Fuera de juego; v.15
Semana Santa är över och Fuera de juego fortsätter med analys om huruvida det uteblivna europaspelet i längden kan gynna resultatet i ligan och vi spekulerar om allt gick rätt till mellan Villarreal och Atlético samt om Stoichkov kommer lyckas i Celta
Denna vecka deltar:
Nina Ljung Fredman, Krönikör Spanienred.
Rodrigo Vimarlund, Bloggare Spanienred.
Robert Johansson, Skribent La Seleccíon Spanienred.
Valencia åker snopet ur Champions Leauge och nu får lagen i UEFA-cupen försvara de rödgula färgerna i Europa. Men tabellen i La Liga är otroligt jämn. Kommer lagen som bara har det inhemska spelet att koncentrera sig på att gynnas i det långa loppet?
Nina:
– I fallet Valencia tror jag att förlusten mot Chelsea igår och biljetten hem från Champions League kan bli bränslet till ligatiteln.
För ligan är oerhört jämn: det skiljer bara sex poäng mellan Zaragoza och Valencia, som ligger fyra respektive femma och Barcelona i toppen. Sevilla i sin tur ligger bara en poäng bakom Barca, och Real Madrid två.
Här är det Sevilla som har Europaspel. De har visat att de prioriterar Uefa genom att vila en del vassa kort i “mindre viktiga” matcher.
Ska man vinna ligan om ligan är så jämn som den är nu finns inga “mindre viktiga” matcher. Givetvis är det alltså en fördel då att inte ha spel runt om i Europa som stjäl tid och energi. Nu när Valencia plötsligt blir jättemed i kampen om ligatiteln förstår jag inte hur någon kan finna Champions League mer intressant. (Bayern München kan gott få vinna.) Här finns i mina ögon fyra potentiella vinnare: Barcelona, Real Madrid, Valencia och Zaragoza.
Eftersom alla de här lagen kan lägga allt fokus på ligan så får varje match de spelar anses som en semifinal.
Rodrigo:
– Absolut ja. För det första kommer Quique inte att vila några fler spelare. För det andra är det en möjlighet för Valencia att snabbt ta revansch för den något snöpliga sortin. Det är inte långt upp till toppen och Los Che lär vara sugna på att vinna något i år.
Robert:
– Ligan är otroligt jämn. Återigen ett bevis på att den innehåller så mycket mer än bara två lag. Jag tror absolut att europaspelet kan påverka ligans utgång mer än vanligt det här året när både Barça och Real varvar storspel med bottennapp. Framför allt Valencia ska nog vara ”glada” att dem åkte ur CL. Jag tror dem kommer kunna avancera någon placering på slutet tack vare att dem nu bara har ligaspelet att bry sig om. På motsvarande sätt kan Sevilla tyvärr tappa viktig mark när dem ska tampas vidare mot UEFA-cupseger. Men jag hoppas jag har fel. Ju jämnare, desto mer spännande, desto roligare.
Mötet mellan Villarreal och Atlético Madrid förra helgen innehöll mängder av diskutabla domslut och skumma händelser. Vad hände egentligen? Kan man ens kalla det vi fick se på El Madrigal för fotboll?
Nina:
– För att det med rättighet ska få kallas fotboll ska en match gärna vara inblandad. Och så var det inte när Villarreal skulle ha mött Atlético. Det var… en massa avblåsningar, oschysst spel och en antingen blind eller m***d domare.
Franco ligger skadad i straffområdet, målvakten Viera sitter hukad över honom. Spelet är inte avblåst. Perfekt, tänker Kun Agüero, då är inte Eller offside. Och så sparkar han det omtalade inlägget som leder till målet som leder till att det i pappren står att Atlético vunnit.
(Tidigare den kvällen spelades matchen Real Madrid - Osasuna. Madrid har ett anfall going, men en spelare ur det gästande laget ligger skadad. Det står en annan spelare bredvid honom. Domaren har inte uppmärksammat det här. Det har däremot Real-spelaren med bollen. Vad gör han då? Jo, det enda rätta. Sparkar bollen över linjen så den får dö.)
