävlarnas röda tröja när han gjorde 57 poäng, fördelat på 14 mål och 43 assists. I början av det nya milleniet, det vill säga våren 2000 så var det dags igen för New Jersey att vinna Stanley Cup efter att man i finalen besegrat Dallas Stars med 4-2 i matcher. Detta var alltså organisationens andra Stanley Cup och vår kanadensiske huvudperson fick än en gång känna segerns sötma. Scott noterades för en ganska speciell milstolpe under slutspelet då han tangerade Larry Murphys och Paul Coffeys rekord för antalet mål i numerärt underläge för backar i ett slutspel med två stycken. Året efter var man återigen i final men den här gången tog det stopp mot Colorado Avalanche. Kanske var det ett passande tillfälle för Niedermayer att förlora då en annan backlegendar fick höja bucklan mot skyn. För er som kan er historia var det Ray Bourque som äntligen fick sin efterlängtade Stanley Cup-seger.
Knappt två år senare befann sig New Jersey än en gång i final, lagets tredje final på åtta år. Denna gång blev det också seger då man besegrade Anaheim Ducks i en nervkittlande serie på sju matcher där det var djävlarna som drog det längsta strået. Finalen blev en kamp mellan två bröder då brorsan Rob Niedermayer stod på den andra sidan, tyvärr fick han se sig besegrad av sin storebror med 4-3 i matcher vilket säkert kändes en aning bittert för Niedermayer den yngre. Den efterföljande säsongen, 2003-04, visade Scott sin höga klass då han på egna axlar bar upp Devils försvar när både Scott Stevens och Brian Rafalski missade flera matcher pga skador. I Stevens frånvaro fick han ta över kaptensrollen och med det stora C:et på bröstet noterades han för 54 poäng totalt vilket gav honom en Norris Trophy som ligans bäste back. Samtidigt bröt Niedermayer en lång svit för vår egna backstjärna Nicklas Lidström som tagit hem priset de tidigare tre åren.
Sommaren innebar en stor förändring för kanadensaren då han som Restricted Free Agent valde att skriva på för Anaheim Ducks, klubben där hans bror Rob fortfarande spelade.
Det ryktades om att Devils var angelägna om att förlänga kontraktet och ge han en topplön på 7,8 miljoner dollar men istället lyssnade han på sitt hjärta då han verkligen ville avsluta karriären i samma klubb som brorsan. Här pratar vi om en sann gentleman som inte bara tänkte på pengarna i första hand. Nu fick han såklart ingen dålig lön i Kalifornien heller då Ducks hostade upp ett fyra år långt kontrakt värt 27 miljoner dollar.
Den första säsongen i sin nya klubb blev en succé för Niedermayer. Före starten blev han utnämnd till kapten och när säsongen var över hade han skrapat ihop så mycket som 63 poäng vilket var personbästa. Dessutom tog man sig ända vägen till Conference-final mot Edmonton Oilers där man dock blev utslagna. Inför säsongen 2005-06 hämtade Ducks organisation in en backstjärna till sin trupp då man skrev kontrakt med ingen mindre än Chris Pronger. Tillsammans var de båda nästan i samma klass som Stevens/Niedermayer och Anaheim gick fram som en ångvält. Vår huvudperson gjorde en fantastisk säsong och noterades än en gång för karriärbästa när han gjorde 69 poäng på 79 spelade matcher under grundserien. I slutspelet fortsatte ankorna att imponera och efter att man besegrat Ottawa Senators i finalen med 4-1 i matcher var Niedermayers fjärde buckla ett faktum. Sannerligen en imponerande insats av veteranen som med detta visade att han fortfarande kunde spela hockey på hög nivå.
Efter segern funderade Niedermayer på att lägga av men en bit in i säsongen blev sugen för stor och han valde att fortsätta spela. Tyvärr blev det ingen succé i slutspelet för laget som åkte ut redan i den första rundan. Kanadensaren hade sedan ytterligare tankar på att pensionera sig men tillslut spelade han ut det fyra långa kontraktet. Sommaren 2010 fick hockeyvärlden beskedet att en av ligans mest framgångsrika backar beslutat sig för att lägga av med ishockeyn vid 37 års ålder. En fantastisk era var över. Nu ett år senare slöts cirkeln när New Jersey under natten anordnade en ceremoni för att hedra den gamle stjärnan en sista gång. En berörd hemmapublik fick se sin hjälte med familj och i det efterföljande talet valde Niedermayer att tacka sin förre arbetsgivare.
"When I was drafted just over 20 years ago in Buffalo, I'm pretty sure I didn't imagine the good fortune and what would happen throughout my career," berättade Niedermayer för publiken under den 35 minuter långa ceremonin. "It was an honor and privilege to be a New Jersey Devil for many years. These are memories I'll cherish for the rest of my life". 38-åringen valde också att hedra flera av sina f.d lagkamrater, bland annat Sergei Brylin, Scott Stevens, Martin Brodeur och Ken Danyeko. Alla fem var med och vann de tre finalerna tillsammans.
"As I've had time to think about my career and look back on it, what really stands out to me is the teammates, friends that I played with throughout my career. I've been fortunate to play with a lot of great hockey players, and they really deserve a huge, huge thank you."
När talet var över vandrade Niedermayer längs den röda mattan där han till sist fick stå tillsammans med sin familj och se sin tröja med nummer 27 hissas upp i taket i den klubb som betydde mest för hans karriär. Däruppe hänger den nu bredvid hans vapendragare Scott Stevens (nummer 4) och Ken Daneyko (nummer 3.) Cirkeln är sluten och vi tackar Niedermayer för allt han gjort för ligan, både på och utanför isen. Vi kommer minnas honom som en otrolig ledare, en gentleman och framförallt som en av hockeyvärldens mest framgångsrika backar genom tiderna. Tack Scott för allt som du gjort för oss puckälskande varelser, lycka till i framtiden!
Scott Niedermayer är den ende kanadensiske spelaren som vunnit alla de sex mästerskap som många hockeyfans värderar högst. Han vann Memorial Cup, Junior-VM, Senior-VM, World Cup, Olympiska Spelen och Stanley Cup.
Sebastian Norén, skribent Phoenix Coyotes:
-Han var en naturlig ledare på isen som hade en "never say die" attityd. Det förvånade mig inte alls att han tog hem Conn Smythe Trophy när Ducks vann Stanley Cup. Hade det inte varit för Lidström så hade Niedermayer säkert vunnit Norris Trophy mer än en gång.
Daniel Selinder, skribent New York Rangers:
-Jag kommer minnas honom som en snabb, spelskicklig back utav högsta klass med flertalet medaljer. En av de mest respektabla namnen under 90-talet inom sin position.
Rob Blake, Scott Niedermayer, Chris Pronger och Al MacInnis var dom mest dominanta under tiden i mitt tycke. Scott var en fantastisk försvarare och en sann ledare.
Hur kommer du att minnas Scott Niedermayer? Dela med dig i kommentatorsfältet.
