Vad man talar om i St. Louis just nu...
... är backar. En ung och en äldre.
Draften kom och gick.
Månader av spekulationer om att Blues skulle värva en offensiv kraft eller trada ner för att få en etablerad spelare i utbyte utmynnade i den enda logiska; man signade den topprankade spelaren. Trots uppvaktning av i runda svängar 25 klubbar så kunde ingen erbjuda Blues något som gjorde dem villiga att skiljas från sitt första val.
Erik Johnson är back, men en stor sådan och oerhört skridskoskicklig för sin storlek. Skottet är bra och han rankades som nummer 1 både bland defensiva och offensiva backar. En hörnsten i Blues lagbygge har anlänt.
Den 18-årige jättetalangen log brett när han tog scenen i besittning tillsammans med Blues organisation, representerade av ägaren Dave Checketts, GM Larry Pleau, Ass. GM Jarmo Kekeläinen, coach Mike Kitchen och backlegenden Al MacInnis.
Tre timmar senare kom Johnson på sig själv med att fortfarande sitta med Blues matchtröja och keps på sig:
- Jag vill inte ta av mig tröjan. Den är helt grym, sa Minnesotasonen som blev femte amerikan genom tiderna att gå först i draften och första backen sedan Chris Phillips plockades 1996.
För ett par veckor sedan deltog Johnson i ett välgörenhetsjippo i sin gamla skola. Skolan auktionerade ut två av hans gamla tröjor och Johnson tyckte då att det kändes konstigt med all uppmärksamhet.
Igår hade en större skara samlats på gamla Blueslegenden Bernie Federkos Sports & Steak House för att följa draften på storbildskärm. De två första tröjorna med Johnsons namn som gjordes, auktionerades ut för $ 2.000 styck. Pengar som gick till "14 fund", en fond instiftad till minnet av ännu en gammal Bluesspelare, Doug Wickenheiser som avled i cancer 1999.
Köparen, Dick Estes gick till Grillbaren för att träffa sin bror och kvällen slutade med att han spenderade $ 2.000 (ca. 14.400 Sek) på en tröja.
- Det är trevligt för alla pratar om ishockey i St. Louis nu förtiden och de säger att han (Johnson) skall signera tröjan när han kommer till Blues, kommenterade Estes sitt köp.
Huruvida Johnson tar plats omedelbart i Blues är mer osäkert. Coach Mike Kitchen menar att det är skillnad för unga backar jämfört med unga forwards i "det nya" NHL. Därför är det troligaste att man väljer att skynda långsamt med Johnson.
Blues har ett hyfsat djup på backsidan och därmed finns ingen anledning att stressa med honom. Larry Pleau menade att man skall träffa Johnson och hans föräldrar inom kort för att diskutera vad som är bäst för honom. För närvarande ser det ut att bli University of Minnesota, men Johnson har själv uppgett att om han erbjuds ett NHL-kontrakt så kan han välja att ta det.
###
Under tiden har det blossat upp en storm runt Johnsons föregångare i Blues, Chris Pronger.
Allt verkade vara frid och fröjd i Edmonton som var nära Stanley Cup och Pronger nämndes som en av huvudpersonerna kring Conn Smythe-Trophy. Men bara dagar efter Edmontons finalförlust kom nyheten om att Pronger bett om att få bli tradad från klubben han kom till i Augusti i fjol. Orsaken skall vara personliga och familjära skäl. Oilers GM Kevin Lowe har vetat om problemen en tid men hade hoppats på en lösning.
Lowe hade inget draftval förrän vid nummer 45 och hade sett fram emot en lugn eftermiddag i Vancouver men istället blev han överöst av telefonsamtal angående Pronger.
- De råder ingen tvekan om att det finns intresse. Det var nästan som att sitta med första valet, sa Kevin Lowe till TSN.ca
Personliga och familjära skäl kan i princip bara betyda en sak. Prongers fru Lauren och/eller sönerna Jack och George trivs inte i Edmonton och vill tillbaka till St. Louis.
Lauren är född och uppvuxen i St. Louis och det är av naturliga skäl även sönerna.
Fru Pronger var djupt involverad i välgörenhetsprojekt och jobbade mycket ideellt i staden innan maken blev tradad.
Två klubbar nämns redan som eventuella nya adresser och det är inte helt oväntat Toronto Maple Leafs och ni gissade det, New York Rangers.
Frågan är då om situationen skulle vara bättre i Toronto som även det ligger i Canada.
Den andra frågan är vad som är bäst för Rangers? Skall man fortsätta på den inslagna banan eller skall man återuppta de tunga, dyra signingarna som gjorde att laget missade 7 raka slutspel i slutet av 90-talet och första halvan av 2000-talet?
För mig som Bluesfan finns bara ett alternativ. Plocka hem Pronger och hans familj.
Pronger ville ha ett långtidskontrakt med Blues som var tvungna att neka honom det eftersom ägarna Bill och Nancy Laurie just satt upp klubben till försäljning och inte ville knyta upp sig på några längre utgifter.
Nu står Blues inför en återuppbyggnad och en nystart och Prongers $ 6.25 miljoner/ säsong är betydligt mindre än vad det väntas kosta Ottawa att signa Wade Redden och Zdeno Chara och Detroit att signa Norris-vinnaren Nicklas Lidström.
Att signa Pronger skulle förutom att ge Blues unga backuppsättning en ledargestalt och nestor, även ge en lagkapten med rejäl pondus och, kanske inte minst viktigt, skicka signaler till andra spelare i ligan, framför allt Free agents, att man menar allvar i Blues igen.
Det finns gott om utrymme till lönetaket för klubben att signa både Pronger och en Weight, en Langenbrunner, en Parrish och/eller en Savard.
Trots alla spekulationer stor i alla fall en sak klar. St. Louis Blues går mot en mycket intressant sommar och höst.
