Vegas vidare efter en svettig andrarunda
Vegas drog till slut det längsta strået mot en motståndare som var lika värdig att gå vidare i slutspelet som Golden Knights. Men någon ska ta steget vidare och denna gång blev det Vegas. Den fjärde konferensfinalen på sex år för den unga organisationen och där möter man lagets tidigare tränare – Pete DeBoer.
Genom de år som jag följt Golden Knights och alla de slutspelsserier som jag sett så var mötet mot Edmonton helt klart det mest rafflande jag har upplevt. Jag nämnde tidigare en strådragning och det är verkligen min bild av denna serie som har styrts av stora utväxlingar från de allra minsta detaljerna.
I min korta införrapport så nämnde jag att det var Oilers topp mot Golden Knights bredd och detta var en av sanningarna bakom Vegas totalvinst. Edmontons första formation i spel i numerärt överläge är något av det mest skrämmande jag har upplevt som supporter. Hela 9 av Oilers 19 mål genom serien kom i power play. En helt enastående siffra.
Men i övrigt producerade man inte så mycket mer. Åtta unika målskyttar, sex om man bortser från McDavid och Draisaitl, och totalt bara fem mål från övriga spelare i laget i spel 5 mot 5.
Som ni kanske förstår så var Vegas Golden Knights det bättre laget under even strength och det är ju ändå i denna spelform som större delen av matcherna utspelar sig under även om lagen gjorde sitt bästa för att förändra det. Totalt delades 302 utvisningsminuter ut mellan lagen (Vegas var ligans minst utvisade lag under säsongen) och det var från och till rejält irriterat ute på isen. Mest noterbart var nog Pietrangelos övergrepp på Draisaitl där den erfarne backen svingade sin klubba likt en bödel mot Draisaitls handled. Något av det fulaste jag sett utspela sig under en hockeymatch och Vegas kan skatta sig lyckliga att NHL nöjde sig med avstängning i endast en match.
På tal om Draisaitl och nycklarna till Vegas vinst så lyckades man faktiskt efter match ett, där karln drämde in hela fyra mål, att hålla nere tyskens målbidrag i övrigt. Endast tre poäng på de övriga fem matcherna för Draisaitl är såklart ett underkänt betyg för en så pass genialisk spelare som honom och å andra sidan en fin pluspoäng för Vegas.
Ett annat litet drag som Cassidy gjorde var att bänka Amadio inför match 5, där och då kändes serien väldigt svängig där lagen i stort sett turats om att spela ut varandra, och istället ta in den defensiva specialisten Teddy Blueger och sätta ihop Nic Roy tillsammans med Karlsson och Smith. För övrigt den kedjan som för oftast fick uppdraget att neutralisera McDavid och Draisaitl. Något de gjorde med bravur.
Övrigt att notera är att Eichel och Marchessault har kommit i gång på riktigt och ser ut att fungera riktigt bra tillsammans med Barbashev.
Shea Theodore har det dessvärre fortsatt tungt med poängproduktionen och ser inte riktigt i balans där ute på isen. Ska Vegas ta sig vida re till final och potentiellt längre än så så önskar man att den spelskickliga backen kan komma att bli mer noterbar.
Kommande motståndare: Dallas Stars
En väldigt intressant duell där man nu möter Pete DeBoer som ledde Vegas under 2,5 säsong.
Likt Edmonton så var också Dallas ett lag man hade svårt för under grundserien. Tre möten resulterade i totalt tre förluster, varav två efter förlängning.
Stars har ett fint PP-spel, en fin bredd och ett grymt målvaktsspel. Den positive kan dock påstå att laget redan har mött och vunnit mot ligans bästa målvakt (Hellebuyck) och ligans bästa power play (Oilers). Nu möter man däremot en motståndare som har bägge dessa ingredienser samt en liknande bred trupp som Golden Knights.
Det kommer att bli en riktigt tuff drabbning och det blir riktigt spännande att få följa utvecklingen.