Månadskrönika - november
Ronaldinho frälser världen med fotbollspredikan.
När vi i Sverige definitivt går in i djupaste vintermörkret har det äntligen ljusnat för Spanien. Åtminstone tillfälligt. Hade Slovakien varit mer motstånd för spanska landslaget hade säkerligen förbundskapten Luis Aragonés kunnat räkna med en tidig och mycket hård julklapp. Men än så länge är det lugna gatan i Spanien.
I ett längre perspektiv kanske det dock inte ser så värst ljust ut. Petningen av Joaquín inför playoff-matcherna skapade en hel del rubriker men också en hel del frågor. Vad innebar den här markeringen från Aragonés? Kommer Joaquín att petas från VM-truppen också? Eller vill han kanske ha sagt att ingen är given i detta spanska landslag?
Joaquín verkar åtminstone ha tagit sin plats för given då han var oerhört överraskad efter beslutet att lämna honom utanför truppen. Hans plats fylldes av en viss Luis Garcia, till vardags i Liverpool, och L-G gjorde ingen besviken. Hat-trick med en gång och kampen om platsen på Spaniens mittfält i VM hade officiellt startat.
Att Xavi idag gick och skadade sig var kanske det sämsta som kunde hända. Dels för Spanien men också givetvis för Barcelona. Xavi har under sista tiden utvecklats till en internationell toppspelare och hans betydelse för Barça är mäkta underskattad. Det blir oerhört intressant att se hur Rijkaard löser detta problem. Kan Van Bommel eller Deco verkligen ersätta? Vad händer när en sådan dynamo försvinner?
Lika intressant hade det varit att se Chelsea utan Lampard eller Liverpool utan Gerrard.
Vad som händer med Liverpool utan Gerrard vet de flesta då Steven är en ”smula” skadebenägen.
I övrigt kan man väl med lätthet påstå att El Clásico var månadens stora händelse. Svenska medier uppmärksammade gärna att Henrik Larsson fick sitta på bänken i Barcelona. Annars gick snacket mest om det gamla vanliga. ”Hatmötet med den politiska historian”.
Kanske är det bara jag men jag tycker det är ganska tjatigt att lyssna på varenda gång.
I storlagens omklädningsrum diskuterades det annars mest om huruvida Ronaldinhos Nike-reklam är äkta vara eller inte.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Årets spelare
Ronaldinho ja…Bästa spelaren någonsin utropar många efter hans sagolika nummer mot Real Madrid. Kanske inte än men bevisligen bäst i Europa för tillfället. Det är lätt att glömma svackor när någon är inne i en sådan formtopp som både Ronaldinho och Barcelona är just nu. De som minns förra säsongen kan dock påpeka att han inte alls var genomgående briljant. Våren hans var dock lysande och på hösten har han fortsatt visa upp varför han kallas för världens bästa fotbollsspelare. Måtte den killen aldrig bli skadad så vi slipper se hans leende försvinna.
Månadens uppryckning
Villarreal har gjort en riktig uppryckning sista tiden. Stabilt försvarsspel har varit grunden till framgång när anfallsspelet inte fungerat och Forlán varit skadad. Kanske var det som så också att förra säsongen bara var en tillfällighet för Forlán? Nja, hittills har han ändå gjort tre i ligaspelet på åtta matcher men det är hans parhäst Figueroa som imponerat mest med sitt uppoffrande spel.
Den gula ubåten leder sin Champions League-grupp inför sista omgången nu på onsdag. Pellegrini och hans gulklädda mannar har chansen att för första gången i Champions League-sammanhang spela bort Manchester United från vidare avancemang. Dock har engelsmännen det fortfarande i egna händer om man lyckas vinna stort borta mot Benfica men trolighetsfaktorn för att det skall hända är inte så stor. Seger räcker dock så länge Villarreal vinner hemma mot Lille.
Det är en spännande grupp som CL-debutanterna från Spaniens östkust leder. Lyckas man gå vidare har man gjort en riktigt stor prestation. Denna lilla klubb från denna lilla by i så stora sammanhang och alltjämnt med i toppen av ligan. Det är helt fantastiskt.
Lägg där till att de vann det Valencianska derbyt i början av månaden och för tillfället kan stoltsera med titeln ”Kungar av Valencia!”.
Månadens rugbykungar...förlåt, Derbykungar.
Sevilla är kungar av Sevilla efter sin mindre graciösa match mot Betis. Helt klart ett av de sämre derbyna på länge. Dålig fotboll och en rent brutal nivå på spelet. Två utvisningar till Sevilla till trots, Betis var för svagt för att klara vända på steken. Men hyllas den som bör hyllas. Starkt gjort av Sevilla ändå och tänk att ett derby kunde bli så fult utan Pablo Alfaro.
El Derbi brukar annars bjuda på spansk fotboll i sin yttersta form. Tekniken finns där, tempot och anfallslustan likaså precis som målchanserna. Detta derbyt saknade allt. Det var bara trist. Hoppas att vårens derby blir bättre och hoppas att TV4+ inte ger upp hoppet en gång till.
Månadens oskyldiga lamm
Säsongen har hittills bjudit på ett flertal såpor av varierande klass. Mest känd är kanske den soppa, som vi istället kan kalla det, med Messi som huvudperson. Man kan ju bara hoppas att affären kring hans tillstånd läggs ned snarast möjligt. Inga förbund eller rättsliga konstigheter borde få hålla en så fantastisk fotbollsspelare av planen. I alla fall så länge han själv inte gjort något fel.
