Månadssummering: Oktober

Vi tar en titt på Vegas första månad av NHL-hockey denna säsong. En säsong – som trots att vi bara har spelat drygt en sjättedel – har varit rätt händelserik. Stora vinster, stora förluster, tunga skador, dopingavstängningar och strålande målvaktsspel från Marc-André Fleury.

Den bländande inledning mojnade

Efter lagets urladdning mot San Jose så har formen sett mer svajig ut. Och det är väl inte så konstigt egentligen. För Vegas del så stod det en hel del mer på spel än bara fyra poäng. Man ville visa, och behövde visa, vem som trots allt var det bättre laget efter fjolårets slutspelsdebacle. Kanske inte så lustigt att man sedan dess fallit tillbaka i något mer av en serielunk. Något som garanterat har påverkats av Alex Tuch och Nate Schmidt. När sedan Subban kraschade sönder i hans första start för året så har man blivit tvungen till att spela både Fleury allt hårdare än vad man planerat och matcha allt osäkrare målvaktskort i Dansk och Sparks.

Marc-André Fleury har – som sagt – spelat helt strålande. Han är så otroligt häftig att se på med sina spektakulära räddningar och varje gång han står på huvudet så förvånas jag över hur Penguins kunde släppa en så pass enastående spelare och karaktär. Mycket märkligt agerande. Dessvärre så ser vi återigen att Subban inte riktigt klarar av att täcka upp bakom Fleury. Om det inte är för svajigt spel så är det för att han åker på en märklig skada. En av lagets stora punkter inför säsongen var just frågan hur mycket man skulle våga vila Fleury, i dagsläget ser det återigen ut som att svaret är ytterst lite.

Utöver målvaktsfrågan så ser vi väl återigen att lagets två förstakedjor verkligen levererar tillsammans med lagets otroligt solida PK-spel. Vad som är mer illavarslande är lagets bottom-six. En situation som bara kan bli bättre av Alex Tuchs närvaro. Sen är väl frågan när Gallant ska våga bänka Reaves för yngre och rörligare förmågor.

Drogskandalen

Flera – bland annat Jesse Granger på the Athletic – skrev under sommaren upp vår mystiska ryss Valentin Zykov under sommaren. Även jag lyfte fram Zykov under säsongs-uppladdningen som ett wild card att slå sig in i lagets kedjehierarkin. Och Zykov levererade. Man såg tidigt att hans fysisk och offervilja var på en betydligt högre nivå än Brendon Pirri, sin kanske främsta lagrival. Sen kom plötsligt beskedet. Zykov blir avstängd i 20 matcher. Tydligen så kom detta besked i stort sätt lika plötsligt för Vegas lagledning som för oss andra då Zykov och hans team av någon anledning hållit beskedet hemligt. Det var nog inte det smartaste för det märktes att Vegas hanterade situationen fullkomligt annorlunda än Schmidt-avstängningen där man ställde sig bakom spelaren till fullo.

Det lilla vi vet är att Zykov tagit detta supplement under hela sin tid i Nordamerika och inte tidigare fastnat i någon kontroll. Det är däremot inte en tillsats som i alla fall Vegas lagledning har erbjudit spelaren utan han har tagit det på eget integrativ. Om sen Zykov ljuger eller om något har ändrats i produkten sedan han började nyttja den kommer vet vi i dagsläget inget om.

Vad vi däremot vet är att Vegas knappast har råd mer fler dopingrubriker.

De ungas utveckling

Jag hade inga större förhoppningar på några rookie-sensationer under den kommande säsongen, men där har Gallant – delvis – bevisat mig fel. Sjättevalet från lagets första draft – Cody Glass – har varit cementerad i laguppställningen sedan säsongens första match. Delvis framtvingat av skador, men jag har svårt att se att Pirri skulle konkurrera ut honom nu när laget är fulltaligt igen. Det är väl inte så att jag ser en klar Calder-vinnare i Glass men han har varit ansvarsfull och effektiv i sitt spel. De flesta av hans poäng har kommit i numerärt överläge, men det har inte varit några sympatipoäng utan han har verkligen bidragit med något eget i spelformen.

I försvaret så har både Nicolas Hague och Jake Bischoff givits chansen till spel. Jag hade väl hoppats lite mer från Hague men det är nog svårt att leverera i ett tredjepar bredvid en spelare såsom Engelland. Man märkte också hans kanske svagaste gebit i skridskoåkningen. En förmåga som sticker ut extra med tanke på hans enorma storlek. Framtiden får utvisa vad vi kan få ut av denna ändå spännande spelare. Runt Jake Bischoff finns det inte riktigt samma förväntningar, han ska vara en trygg defensiv spelare. Punkt slut. Det var exakt vad han bidrog med när han klev in i borta mötet mot Penguins. Följsam och trygg så hjälpte han laget att hålla Fleurys andra nolla för säsongen. Dessvärre så såg hans spel inte lika självklart ut i de efterföljande matcherna och Hague var snart tillbaka i laguppställningen. Intressant att följa utvecklingen här om Coghlan och Schuldt även får sina chanser att visa upp sig i världens bästa liga.

En annan spelare som jag skrev upp inför säsongen var Nicolas Roy som fick chansen mot Anaheim Ducks och levererade direkt. Utöver ett läckert solomål där han gled förbi två försvarare så väckte han liv i fjärdekedjan när Gallant önskade få en reaktion efter en usel insats hemma mot Avalanche. Förvånande nog så fick han inte fortsatt förtroende, men nog fan satte han press på en del spelare i laget med sin prestation.

En annan spelare som kan ges möjligheten i NHL under säsongen kan vara Lucas Elvenes som just nu leder AHLs poängliga efter 4 mål och 11 assist på endast 10 matcher. En minst sagt exalterade utveckling på en spelare som man inför säsongen var lite osäker på vart man hade.

Lite statistik
 

0 kommentarer

David Baumgardt@Baumgardt7022019-11-01 10:13:09