Nästa år...
Vi är inne på sista tredjedelen av vad som måste kallas en mellansäsong för Villarreals del. En semifinalplats i Champions League ifjol gav stora förhoppningar, men två förödande skador satte käppar i hjulet. Blickar man fram emot nästa säsong ser det dock återigen ljust ut för apelsinblomskustens stolthet, och förhoppninsvis kan drömmarna matrialiseras denna gång.
Inför säsongen var det många som trodde att en plats bland topp fyra var Villarreals öde. Truppen såg mycket stark ut med de offensiva nyförvärven Cani, Nihat samt den alltid lika elegante Pires. Det skulle dock inte dröja länge innan drömmarna skulle slås i kras, långtidsskador på nyckelspelarna Pires och Gonzalo var nämligen ett allt för hårt slag mot den uppenbart tunna truppen.
Säsongen har ägnats åt harvande i mitten av tabellen snarare än åt att utmana de absoluta topplagen i ligan, men man har bit för bit ändå lyckats lägga grunden för ett lag som nästa säsong borde kunna vara med där uppe och slåss. Detta genom aktivt handlande på transfermarknaden, där man gjort några riktiga fynd.
Först in var den numer älskade chilenaren Mati Fernandez, som på ett exemplariskt sätt lyckades ersätta den kreativitet som uteblivit på grund av Pires och Riquelmes frånvaro. Därefter kom förstärkning till den halvt floppande anfallsduon Forlán och Nihat, detta i form av danske Tomasson. Nog för att det hittills bara rör sig om en utlåning, men bli inte förvånade om han utgör anfallspar med Forlán även när nästa säsong inleds.
Nu återstod bara den inte alltför starka eller för den delen breda backbesättningen, spelare som Cygan och Fuentes är inte menade för en toppklubb. Problemet i de bakre leden togs dock om hand ordentligt i och med att man fixade kontrakt med två av ligans bästa backar; Ayala och Capdevila. En backlinje med Ayala och Gonzalo som mittlås samt Capdevila på ena kanten inger utan tvekan respekt.
Det som finns kvar på Pellegrinis lista verkar nu endast vara en målvakt av klass, är måhända Reina på väg tillbaka till apelsinblomskustens stolthet? Både Barbosa och Viera har stundtals varit riktigt bra men det jämnare målvaktsspel skulle inte skada i kampen om högre placeringar.
För att summera känns nästa säsongs lag som det intressantaste någonsin. De enda positionerna som inte ser ut att hålla högsta internationella klass är högerbacken och målvaktsposten, annars är det idel stora namn i laget. Ja, konkurrenssituationen är så hård att jag har svårt att hitta en plats åt VM-kometen Valencia i laget. Det krävs att Pellegrini vågar satsa på tre offensiva mittfältare och endast en städgumma, i form av Senna, för att Valencia skall få plats bredvid Mati och Pires.
Men oj vad bra det här kan bli om man lyckas svetsa ihop laget. Skall man vara riktigt ärlig är det ett lag som skall vara med och slåss i den absoluta toppen av ligan, förutsatt att man får förbli relativt skadefria. För det är just bredden som frågetecknet, det ser onekligen bättre ut än denna säsong men räcker det en hel säsong när man fightas med de riktigt stora pojkarna? Om så är fallet blir det nog en rolig säsong för alla Villarrealistas.
