Lennarts OS-blogg: Tornéus räddade svag insats
Friidrottslandslaget blev inte helt oväntat medaljlösa i London. Här är min lista över deras insatser – där en viss längdhoppare överlägset toppar en annars svag insats.
Kim Amb – spjut
22-åringen från Solna kom 7:a på EM med sitt kast på 79,03. SOK bedömde honom så talangfull nog att få åka med till sitt första OS. Där räckte kvalkastet 78.94 till en 18:e plats och det hade behövts 80.39 för den tolfte och sista finalplatsen.
Betyg: 5 av 10
Kim har framtiden för sig och ska vara som bäst till OS i Rio de Janeiro om fyra år. Han var aldrig given i en final och behöver inte skämmas för sin insats.
Isabellah Andersson – marathon
31-åriga Isabellah slutade 7:a på VM 2011 och var en liten dark horse till en topplacering. Efter att ha kämpat igenom Londons tuffa bana gav det henne en tid på 2.27.36, drygt fyra minuter över sitt personliga rekord från Dubai 2011.
18:e plats och hennes bästa tid i ett mästerskap.
Betyg: 5 av 10
Hon sprang visserligen två minuter snabbare än London Marathon i april, men det blev ett ganska ljummet resultat ändå. Är hon bättre eller sämre om fyra år?
Angelica Bengtsson – stavhopp
Den småländska stavhoppstalangen kom till OS med en stökig säsong bakom sig, men med goda resultat inför spelen. Nästan ett år fyllt med olika skadebekymmer och ett tränarbyte på det. 19-åringens svenska rekord från i somras på 4.58 hade räckt till finalhoppning i London, men det knöt sig redan efter att hon gått över 4.25.
Betyg: 6 av 10
Angelica tyckte själv att hon gjorde sitt bästa och därför inte kunde vara besviken. Men visst hade det känts bättre att bli utslagen efter att ha klarat 4.40 – en höjd hon klarat flera gånger under sommaren. Angelica har en positiv framtid framför sig om hon kan hålla sig skadefri och träna hårt. Förhoppningsvis triggar OS-erfarenheten henne till att ta nästa nivå.
Emma Green Tregaro – höjdhopp
Problem med fot och hälsenor gjorde att hon bytte ansats förra året, för att sedan byta tillbaka. EM-brons i Helsingfors på låga 1.92 gjorde inte att hoppet ökade på medalj i London. I kvalet såg hon stabil ut på nya årsbästat 1.93, men det blev heller inte högre i finalen. En besviken Emma lämnade sitt andra OS som åtta.
Betyg: 4 av 10
27 år gammal, har hoppat 2.01 och resultatet i London var tre centimeter lägre än det hon gjorde i Peking för fyra år sedan. Det kan inte vara lätt att heta Emma Green Tregaro nu, med skadeproblemen och allt. Jag är rädd att hon inte orkar satsa mycket längre.
Moa Hjelmer – 400 meter
22-åriga Hjelmer kom från ingenstans och vann guld på EM i Helsingfors. Självklart skulle hon med till OS på det nya svenska rekordet 51,53. I sin första OS-start sprang hon in som fyra i sitt heat på 52.86. En tid som var 55 hundradelar sämre än den sista som kvalat in till semifinal.
Betyg: 5 av 10
För ett år sedan hade hon aldrig ens trott på OS-deltagande. Men med ett urstarkt EM bakom sig och lärdomar från OS i London kan Moa bli att räkna med i Rio.
Alhaji Jeng – stavhopp
”Just nu känner jag bara en otrolig besvikelse”. Det sammanfattar olycklige Jengs sommar. Först nollade han i EM och sedan även i OS-kvalet. 30-åringen har missat final i sina fyra senaste mästerskap.
Betyg: 1 av 10
Faktum är att Jeng fick fyra (!) försök på ingångshöjden 5.35 – efter att funktionärerna placerat ställningen fel i hans sista försök. Nollresultat för en hoppare som gjort 5.80 och en osäker framtid inom sporten. Svårt att sätta något annat betyg än det sämsta.
Ebba Jungmark - höjdhopp
25-åriga Ebba skulle kanske inte ens ställt upp i London. Hennes skadade högerfot, som behandlats med dubbla cortisonsprutor, höll inte. Ut i kvalet och hem från OS i tårar. Chans till revansch i Rio?
Betyg: 3 av 10
Det senaste året har varit strålande för Ebba som vunnit VM-silver (inomhus) och innan dess brons på EM 2011. Tråkigt att det skulle sluta som det gjorde och med facit i hand skulle hon aldrig ställt upp. Säsongen är nu i fara.
Jessica Samuelsson - sjukamp
Kämpen Jessica slog nytt personbästa på EM, slutade sexa och fick en OS-biljett för sin uppåtgående trend. 27 år gammal gjorde hon sitt första OS och fick trots nytt pers (igen) se sig slagen av tretton sjukamperskor.
Betyg: 7 av 10
Visst, hon hade inget som helst att göra med medaljstriden. 6300 poäng var 328 från bronspengen. Men nytt personbästa med något bättre konkurrens, i sitt första OS. Det är bra jobbat Jessica.
"Finns det någon värre placering än att sluta fyra? Foto: Bildbyrån
Michel Tornéus
Brons på EM och av många rankade som en outsider till en medalj. Han kom till OS med ett nytt svenskt rekord 8,22 och frågan var om nerverna skulle palla när hans första OS gick av stapeln? Det gjorde dem. Michel säkrade final redan i sitt första kvalhopp på 8.03 och det skulle bli ännu längre i finalen. I den fjärde omgången fick han till 8,11 och låg med det på silverplats för en stund. Men två hoppare skulle gå om och till slut fattades blott 1 (!!) centimeter för att ta bronset.
- Jag hade hellre blivit åtta än fyra, sa en besviken Tornéus. Fyra. Finns det någon värre placering på ett OS?
Betyg: 9 av 10
En centimeter från medalj. Det finns ju inte. 26-åringen från Stockholm kommer gräma sig över resultat hela sitt liv om han inte får revansch i Rio. Hur som helst gjorde han en storartad insats och att dessutom ha raderat Mattias Sunneborns gamla svenska rekord, bådar gått för framtiden.
Och i morgon får vi garanterat vår åttonde medalj.
Seger och Bragdguldet nästa för handbollsherrarna?
/Lelle
