Goodbye, Good Night , Game over
Match 6 följde i spåren av de tidigare fem vilket innebar att Blues offensiv misslyckades ännu en gång och därmed avancerade LA Kings vidare till andra rundan.
Det skall erkännas direkt. Luften gick ur en redan efter 2-2 i matchserien.
Blues hade då tappat 2-0 och kunde, med lite flyt, svept fjolårsmästarna men borde åtminstone haft en ledning på 3-1.
Där och då svängde övertaget över till Kings och med sin rutin från fjolåret så kunde inte Blues utmana.
Igår skarev jag om små marginaler och det var precis vad det var. Dustin Penner får på ett skott i sista sekunden av andra perioden som han inte. vare sig före eller efter i sin karriär, varit/kommer i närheten av och gör ställningen till 2-1 villket även blev slutresultatet.
Blues vinner ånyo skotten, denna gång med 22-16 och det är väl det som tillsammans med det fysiska spelet och det faktum att samtliga matcher slutade emd uddamålsvinst, får symbolisera denna matchserien.
22-16 men 1-2 i mål.
Kings hade snäppet vassare avslutare och snäppet bättre målvakt. Det avgjorde.
För Blues del gäller det att slicka såren. Någon vidare analys av vad som gått fel behövs inte. Det finns stämplat över hela matchserien. Antingen över man avslut hela sommaren och hela höstens camp, eller så går man ut i sommar och försöker plocka en erkänd finisher.
Något större behov av någon "make over" lär inte finnas.
Målvakts- och backuppsättningen ser stabil ut. Jordan Leopold kan ha spelat till sig ett kontraksförslag och Brian Elliott visade mental styrka genom att förvandla en katastrofsäsong till lite av en triumf.
Frågetecknet är Halak som dels måste hitta någon väg för att bli skadefri och dels måste hitta stabiliteten mellan stolparna igen. De två grejerna går förvisso hand i hand.
På forwardssidan ser dert annorlunda ut. Här kommer saker att ske.
Andy McDonald misslyckas totalt i serien mot Kings och registrerar inte en enda poäng. Inte det bästa förhandlingsläget att sätta sig själv i med tanke på att kontraktet löper ut om 50 dagar.
Lägg till hans skadelista genom åren och jag har ytterst svårt att se Blues återsigna McDonald.
Jamie Langenbrunner och Scott Nichol är i samma sits. Både avslutade säsongen på skadelistan och båda är närmare 40.
Patrik Berglund och Chris Stewart är 24 respektive 25 år och borde alltså vara nära sin prime.
Duon tillsammans med 24-årige David Perron (kontrakt till 2016) kombinerade för ett mål och fyra assists under slutspelet. Underkänt med grov marginal. I synnerhet med tanke på att det var lagets två bästa målskyttar under grundserien.
Det är svårt att se att båda kommer att spela i Blues kommande höst.
Berglund, McDonald och Stewart och i viss mån även Pietrangelo och Shattenkirk är de största besvikelserna under de sex matcherna mot Kings.
Oshies höga berg och djupa dalar kan man köpa med tanke på att han kom från en skada
Nu väntar det en dryg månads semester innan vi gör oss redo för awards, draft och 1 juli. Om Blues dominerade fjolårets award show så är det ingenting vi behöver oroa oss för att de gör i år.
Istället så får Hitchcock och Armstrong sätta sig ner och sondera terrängen och marknaden och se vad man kan göra för att ta laget ett extra steg.
