Blues kastade in handduken

Med 20 matcher kvar att spela av säsongen så kastade både spelare och ledning in handduken och gav upp ännu en säsong. Nu väntar en återuppbyggnad och ytterligare krav på tålamod hos fansen.

St. Louis Blues har gett upp säsongen och det nuvarande lagbygget. Efter den första nollningen mot Calgary så lade man officiellt ner ambitionerna för denna säsongen och sålde av Brad:arna Boyes och Winchester.

En slutspelsplats fanns fortfarande inom räckhåll, men försäljningarna skickade en signal till truppen som la ner verksamheten totalt i den andra matchen mot Calgary och föll med pinsamma 0-6 hemma i Scottrade Center. Nu väntar förmodligen mer eller mindre ett fritt fall i tabellen när man försöker backa sig ner till ett så bra draftval som möjligt.

För oss fans är det nu tid att sörja och få ur oss den frustration som de flesta känner. Man försakar nattsömn, social samvaro och ett allmänt sunt leverna för att sitta uppe och se matcherna på nätterna och stötta laget på sitt sätt. Många av oss beställer souvenirer och en del åker dessutom över för att stötta laget på plats. Nu väntar en fyra månaders Golgata-vandring med diskussioner och spekulationer och även om en ny investerare - eller ägare för den delen - ansluter, så finns inga garantier för att St. Louis Blues lyckas signa den eller de spelare man tycker passar in.

Situationen är snarlik den vi befann oss i för fem år sedan. Skillnaden är att nu känns det värre.
Att man måste börja om efter endast fem år och med blott fyra slutspelsmatcher är inget annat än ett grovt underkännande till Blues front office.
Då, 2006, hade man kunnat skönja en nedåtgående spiral som symboliserades av att klubbens bästa coach genom tiderna, Joel Quenneville, fick sparken och sedemera vann Stanley Cup med klubbens värsta rival.
"Försäljningarna" av Chris Pronger och Pavol Demitra blev för tunga avbräck och nye coachen Mike Kitchen hamnade i en en svår sits där han skulle bygga ett lag av spillror och AHL-spelare efter Blues usla draftade under en längre period.

I Prongers frånvaro så kände sig klubben mer eller mindre tvingade att drafta en back för att bygga laget runt. Att drafta backar och målvakter känns spontant alltid som en större risk än att drafta forwards. Blues hoppades dessutom att Eric Brewer och Jay McKee skulle bli för Erik Johnson det Al MacInnis var för Pronger och Barret Jackman, men det blev bara pannkaka av det. Idag finns vare sig Johnson, Brewer eller McKee kvar i laget.

Man visste det naturligtvis inte då men när man tog Johnson så missade man två andra kandidater som båda skulle vara tongivande i Stanley Cup-vinnande lag innan de fyllt 23 år. Det är lätt att vara efterklok med facit i hand, men kanske hade situationen varit annorlunda med bättre scouter. Vad vet jag?
Det florerar ett rykte om att draften 2006 skulle vara sämre än andra drafter under 2000-talet bara för att den som gick först hittills varit en besvikelse. Så är inte fallet. Två Cup-vinnare bland topp 3 slår hål på den myten.

Under ett par säsoner så bulkade Blues upp rejält med draftval i de första rundorna, men trots 20 draftval på topp 50 de senaste 7 drafterna, så har man bara lyckats slussa in FYRA (!) spelare i truppen (Oshie, Berglund, Perron, Pietrangelo). Ett draftval har omsats i en rosterspelare (Halak).
Schwartz och Tarasenko har vi ännu inte sett på denna nivån så de må vara ursäktade men visst hade man önskat att en kille som Ian Cole nu hade varit fast bosatt i NHL vid 22 år? Varför gav man upp en kille som Simon Hjalmarsson som tillsammans med en annan Blues-draft, David Rundblad, kanske varit Elitseriens två största utropstecken denna säsongen?

Frågan är varför Blues känner att spelarna MÅSTE mogna i juniorligan eller AHL innan de ges en chans i NHL? Man lever kvar i det förflutna medan andra klubbar slussar in sina potentiella stjärnor omgående och på så sätt får ett försprång.
På vilket sätt hade Blues varit sämre än idag om man hade gett spelare som Jonas Junland och Ian Cole chanserna tidigare?

Ytterligare tre spelare i truppen är egna drafter, Jackman, Roman Polak och Nikita Niktin. Hur många det blir till nästa säsong?
Det är smärtsamt tydligt att Blues skulle behöva ha in en eller två veteranbackar för att balansera upp och ge rutin. Barret Jackman klarar inte av att göra jobbet, det har stått klart under ett par säsonger. Blues har dumpat Johnson, Brewer och McKee de senaste åren men frågan är inte om den svagaste av de fyra är den som finns kvar?

Blues med Doug Armstrong och John Davidson i spetsen har massor att göra från och med nu och fram till den 1 juli.

Först och främst så måste statusen på David Perron fastställas. Kan han spela mer eller är det kört? Är det värt att riskera men för livet om han får en smäll i huvudet till?

Vidare så måste Dave Checketts hitta en investerare till klubben. Görs inte det så måste klubben säljas. "Put up och get out of town" verkar vara det som råder kring Checketts nu och med all rätt.
Fansen har varit väldigt tålmodiga och fått extremt lite tillbaka under fem års tid nu. Laget har hypats ett par somrar och årskorten har sålt men nu krävs något rejält i sommar för att få folk till arenan igen.

Man måste ställning till alla spelare som bir RFA denna sommar. T.J Oshie, Patrik Berglund, Vladimir Sobotka, B.J Crombeen, Matt D'Agostini, Roman Polak, Nikita Nikitin och Ben Bishop blir alla RFA och skall kvalificeras. Dessutom så måste man ta ställning till Ryan Reaves och Tyson Strachans framtider i klubben.

