Tankar om framtiden
Broberg spånar på framtiden samt ger ris och ros till Birro!
Spekulationer är alltid roliga och jag hade tänkt ägna ett antal rader åt att just spekulera och ta en titt i kristallkulan. Rykten är oftast bara rykten, det kan vi slå fast. Men varje år sker det likväl övergångar i massor, övergångar som alla ursprungligen varit just ett rykte. Varje år sker det även värvningar som man inte förväntat sig och ibland t.o.m. sådana som man inte trott vore möjliga och detta trots ideliga förnekanden från spelare, tränare, agenter, presidenter och klubbdirektörer. Övergångarna kan ha väldigt skiftande motiv där det vanligaste är att en klubb vill förstärka sitt lag men det finns mängder av faktorer som bestämmer kring dessa värvningar.
Det kan vara ekonomiska skäl, för den säljande klubben, för spelaren eller agenten. Det kan handla om socialt betingade själ såsom bråk med tränare och lagkamrater, vantrivsel eller familjeproblem. Naturligtvis kan det också ha rent sportsliga anledningar som att man inte får spela, inte når framgång i sin klubb, vill ha nya utmaningar och känner sig ”färdig i sin klubb”. Spelare kan även kännas sig obekväma med kultur och språk, vara i konflikt med medier eller bli påverkade av agenter och sponsorer. Som ni ser finns det mängder av skäl till övergångar och vad jag vill poängtera är att ingen övergång är tillräckligt osannolik för att inte bli sann. Alltså skulle Kaká rent hypotetiskt kunna spela för Real Madrid, oavsett hur många gånger Milan och Kaká nekar till detta. Dock hade jag inte skriva allt för mycket om Kaká i denna krönika men jag vill bara förbereda Milanistas på att kopplingen Kaka-Madrid kan behandlas ytterligare längre fram. .
Om man tittar på Madrids lag lite närmare och har rubriken ”bland de 5 bästa i världen på sin position” som utgångspunkt så är det inte många spelare i dagens trupp som tillhör denna eminenta skara spelare. Ska man vara riktigt ärlig så är det bara Iker Casillas som för tillfället platsar på en sådan ranking. Det finns ingenting som säger att de elva bästa spelarna bildar det bästa och mest homogena laget, det finns inte hellre någonting som lovar att de bästa spelarna leder till framgång utan det kan vara så att ett individuellt sett sämre lag når framgång, det ser man ständigt prov på i idrottsvärlden och det mest färska minnet för oss svenskar är ju givetvis förlusten mot Nordirland härom veckan. Trots dessa skrällar så är nog ändå en stor majoritet överrens om att möjligheterna till framgång ändå ökar med bättre spelare. Det är inte sällan individuella prestationer avgör viktiga matcher och i ärlighetens namn är dessa potentiella matchvinnare få i dagens Madrid, och även om dem finns där så har de förbannat svårt att träda fram.
Spelartyperna finns där men tyvärr är stabiliteten hos dessa spelare skrämmande låg i långa perioder och då spelar inte någon extraordinär 20-minuters period en gång i kvartalet någon större roll om övriga prestationer inte varit tillfredsställande och framförallt inte resulterat i några poäng för laget. Faktum är att Real Madrid fullkomligt kryllar av spelare som överensstämmer med ovanstående beskrivning, exakt vad detta beror på är svårt att svara på, förmodligen är det en kombination av flera saker, oro i klubben, dålig kontinuitet, brist på tydlig spelidé, bristande individuell förmåga och svagt självförtroende men som sagt så är det svårt att sätta fingret på någon specifik anledning till dessa underprestationer. Något som däremot går att konstatera är att det inte är hållbart. Det är inte hållbart att majoriteten av spelarna Real Madrid värvar spelar sämre än normalt och sällan når upp till sin högsta klass så fort de dragit på sig den vita tröjan.
