Real Madrid - Real Zaragoza 4-0 (CdR)
En magisk kväll med en magisk hemmapublik slutade i besvikelse men hemmalaget åkte ur cupen med hedern i behåll.
Många förväntade sig kanske en offensivare formation från Lopez Caro men denne höll fast vid sitt 4-1-4-1. Till den här matchen hade Cicinho återtagit sin plats som högerback istället för Salgado som förpassades till bänken. Guti som skadade sig i matchen mot Athletic Bilbao klarade inte de sena tester som skulle avgöra hans närvaro i startelvan och lämnades således utanför truppen. Startelvan såg alltså till slut ut som följer: San Casillas i målet, Cicinho och Carlos som ytterbackar. Ramos och Woodgate utgjorde det så lyckade mittlåset och Gravesen fick återigen chansen som pivote efter att ha petats mot Bilbao. Offensivt hade vi Beckham till höger på mittfältet, Zidane och Baptista centralt i banan med Zidane lite bakom den storväxte brassen. Robinho, ni vet han som kommer bli världens bäste spelare nästa år, han spelade mer eller mindre med en fri roll fast med en utgångsposition till vänster på mittfältet. Ensam på topp fann vi återigen Ronaldo.
Inför matchen såg det omöjligt ut, Zaragoza hade vunnit med 6-1 på hemmaplan och nu var det alltså dags att återkalla Juanitos ande.
Första halvlek
Real Madrid började i ett rasande tempo och innan klockan hade hunnit passera 40 sekunder så hade vi ordnat en hörna. Beckham slog som vanligt hörnan och den gick långt, vid bortre stolpen finns dock Woodgate som försöker sig på en vändning och skott i samma veva, försöket touchar dock en försvarande Zaragozaspelare och bollen studsar ut till Cicinho som står utanför straffområdet. Den lille brassen som gjort succé i Madrid drog till direkt och vilken kanonträff han fick på, bollen formligen flög upp i krysset utan en chans för stackars Cesar att rädda bollen. Det hade alltså inte ens gått en minut och vi hade nätat, underbart!
Efter målet fortsatte laget i samma tempo och man hade inga svårigheter med att bokstavligen spela ut Zaragoza, man hade haft ett skott på mål som hade resulterat i mål, efter fyra minuter var det dags igen. Återigen är Beckham inblandad, från högerkanten får han till ett inlägg som når Ronaldo i straffområdet, denne försöker klacka bollen fram till sig själv på vänster sida men bollen rinner iväg...men inte helt, en meter längre bort finns Robinho som distinkt sätter andra bollen i mål. 2-0 efter fyra minuter och stämningen på Bernabeu var helt OTROLIG.
Inställningen hos spelarna var lika otrolig som publikens, efter målen så sprang man snabbt in i målet, plockade upp den för att snabbt springa till mittlinjen och få igång spelet så fort som möjligt. Zaragoza som hittills inte hade haft något att säga till om i matchen fortsatte på samma sätt även efter 2-0 målet, detta skulle självklart straffa sig och detta omgående. Beckham som hade varit inblandad i bägge målen fick bollen återigen på högerkanten, med sin målsöksande högerfot hittade han med en krossboll Ronaldo som hade löpt i djupet, Ronaldo offrade sig och fick en bredsida på bollen, 3-0! Hela Bernabeu skakade vid det här laget och alla Juanitoflaggor runtom i publikhavet gav en vink om vad som var på väg att hända...Real Madrid var på väg att göra det omöjliga.
Efter det tredje målet satt man dreglande och väntade på det fjärde, vi höll ju på att krossa Zaragoza och allt vad motstånd heter men efter Ronaldos mål så kom man inte lika lätt till avslut lika lätt, när man väl kom till avslut så var det inte lika bra skärpa i dom som i inledningen av matchen. Trots ett massivt bollinnehav och tryck så lyckades Zaragoza komma till halvtidsvila med "bara" 3-0 i baken.
Kommentar om första halvlek:
De första tio är något av det bästa jag sett på väldigt väldigt länge från Real Madrids sida, hade man fortsatt i det tempot och med samma effektivitet så hade man kommit ut i halvtidsvila med en 7-0 ledning. Spelare som utmärkte sig var Beckham, Cicinho, Robinho och Gravesen. Dansken gjorde till skillnad från sist en riktigt bra insats i första halvlek, felfri enligt mig.
Andra halvlek
Precis som i första halvlek så sätter laget en otrolig press på motståndarna som inte klarar av att hålla i bollen en längre tid utan att göra enkla misstag, man kan säga att publiken också bidrog med sitt denna fantastiska kväll då Zaragozaspelarna fick ordentliga burop varje gång de hade bollen längre än fem sekunder. Real Madrid har hursomhelst mest boll i inledningen av andra halvlek, man passar bollen bra och spelare som Gravesen gör ett otroligt jobb, från att ha varit dålig i positionsspelet mot Bilbado gick han till att vara helt perfekt i den här matchen. Han höll heller inte i bollen alltför länge utan distribuerade bollarna perfekt ut mot kanterna. När klockan rörde sig mot 60 minuter så fick hemmalaget en frispark. Trion Zidane, Beckham och Carlos ställde upp vid bollen. Zidane touchar bollen, Beckham stoppar Carlos stiger fram och...stiger åt sidan med bollen för att ställa hela Zaragozas försvar, stillestående drar han sen på ett jätteskott och 4-0 är ett faktum. Juanito var inte bara på väg att återupprätta hedern för Real Madrid men han måste även ha blivit väckt i sin grav på grund av det öronbedövande jubel som Bernabeupubliken bjöd på.
Nu väntade man sig en intensiv jakt på ett femte mål och den kom, men samtidigt vaknade Zaragoza. Vid ett tillfälle kom de loss centralt i banan och med fint passningsspel kom Ewethon fri med Casillas och sköt bollen i mål, jubel från Zaragozas spelare men de tystnade tvärt då offsideflaggan lyftes. Helt felaktigt av domaren måste man säga men sekunderna innan så hade samme spelare fått bollen på handen utan intiativ från domaren så det jämnade ut sig.
Ju längre tiden led desto desperatare blev man i hemmalaget, man började skicka långa höga bollar förtvivlat för att försöka få ännu ett mål men förgäves. Zaragozaspelarna gjorde också sitt genom att ta extra god tid på sig vid varje situation, speciellt Cesar fick sin beskärda del av burop från sitt gamla lags supportrar.
Klockan steg upp på 94 minuter och domaren blåste av matchen, en otroligt intensiv match som hade precis allt. Mål, tacklingar, räddningar, glädje, sorg och mycket mer slutade i besvikelse men även stolthet. Efter matchen tackades hela laget med stående ovationer från ett fullsatt Bernabeu, välförtjänta applåder om jag själv får säga.
Min kommentar efter matchen
Vilken otrolig match av hemmalaget, Zaragoza hade bortsett från det bortdömda målet ingenting att komma med och hemmalaget visade inte bara att man är Spaniens formstarkaste lag utan även att förlusten i Zaragoza bara var ett stort gigantiskt misstag som händer alla någon gång i historien. Nu är det ligaspel i helgen, där ska Alaves sättas på plats innan det är dags att möta Arsenal i Real Madrid League, ehm, jag mena Champions League.
Hala Madrid!
Illa, illa, illa, Juanito maravilla!