Till sist så skall terrängen sonderas inför UFA-marknanden. Årets sjö av UFA är grundare än någonsin och Brad Richards lär kunna välja och vraka bland buden. Det mesta av värde är 35 år eller äldre och även om det behövs den del veteran leadership i laget så måste man samtidigt vara realistisk.
Skall man ut och fiska så skall man landa en rejäl firre som verkligen kan tillföra något annars kan det lika gärna vara så.

Truppen till nästa säsong:

Målvakter

Jaroslav Halak
Ben Bishop
Jake Allen

Halak får ett år till på sig. jag är inte övertygad om att han är rätt man för Blues men nu sitter vi med fan i båten och får försöka ro honom i land.
Jag har större tilltro till Jake Allen än Ben Bishop så målvaktsposten lär vara lugn till nästa säsong.
Halak måste emellertid upp ett par snäpp i nivån. Högstanivån är bra men väldigt sällsynt. Det har varit lite för många "soft goals" denna säsongen.

Backar

Alex Pietrangelo
Roman Polak
Kevin Shattenkirk
Caro Colaiacovo
Barret Jackman
Nikita Nikitin
Ian Cole
(Jonas Junland)
(Veteran UFA)

Här finns massor av beslut att fatta. Är Jackman körd i Blues nu eller orkar man med en säsong till med hans ojämna spel och otillräckliga ledaregenskaper? Blir det RFA Niktin som får stryka på foten eller skadebenägna Colaiacovo? Är Junland borta ur diskussionen? Hans flykt hem till Sverige och spelet i Elitserien har inte stärkt hans aktier och han har dessutom passerats av såväl Pietrangelo, Nikitin, Shattenkirk och Cole i kön.
Dessutom så MÅSTE en defensiv veteran beredas plats i den unga uppsättningen.

Forwards

David Backes
Patrik Berglund
Andy McDonald
T.J Oshie
David Perron
Chris Stewart
Alexander Steen
B.J Crombeen
Matt D'Agostini
Vladimir Sobotka
Ryan Reaves
Phil McRae
Vladimir Tarasenko

Man har som sagt beslut att fatta angående 7 av 12 spelare här och sedan se om Perron är i spelbart skick. Uppsättningen är lovande (med betoning på lovande) men på tok för ung. Här måste in åtminstone en eller två veteraner. Brad Richards är som sagt en våt dröm. Dessutom så måste offensiven vägas upp med defensiva forwards och penalty killers. På kort tid har man mist Jay McClement, Jamal Mayers och Ryan Johnson. D'Agostini är ytterst användbar i denna spelform med sin snabbhet medan McRae och Sobotka som idag används i tredje och fjärdeformationer troligtivis skulle göra mer nytta i offensiva roller. '

Skall Blues nå några framgångar så måste Berglund, Perron och Oshie bli jämnare i sin poängproduktion. Berglund har visat goda takter sedan Oshie gjorde comeback efter skadan men samtliga tre måste upp en bit över 60 poäng varje säsong om Blues vill börja nå slutspel igen. Enligt mitt sätt att se på det så är dessa spelares rykten bättre än vad de presterar på isen.

Lite mognad och ödmjukhet hade heller inte suttit fel. Jag har svårt att se hur det gynnar en spelare som gått skadad under två månader, att åka på semester och leva livet under Allstar-uppehållet istället för att vara hemma och fokusera på att komma tillbaka i trim så fort som möjligt.

Tarasenko lär ansluta till sommaren och han blir troligtvis den mest intressanta spelaren att följa under campen. Tyvärr så kommer pressen att vara stenhård på den unge ryssen i en stad som hungrar desperat efter en spelare som kan höja laget. Redan dagarna efter JVM-succén så började man trycka upp tröjor med Tarasenko på ryggen.

Chris Stewart ser ut som en kille som skall kunna ligga runt 40 mål per säsong och McDonald lär ha kapacitet att ligga runt 45-55 poäng även framgent förutsatt att skadeproblemen får ett slut. Att han skall nå de siffrorna han låg på under sina två sista fulla säsonger med Anaheim känns dock inte rimligt.

På Coachsidan så finns ingen anledning att vidta andra åtgärder än att ge Davis Payne nytt förtroende. Payne skall naturligtvis sättas under lupp även han. Exempelvis så har Blues nog aldrig tagit så många utvisningar för för många man på isen som man gjort denna säsongen.
Spelet som presterades innan skadorna hopade sig under hösten var formidabelt men hela ledarstaben har en hel del att jobba med till nästa säsong.
Självförtroendet måste upp flera snäpp. Tittar man på säsongen så har det bara inträffat vid två tillfällen att laget studsat tillbaka och vunnit direkt efter en förlust.
När man har förlorat så har man förlorat en hel räcka med matcher och det är inte normalt.

Coach Payne måste få spelarna att vilja våga vinna istället för att gå in och vara rädda att förlora. Kemin på isen måste förbättras.

Spelet med en eller två man mer på isen var under all kritik under 50 matcher. Mot slutet har det bättrats på rejält men här har man att jobba med. Med Stewart och Shattenkirk får man i alla fall fler alternativ att gå runt på.

Nu väntar som sagt en månads spel utan något intresse för Blues del. Efter det drygt två och en halv månad fram till draften där Blues ser ut att få ett bra utgångsläge.

---

Du måste vara medlem på SvenskaFans för att kunna kommetera denna artikel.

Vad tycker du om Blues situation? Bli medlem och diskutera eller maila in en gästkrönika till mattias.larsson@svenskafans.com