Lagbanner
Nummer 16 till taket

Nummer 16 till taket

Brett Hull hyllas inatt

Hur beskriver man ett geni?
Jag är egentligen inte rätt man att skriva om Brett Hull, killen är helt enkelt för stor för mig. Jag känner mig inte värdig. 

Brett Hull var spelaren som fick mitt intresse för NHL och St. Louis Blues att gå från stort till abnormt. 

Alla med ett genuint NHL-intresse känner till sagan. 
Brett föddes den 9 augusti i Bellville Ontario i Kanada. Son till legendariske Bobby Hull och en i en syskonskara av fem. Bröderna Bob Jr. , Blake, Brett, Bart och systern Michelle. 

Det var aldrig givet att Brett skulle bli hockeystjärna. Som många andra tonåringar var Brett mest intresserad av att leva livet med rusdrycker och med Rock N´Roll men hockeyn fanns med i bakgrunden.
1984 draftades Hull av Clagary Flames som nummer 177 totalt. Brett spelade då i Penticton Knights. De följande två åren spenderades i University of Minnesota-Duluth innan han slänges in mitt i ett brinnande slutspel för Flames 1985-86.
Succén var långt ifrån omedelbar, men Brett visade lite vad som komma skulle i Moncton Golden Flames i AHL där han noterade 50 mål och 92 poäng på 67 matcher.

Säsongen 1987-88 flyttade han så upp till NHL för gott. 
50 poäng fördelade på 26 mål och 24 assists på 52 matcher i Calgary innan han tradades till St. Louis där karriären skulle explodera. 
Inför trading deadlinen 1988 skickar Blues iväg reservkeepern Rick Wamsley och lagets poängmässigt bästa back, Rob Ramage till Calgary Flames. I utbyte får Blues Brett Hull och Steve Bozek. 

Den knubbige högervingen visar tidigt att han har ett ruggigt vapen med sitt kvicka skott. 
Sin första riktiga säsong i Blues parades han ihop med Peter Zezel
41 mål och 43 assist blev facit på 78 matcher.

Den 15 juni 1989 gör Blues de kontroversiella valet att skicka lagets då bästa spelare genom tiderna, Bernie Federko till Detroit Red Wings. Med på resan åker Tony McKegney, en bra forward som året innan har gjort 78 poäng på 80 matcher för Blues. Båda spelarna är emellertid på väg utför i karriären och det dröjer bara 3 år innan McKegney lämnar de stora arenorna medan Federko endast gör en säsong med Detroit innan skridskorna åker upp på hyllan. I retur får Blues Adam Oates och Paul MacLean. MacLean axlar lätt McKegney's mantel och gör 67 poäng på 78 matcher.
Adam Oates och Brewtt Hull hittar varandra direkt och bildar under tre säsonger en dynamisk dou som endast går att jämföra med Wayne Gretzky/Jari Kurri i storhet. 

Brett gör 70, 86 och 72 mål dessa säsonger och lyfter hela organisationen. Hans betydelse för St. Louis som klubb och som stad under denna period skall ej underskattas. 
Men när Oates tradas så sjunker även Hulls målskörd. 
54, 57, 29 (den kortade säsongen 94-95), 43, 42 och 27 blir de följande målsiffrorna för Hull i Blues. 
Under samtliga år i St. Louis är Hull antingen etta eller tvåa i den interna poängligan.
Klubben väljer trots detta att släppa honom som free agent sommaren 1998. Ett beslut som än idag svider i underteckands hjärta. 

Hull signar med Dallas Stars och avgör Stanley Cup-finalen med det hittills mest kontroversiella målet i en SC-final mot Buffalo Sabres. Hull slår in sin egen retur men reprisen visar att hans skridsko är inne i målområdet och därmed borde ha underkänts. I mål står Dominik Hasek. Hasek och Hull skall tre år senare vinna Stankey Cup tillsammans i Detroit. 

För efter 2 mindre lyckade säsonger i Dallas drar Hull till Hockeytown, tillika St. Louis värsta antagonist och om signingen med Dallas sved i hjärtat så var detta ett direkt knivhugg. 

Även i Detroit blir det Cup-vinst första året. 
Ytterligare två säsonger senare flyttar Hull till Phoenix (ex-Winnipeg) och under uppmärksammade former tar organisationen ner pappa Bobbys tröja från taket och låter Brett spela i nummer 9.
Det blir emellertid bara 5 matcher i Phoenix. Lockouten förstör och 5 matcher in i säsongen 2005-06 inser Hull att slaget är förlorat och meddelar att han lägger klubban på hyllan.

Då har han kommit upp i 741 mål och 650 assists för 1391 poäng på 1269 matcher.
I slutspelssammanhang gör Brett 202 matcher, 103 mål och 87 ass.
Med 741 mål ligger han på tredje plats över gjorda mål i NHL efter Gretzky och Gordie Howe.

###

Men det var inte bara i NHL som Hull nådda framgångar. 
1996 bildade han ett vasst anfallspar med Mike Modano i World Cup och vinner poängligan när USA sätter Kanada på plats och tar guldet. 
1998 och 2002 representerar han USA i oS och vinner ett silver i Nagano.
Beslutet att spela för USA istället för Kanada som far sin var väldigt kontroveriellt och gjorde honom till ständigt hat-objekt för kanadensiska hockeyfans. Många påstår att det var en dispyt med fadern som gjorde att Brett tog detta beslut men de var snarare missnöje med dåvarande förbundskaptenen i Team Canada, Dave King (numera Malmö Redhawks), som gjorde att Hull valde Team USA som han hade rätt till genom sin moders amerikanska medborgarskap.

Hull är även känd för sin frispråkighet och missar sällan en chans att tycka till om Mike Keenan som coachade Blues mellan 1994-97. 

Men Brett var även en underhållare och skämtare av stora mått som älskade att stå i centrum. En kvinnlig bekant till mig beonde i St. Louis berättar att hon umgicks en hel del  med spelarfruarna under mitten av 90-talet. När det vankades fest och middagar ute så stod Hull för det mesta för notan och älskade att underhålla sällskapet med vitsar och berättelser. 

Inatt hyllar alltså St Louis Blues sin Brett Hull. 
Tack för allt, Brett!

###

Kuriosa:

* Slutade karriären på 741 mål (3:a all-time), 650 assists (48:a all-time), 1391 poäng (19:de all-time) och 1269 matcher (43:a all-time). 

* Uttagen till första All Star team 1990, 1991 och 1992

* Vann  Lady Byng Memorial Trophy 1990

* Vann Hart Memorial Trophy 1991

* Vann Lester B. Pearson Award 1991

* Spelade All star-matchen 1989, 1990, 1992, 1993, 1994, 1996, 1997 och 2001

* Gjorde 50 mål på 50 matcher eller färre 2 ggr. Bara Wayne Gretzky med 3 50-50 säsonger är bättre.

* Vann Dudley "Red" Garrett Memorial Award (bästa rookien i AHL) 1987

* Noterade 33 hattrick i NHL och är fyra totalt med detta

* Skyttekung i NHL  1990, 1991, och 1992

* Flest power play mål i slutspelet med 38 mål.

* Delad etta när det gäller matchvinnande mål i slutspelet med 24 mål.

* Håller rekordet i St. Louis när de gäller flest mål i klubben, 527 mål. 

###

Mera Hull:

Stl Todays Jeff Gordon beskriver Hullie till en slideshow
Aftonbladet om Brett Hull
Intervju med Hull den 2 december

Mattias Larssoncom.larsson@gmail.com2006-12-05 21:45:00
Author

Fler artiklar om St Louis

Inför St. Louis - Vancouver