Det är lätt att hitta saker och klaga på när det gäller Real Madrid, allt från rekrytering av tränare och spelare, hantering av konflikter och hur man agerar i media men framförallt tycker jag det har saknats och fortfarande till viss del saknas en röd tråd i anställandet av tränare och värvningar av spelare och då tänker jag främst på i vilken utsträckning man har en klar filosofi och värvar spelare som kan fungera tillsammans. Det är också viktigt att på förhand ha en uppfattning om vad man kan begära av spelaren, hur långt denne kommit i sin utveckling och vilket ansvar spelaren ifråga är beredd att ta. För nog finns det gott om framtidsspelare i laget med Ramos, Gago, Marcelo och Higuaín i spetsen. Men med undantag för Ramos så kan ingen av dessa ungtuppar ses som etablerade spelare och ska inte överösas med ansvar, man skulle kunna jämföra med att låta ett barn lära sig cykla utan stödhjul, möjligen en överdrift men faktum är att stämmer ganska bra överrens med verkligheten som råder i Real Madrid. Man måste låta de här spelarna växa steg för steg, klättra upp för trappan innan man är redo att blomma ut och vara redo att möta uppgiften. Tyvärr finns det inte utrymme för detta i Real Madrid, delvis p.g.a. tidigare värvningsfiaskon men också beroende på stora skadeproblem, att de etablerade spelarna underpresterar samt att pressen är skyhög. Att dessa unga spelare kastas ut och väntas vinna titlar åt Madrid känns inte helt rättvist. Samma dilemma har egentligen drabbat Robinho som inte fått utvecklats och anpassa sig i den takt som behövt även om det i Robinhos fall handlar mycket om honom själv. Jag studerade Robinho noga under både landskamperna i veckan och ställde mig frågan om han någonsin kommer att kunna bli så bra som alla förväntat sig? Det är fortfarande alldeles för mycket skolrast över Robinhos spel, hans passningsspel är många gånger under all kritik och han värderar fel på tok för ofta. Dessa bekymmer liknar också det som var Cristiano Ronaldos akilleshäl för några år sen men ändå inte samma utsträckning som Robinho då portugisen är fruktansvärt komplett i jämförelse med Robinho och dessutom har en tydlig plats på planen där han trivs och presterar. Dock vägrar jag att ge upp hoppet om Robinho och tanken på att se honom i briljera i någon annan storklubb likt många andra Madrid-exporter får mig att må illa. Men det krävs att något händer ganska så snart om inte killen ska stagnera helt i sin utveckling och förbli den lovande talangen. Jag tror Robinho kommer att höja sin nivå markant om Madrid kan återgå till att bli ett spelande lag med vilja att verkligen spela fotboll.
Det som saknas i min mening för att detta ska bli möjligt är fortfarande en motor, en katalysator som får hela kollektivet att fungera vilket också ökar möjligheten för den enskilde individen att prestera. Många trodde att Cannavaro skulle bli den katalysatorn när det gällde defensiven och att han skulle styra upp Madrids backlinje till stordåd men italienaren gör ingen jättesäsong och trots miljöombytet verkar han ha problem med motivationen. Det ryktas ständigt om nya klubbar för Cannavaro men jag hoppas verkligen han kan tända till och göra några riktigt bra säsonger i Spanien innan han återvänder till Neapel för att avsluta karriären med spel i sitt Napoli. Tittar vi vidare på backlinjen så är äterväxten ganska bra samtidigt som Helguera, Salgado och Raúl Bravo borde vara avslutade kapitel efter denna säsong, möjligtvis stannar någon ur trion och blir enbart komplementspelare. Utöver nämnda trion så har redan Roberto Carlos aviserat om sitt avsked vilket dels är sorligt men även ställer krav på förstärkningar av vänsterbackspositionen. En ny stabil vänsterback som kan dela ansvaret med Marcelo tills han anpassat sig känns nödvändigt då brassen är oprövad och mestadels spelat på mittfältet hitintills. Duktiga vänsterbackar växer verkligen inte på träd och förmodligen behöver Calderon & co gräva ganska djupt i plånboken om inte klubbens scouter hittat något okänt kap.
På högerbacksplatsen har vi bra täckning. Miguel Torres har gjort sig förtjänt av permanent plats i a-truppen och förhoppningsvis kan Cicinho med frekvent spel under slutfasen av denna säsong fortsätta utveckla sin defensiv och stå redo inför nästa säsong. Att lägga stora pengar på den fantastiske Daniel Alves känns inte särskilt genomtänkt då även Sergio Ramos finns att tillgå. Ramos gör fortfarande sina bästa matcher som högerback och Capellos idé var nog att spela honom där men då det inte tillkom ytterligare en mittback under sommaren fick den tanken läggas på is. Centralt i backlinjen behöver vi också förstärka och ryktena säger ju att Metzelder ska komma som free transfer i juni vilket känns som en bra värvning för Los Blancos. Under förutsättning att både Ramos och Cannavaro blir kvar samtidigt som Metzelder anländer så hade ytterligare en mittbacksvärvning varit av vikt för att stå riktigt bra rustade. Vi har fortfarande möjligheten att plocka tillbaka Woodgate som gjort det bra de gånger jag sett honom i Middlesbrough. Frågan är ju bara om man vill chansa med Woody igen, att plocka hem honom och ta Metzelder gratis hade ju i alla fall varit en storstilad ekonomisk lösning. Alexis sägs ju föredra Real Madrid före Valencia och om Schuster tar över som tränare kan vi nog räkna med att han vill ta sin mittbacksklippa med sig till Bernabeu. Dessutom har vi Sergio Sanchez från Castilla som hyllats av Michel och som hade gett ytterligare bredd.
Blickar vi fram mot det centrala mittfältet så ter sig Diarra och Gago vara ett framtida mittfältspar. Bakom dessa finns såväl Guti som De La Red att tillgå. Jag tror Diarra och Gago kan bli väldigt bra men om dessa ska spela samtidigt krävs det att de har mycket snabba och konstruktiva spelare runt omkring sig. Jag tror att Madrid måste bli mycket mer flexibelt när det gäller spelsystem och kunna plocka bort en pivote vid behov för att antingen förstärka med en offensiv mittfältare och spela 4-3-3 eller att spela med två anfallare. Min mening är att den offensiva mittfältsplatsen ska slopas helt så länge vi inte har några lämpliga spelare för rollen och istället satsa på två renodlade anfallare. Att det fortfarande skrivs om t.ex. Fabregas tycker jag är märkligt då vi redan lagt ut 190 miljoner för Gago som spelar på samma position. Däremot hade det kanske behövts något tillskott här som är bättre på att följa med upp i offensiven och inte bara trilla boll runt mittlinjen.