I “andra halvlek” tusen avblåsningar senare flyger plötsligt Gabi omkull. I Villarreals straffområde, lämpligt nog. Och domaren blåser straff. Surpirse, surprise. Repriserna visar: ingen nuddade Gabi. Ingen var jättenära Gabi. Gabi kapade sig själv. Ligans säkraste straffmissare, el Niño capitano Fernando Torres slår till igen.
Sedan faller José Mari. På samma sätt som van Nistlerooy föll förra helgen. Ett smart fall i ett svagt motståndarögonblick som gav honom straff. Som alltid ger straff. Utom på El Madrigal.
Det är den andra straffen den kvällen som domaren stjäl från Villarreal.
Det delas ut en del kort också. Kapade Villarreal-spelare drar på sig flera stycken. För hur vågar de? De tar risker genom att kapas; det skulle kunna tvinga fram fasta situationer som skulle kunna ställa till det för Atlético! Domaren hade varit bra mer övertygande i en rödvit tröja. Kanske glömde han den i bussen?
Villarreal förlorade lika lite som Atlético vann.
Rodrigo:
– Det tillhör tyvärr spelet att det kan bli fult på alla sätt ibland. Annars skulle jogo bonito inte existera.
Domaren kunde dock skött det hela snyggt genom att blåsa av för offside – för att Franco inte påverkar spelet. Det skulle i så fall bli en slags analog tolkning av vad som kan ske i offensiv väg om en spelare ligger kvar skadad längre eller dröjer sig kvar bakom motståndarens försvar.
Robert:
– Tror inte vi kan kalla det för fotboll. Själv stängde jag, just av den anledningen, av teven efter dryga tjugo minuter. Hade det hänt något dessförinnan så missade jag det. Är därför inte rätt man på att svara utförligt på detta mer än att allt handlar om små tillfälligheter och att allt därför blir jävligt fel ibland. Så verkar det också ha blivit här. Kommer man fel in i det så rullar det på liksom…
Den bulgariske superdivan Hristo Stoichkov tar över tränarsysslan i Celta Vigo efter en mindre lyckad sejour som förbundskapten för Bulgarien. Hur kommer den gamle Barcelonaanfallaren klara sig i Galicien?
Nina:
– Stoichkov är ett mer intressant än genialt val. Hur löser man ekvationen en gammal (nåja) fotbollsdiva plus ett nedflyttningshotat inte jättelag gånger vinster delat med poäng? Jag är av naturen inget vidare på att räkna.
Tittar vi bakåt ser vi att Hristo var en lysande spelare. En drivande kraft. En inspirationskälla. På senare tid har han tränat hemlandslaget Bulgarien. Resultatet kan väl kallas sådär. Bulgarien fick inte åka till Tyskland och spela VM, men ett VM är inte den nödvändiga definitionen av succé.
I helgen spelar Celta Vigo mot Deportivo La Coruña. Det blivande resultatet kommer inte att säga någonting.
Men lysande spelare om några, kan göra lysande spelare av andra.
Rodrigo:
– På ett rent personligt plan fick jag en första anledning att ogilla Celta Vigo. Stoichkov var inte lite vidrig när det begav sig.
Som tränare vet jag knappt någonting om mannen, förutom att han blev sparkad som bulgarisk förbundskapten. Men: Han har haft en av de största som tränare - Johann Cruyff. Lärde han sig något där har han möjlighet att rädda kvar Celta.
Robert:
– Gamle Hristo är alltid en sevärdhet vart han än kommer och vart han än figurerar. Jag är säker på att han själv kommer tycka att han gör succé, oavsett resultat. Och säga vad man vill om honom. Stort fotbollskunnande har han och han vet hur man skapar rubriker. Celta kommer bli ett allt annat än anonymt lag med Stoichkov vid rodret, hur det sedan går med själva fotbollen är sekundärt.
När kommer första skandalrubriken förresten? Redan till helgen? Underbart med lite profiler i den ibland så stela fotbollsvärlden!
Väl mött!
