Krönika: Dags för tränarbyte?
”Jag har inte på långa vägar gett upp den här säsongen än, men jag förväntar mig samtidigt inte särskilt mycket längre och undrar om inte Manuel Pellegrini borde göra sin sista match som Villarrealtränare mot Racing imorgon.”
Villarreal fortsätter att göra en besviken. Självklara segrar blir till storförluster och segrarna som väl kommer är långt ifrån så övertygande som de borde vara. För mindre än ett år sedan spelade Villarreal bättre än de flesta lagen ute i Europa. Semifinalplatsen i Champions League var ingen ren tillfällighet, orsaken var klass! Den klass man visade upp räckte sånär till final mot Barcelona, men en missad straff av vår egen stjärngosse satte stopp för det äventyret. Men vi var alla stolta över att ”vår” lilla klubb var med bland de stora grabbarna och visade att vi minsann ville vara där för att stanna.
Tyvärr är varken sportsliga eller ekonomiska resurser av samma klass som hos de verkliga jättarna, och Villarreal var, med all rätt skulle det visa sig, tvungna att prioritera antingen ligan eller CL. Som vi alla vet så valdes det senare alternativet och ligan blev därmed lidande vilket resulterade i en missad CL-plats till denna säsong. Nu skulle Villarreal satsa allt på ligaspelet och ta sig tillbaka till CL. Stora namn som Nihat och Pires värvades, men bort försvann talanger som aldrig fick de riktiga chanserna att visa vad det gick för, och en spelare med mer kämparglöd och hjärta än någon annan fick lämna. Jag talar givetvis om Sorín, som efter en dispyt (sägs det) med tränare Pellegrini fick tacka för sig.
Just Pellegrini är ämnet jag ville komma till. Vår chilenske succétränare tog över en inte på långa vägar sjunkande ubåt, men en ubåt som behövde förändring och nytänkande. Pellegrini förde Villarreal till en tredjeplats och gick långt i UEFA-cupen under sin första säsong som ansvarig. Kunde det ha börjat bättre? Förra säsongen har jag redan gått igenom, och det gick ju rätt skapligt där med. Minst sagt. Pellegrini hade ett utgående kontrakt i sommar och alla var rädda över att succécoachen skulle lämna, inklusive undertecknad. Det ryktades om en del klubbar, bland annat Boca Juniors, men Pellegrini valde att förlänga, till allas stora glädje. Ett litet frågetecken dök dock upp i mitt huvud, nämligen det faktum att han bara förlängde med ett ynka år! Men nåja, ett år med Pellegrini var väl bättre än tre-fyra år med en ny tränare? Det trodde man då om inte annat.
Villarreal har haft en enorm otur med skador, både under försäsong och pågående säsong, men en spelare som Riquelme leker inte på samma sett som under föregående säsonger, kämpaglöden som behövs i form av Sorín saknas, för att inte tala om passningsspelet som ledde fram till semifinalen mot Arsenal. Allt detta är som bortblåst, och Pellegrini har en stor del med det att göra. Jag sa redan för några månader sedan att man kan fråga sig hur stor motivationen egentligen är hos vår tränare. Tänker han redan på en ny klubb och helt enkelt struntar i Villarreal? Nåja, så lågt sänker han sig nog inte, för det är en professionell man, men en del ligger det nog i det trots allt.
Jag kan dra en parallell med Alan Pardew i West Ham. För de som missat det så är jag också supporter till detta Londonlag. Pardew tog över ett minst sagt sjunket skepp som låg i The Championship, men han lyckades föra upp laget och den första säsongen i Premier League var nästan osannolikt bra med en UEFA-Cup plats som belöning och ett spel som stundtals kunde jämföras med Villarreals på så sett att de spelade minst lika bra som de bästa lagen i respektive liga. Till i år satsade West Ham med hyperintressanta spelare i form av bl.a. de två argentinarna Tevez och Mascherano, men succén har uteblivit för dem, precis som för Pardew och West Ham som ligger långt ner i tabellen.
Pardew kunde man inte byta ut, han var en hjälte för mig med tanke på det gjort under sina år i klubben, men nye ägaren Eggert Magnússon gjorde det ingen hade trott, åtminstone inte än på ett tag, det vill säga att låta Pardew gå. In kom istället Alan Curbishley, och resultatet av det blev vinst mot Manchester United. Snacka om effekt! Visserligen handlar det än så länge om bara en match, men en kille som Tevez som kan jämföras med Villarreals hittills floppande nyförvärv (nämner inga namn) är av åsikten att ett tränarbyte borde ha kommit tidigare, och vem vet, kanske vaknar den unge Carlos till liv på riktigt allvar snart!
Jag säger inte att Pellegrini ska gå. Kanske ska man låta honom vara kvar till sommaren, men till vilken nytta då? Om han ändå ska lämna till sommaren och inte levererar så skulle någon ny tränare kunna komma in redan nu. Jag har en enorm respekt för Manuel och det jobb han gjort för Villarreal, men livet går vidare och är man inte tillräckligt motiverad för jobbet och får ett lag att prestera som de ska, ja då är det nog kanske bäst att gå vidare. Jag hoppas på en bättring, och visst, Matias Fernandez kommer att bli en succé, det är jag helt övertygad om. Men förvänta er inte att en ung kille som är ny i Europa kommer gå in och dominera som Ronaldinho på direkten. Det kommer att ta tid för Mati.
Sedan kommer Pires och Gonzalo tillbaka i februari-mars någon gång, men har man varit borta i över ett halvår så tar det också tid. Jag har inte på långa vägar gett upp den här säsongen än, men jag förväntar mig samtidigt inte särskilt mycket längre och undrar om inte Manuel Pellegrini borde göra sin sista match som Villarrealtränare mot Racing imorgon. En seger, och jag tror som vanligt på en vändning, en vändning som dock aldrig verkar komma.
Men vi kan alltid hoppas.