Månadens arbetarlag
En annan såpa som kanske går mot sitt slut, vilket som är alldeles för tidigt för att säga, det är den om Athletics överlevnad. Javier Clemente fick ingen vidare bra start i föreningen men efter förra helgens nödvändiga bortaseger mot Mallorca kanske det polkagrisrandiga laget från Bilbao kan börja hitta tillbaka till normal standard. Vägen till säkrat kontrakt kommer bli både lång och hård. Dags att dra på sig blåstället med andra ord.
Månadens spark
Bortsett från både Real Betis och Athletic Bilbao så har ligan hittills en annan riktigt stor negativ överraskning. Carlos Bianchi har inte alls fått den effekten på Atlético Madrid som många önskade sig. Laget är precis som förra säsongen lika bedrövligt dåligt på att sätta sina chanser och vinna de ”enkla” matcherna. Lägg där till att Pablo och Perea inte alls varit lika vattentäta bakåt. Atlético verkar behöva en rejäl spark i baken. Tills Bianchi hittar den lär Gil y Gil fortsätta rotera i sin grav.
Månadens ”grisen i säcken”
Fernando Torres har fått utstå mycket kritik, kanske med rätta också. Som lagikon och lagkapten har fansen rätt att kräva mera av honom. Tre mål (varav ett av målen har gjorts på en straff) på tretton matcher är inte godkänt för någon som skall vara skyttekung och landslagsman. Inte så konstigt då heller att det ryktas om försäljning. Klart man säljer ”El Niño” medan man fortfarande kan få pengar för honom…
Har underbarnets utvecklingskurva börjat avstanna eller är det bara en riktigt grov formsvacka? Kanske behövs bara ett miljöombyte för att Fernando skall blomstra åter en gång men den som eventuellt köper honom tar kanske en stor risk då summan inte kommer bli liten.
Månadens Losec
går till Wanderlei Luxemburgo. Han lär knapra konstant på dessa piller. Alla vet väl om att det inte är något vidare nyttigt att gå till en arbetsplats där man känner sig otrygg och vet att folk snackar skit om en bakom ryggen. Real Madrid gör det mer eller mindre öppet. Åtminstone om man skall tro media som förkunnar att Real letar en ny man att leda deras ”galacticos”. Capello har varit på tapeten men det är väl ytterst tveksamt om han lämnar Juventus.
Månadens Lag
Målvakt: Barbosa (Villarreal)
I samtliga matcher han spelat under november månad, om det så varit i La Liga eller Champions League så har denne unge målvakt spikat igen. Han har dock haft mycket hjälp av sitt försvar men kanske har Villarreal en ny stormålvakt på gång. Glöm då inte att nye Vieira som normalt vaktar målet också har framtiden för sig. Pellegrini har ett angenämt problem när han skall välja målvakt.
Försvar: Daniel Alves (Sevilla) - Aitor Ocio (Sevilla) - Gonzalo Rodríguez (Villarreal) - Capdevila (Deportivo).
Sevilla har framför allt värvat framåt i år men hittills har man byggt sin framgång på oerhört solidt försvarsspel. Aitor Ocio har tagit ett enormt ansvar och gjort det bra. Saknaden av Sergio Ramos finns knappt där bak sedan Andrés Palop också spikat igen målburen. Daniel Alves fyller på i offensiven och sliter kopiöst längs hela kanten. Gonzalo i Villarreal har burit sitt lag på axlarna. När lagkaptenen Quique Álvarez blev skadad växte Gonzalo ytterligare något och fick dra ett tungt lass som han hittills, utan tvekan, har dragit i land. Vänsterbacksplatsen i "La Selección" handlar inte enbart om Del Horno och Antonio López. Capdevila har med en utmärkt höst visat att även han kandiderar om platsen i truppen.
Mittfält: Vicente (Valencia) - Ronaldinho (Barcelona) - Xavi (Barcelona)
Vicente har börjat hitta tillbaka till gammal god form. Hans inhopp i den första playoff-matchen mot Slovakien bäddade för två mål inom loppet av sex minuter. I ligan räddade han seger och heder åt Valencia med ett sent och turligt frisparksmål. Skall Valencia hänga med i toppen behöver de Vicente skadefri och i den form han är i för tillfället.
Man nummer två på mittfältet behöver knappast heller den här månaden någon motivering till varför han är med. El Clásico var han i en klass för sig. Hans båda mål fick en att tänka på Bredbandsbolagets reklam. I jämförelse står allt annat still...
Xavi gjorde en mycket bra månad. Många framspelningar i såväl Barça som landslaget. Har visat vilken oerhörd betydelse han har för sitt lag och Rijkaard har gett honom ett stort förtroende. Den olyckliga skadan hoppas vi Xavi kommer över snabbt. Tyvärr är det en del av sporten.
Anfall: Villa (Valencia) - Eto´o (Barcelona) - Figueroa (Villarreal)
"MaraVilla" fortsätter ösa in mål i Valencia. Som valencianista kan man inte understryka nog hur skönt det känns att laget äntligen har fått en riktig målgörare. Förutom målen gör han också ett oerhört hårt jobb på planen. Räddade dessutom poäng till Spanien i returen mot Slovakien.
Samuel Eto´o får utstå både det ena och det andra på arenorna runt om i Spanien. Kanske sporrar det honom ytterligare för mål fortsätter han göra, och som han gör dem. Tåfjutten mot Real var mäktig. Så gör en riktig målkung. Hans 1-0 mot Racing var snäppet värre. Så gör en världsspelare.
"Lucho" har under Forláns frånvaro varit Villarreals viktigaste kugge framåt. Han har sprungit och slitit men har egentligen inte fått så mycket uträttat målmässigt. Men utan Luchos jobb hade nog inte Villarreal gått lika bra. Segerskytt i derbyt mot Valencia dessutom.
