Blues kämpade ner Vancouver
St. Louis Blues varade för en härlig laginsats när man tog andra raka segern och påbörjade en sista push mot slutspelet.
Det var en hel månad sedan Blues senast noterade två raka segrar och hela 14 spelare noterade sig i poängprotokollet när St. Louis inatt slog Vancouver och fördärvade Mats Sundins hemmadebut.
Men efter första perioden såg det ut precis som vanligt denna säsongen. Efter ett spelmässigt övertag så fann man sig i ett underläge efter två riktiga skräpmål.
Efter att ha svärmat som ilskna bålgetingar i runt Canucks mål så kommer hemmalaget i en uppstickare och dansken Jannik Hansen drar iväg ett skott på vinst och förlust som sitter som limmat i krysset.
Kanske borde Legace ha stått upp istället för att gå ner på knä men frågar ni mig så får inte dansken på samma skott på 100 försök.
När Blues ett par minuter senare har ny press och pucken är på väg in så tar den istället i ribban, studsar upp och ner på burtaket.
"Jaha, ännu en sån här natt" tänkar man.
Sju minuter senare får dock Blues ett break. En indianpass i egen zon från Canucks Lawrence Nycholat snappas upp av T.J Oshie.
Oshei drar på ett skott vid blå som Jason Labarbera i Vancouver-målet släpper rakt ut till Yan Stastny. Pucken när tillslut David Backes som ka n raka in kvitteringen bakom den darriga keepern.
Blues får ett ypperligt läge att ta ledningen när Alexander Edler åker ut för en tripping med drygt två minuter kvar. Något vidare tryck etableras inte och istället kommer Canucks i en sen kontring och backen Willie Mitchell lyckas men tur och förmodligen även en del skicklighet raka in en backhand som träffar Legace på axlen och styrs i mål.
I andra perioden är det bara Blues på isen. Gästarna vinner skotten med 11-3 men det dröjer till ända tills den 18:de minuten innan man får utdelning.
Tyson Strachan slår en crosspass till David Perron vid offensiv blå, Perron stöter vidare till Patrik Berglund som kommer med fart och "Bulan" placerar kallt in 2-2.
En halv minut senare kommer T.J Oshie solo mot Labarbera men missar avslutet.
I bytet efter kommer Blues i en ny attack, denna gång via Keith Tkachuk på högerkanten. Tkachuk lägger in en pass mot målet där Alexander Steen styr in 3-2 för Blues.
Svenskfest i GM Place för fel lag. Blues tv-kommentator John Kelly utbrister sitt patenterade "Oh, Thank you, thank you, THANK YOU!"
Tredje perioden ser ut att gå åt samma håll som den andra. Blues vinner skotten klart med 15-9. En misslyckad sarg-ut hamnar dock på målskytten Mitchell som drar på för allt vad tygen håller. 3-3. Mitchells andra för kvällen och blott tredje för säsongen.
I vanliga fall skulle denna moralsänkare innebära startskottet för ännu en sorglig Bluesförlust men uppmuntrade av det lättande sadeläget så malar man istället på.
Och det är en nyligen comebackande spelare som ger Blues ledningen.
22-årige T.J Oshie, en av favoriterna till Calder Trophy inför säsongen, har fått första halvan förstörd av två långa skadeperioder och har bara spelat 16 matcher.
Det är Oshie som står och rakar in returen på ett skott från Carlo Colaiacovo med 5.43 kvar.
Vancouver har dock inte förlorat slaget ännu. En miss med för många spelare på isen gör att Canucks får en chans att komma in i matchen.
In med Sedin x2 och Sundin. 4-4 kommer som ett brev på posten. Daniel sedin sist på pucken.
Med 2.30 kvar åker så hemmadebutanten Sundin ut för en slashing.
Blues får en sista chans att vinna och ta andra raka segern.
Roman Polak får pucken vid pointen, Lägger över till Patrik Berglund till höger. "Bulan" skickar en diagonalpass över till Brad Boyes som drar direkt.
Flashbacks från Brett Hulls fornstora dagar är ofrånkomliga när pucken sitter till 5-4.
Boyes kommer naturligtvis aldrig att nå Hulls höjder men han har ett fruktansvärt skott när han får stå och ladda i väntra tekningscirkeln. Målet var Boyes 19:de för säsongen.
Vancouver flyttar fram allt för att få ännu en kvittering till stånd. Istället kommer Tkachuk och B.J Crombeen två-mot-en och Crombeen spikar igen kistlocket med 6-4.
Blues gör sex mål och har 11 mål på två matcher. På söndag räknar man dessutom med att Andy McDonald skall vara med på isen.
Det är naturligtvis fel att dra förstora växlar av denna seger men faktum kvarstår att det återstår 42 matcher för Blues del och håller resterande manskap sig skadefria så har man pigga, utvilade, revanschsugna och kvicka spelare i Oshie och McDonald som kan innebära skillnaden på uddamålsförlusten och segern.
Samtidigt så börjar andra klubbar nu få problem med skador och slitna spelare. Det är 8 poäng upp till slutspelet där sista platsen innehas av Minnesota som Blues slagit två gånger redan denna säsongen.