De offensiva mittfältspositionerna är där vi har flest alternativ men ändå där vi behöver förstärka mest. Drömmen hade givetvis varit att ha Kaka och Cristiano Ronaldo i två fria roller vid sidan av de centrala mittfältarna. Men att värva båda två samma sommar känns som en rejäl utopi men att köpa en av dem är säkert ambitionen. Vid sidan om dessa finns det billigare alternativ som hade kunnat lyfta Madrids spel på ena eller andra sättet såsom Ribery, Diego och Quaresma. Tittar man på det som redan finns så ska inte Robinho placeras i en ytterroll så länge vi inte spelar 4-3-3. Reyes har inte lyckats alls i sin återkomst till La Liga och jag har svårt att se honom i Madrid även nästa säsong och detsamma gäller för Cassano som trots att han stundtals visat prov på bra fotbollskunnande fortfarande inte klarar av den sociala biten och skapar mest oreda. Hade Cassano kunnat komma till bukt med sina problem är han ett bättre alternativ än både Raúl och Higuáin när det gäller rollen bredvid van Nistelrooy men mitt tips är att han härjar vidare i Italien nästa säsong. För nog hade det behövts ett alternativ till van Nistelrooy om han skulle tappa formen eller bli skadad. Utsikterna att värva Adriano bättras på för varje skandal brassen är inblandad i och trots en liten uppåtgående formkurva senaste månaderna så finns det fortfarande mängder av oanvänd kapacitet i den kroppen, jag tycker det är Madrids tur att ta hand om en spelare som är lite på dekis och se honom göra succé.
Om man går igenom allt jag behandlat så kan man säga att jag konkret önskar mig en ny vänsterback, två nya mittbackar, en central tvåvägsspelande mittfältare, ett par stycken offensiva spelare med stor kapacitet samt en forward vilket hade varit omöjligt att köpa ihop på en sommar trots att det pratats om en värvningsbudget på 100 miljoner euro. Men man kan ändå utgå från att Madrid kommer satsa stenhårt denna sommar och försöka lyckas på transfermarknaden för första gången på flera år. Mijatovic talar om att Kaka och Ronaldo en dag kommer att spela för Madrid och orden lovar ju gott men den här sommaren är det verkligen upp till bevis, Calderon/Mijatovic höll inte många löften förra året och det har varit mycket snack och liten verkstad hittills.
När det gäller transfermarknaden så har det nog aldrig varit så mycket spekulationer om så många olika spelare. Jag skulle kunna rabbla upp en uppsjö storspelare som skulle kunna byta klubb till sommaren. Samtidigt är det flera storklubbar som är i behov av förstärkning och inte minst föryngring vilket ytterligare kommer trissa upp ryktena.
Mycket hänger dock fortfarande på hur La Liga slutar i år. Ska Real Madrid mot alla odds gå och vinna ligan? Ska Capello vinna en ligatitel även under denna sejour? Ska det under majoriteten av säsongen usla spelet räcka till seger i världens bästa liga? Att Madrid bara är två poäng från serieledning är ett under i sig men hur man än vrider och vänder på det så måste det ändå vara någon form av styrkebesked att under dessa kaosartade omständigheter, med ständiga krav på tränarens avgång, med interna konflikter på alla nivåer, med det ena fiaskot efter det andra i ligaspelet och med rejält underpresterande spelare trots allt vara med i guldstriden.
Jag har hela tiden sagt att Capello är fel man att leda Madrid in i en ny stor era men däremot inte sagt att han var fel man att får ordning på saker och ting – för det har han onekligen fått. Men hans filosofi och hans metoder kommer inte räcka till om man tittar mer långsiktigt. Kanske var det en smart genväg att ta trots allt? Att anställa Capello och få ordning i leden och hitta ett fungerande försvarsspel. För oavsett vilken utgång de sista omgångarna får och oavsett hur många som kommer att försvara Capello vid en eventuell ligaseger så anser jag att han bör kliva åt sidan efter säsongens slut. Varken Capello, klubben eller spelarna gynnas av en fortsättning och om Capello skulle vinna ligan åt Madrid och sedan avgå skulle ju italienaren få sista ordet. Men nog kommer Capellos chanser att stanna öka vid ett guld och jag tror det frestar Don Fabio att få sondera transfermarknaden i lugn och ro till sommaren och förstärka sitt lag. För Real Madrids del skulle det dessutom vara en chans till lite kontinuitet och kanske är det just det spelarna behöver?
Som supporter till Real Madrid hoppas jag att Capello försvinner till sommaren och att någon yngre, hungrigare och mer kreativ tränare tar över rodret. Känslan är den att Capello kommer att fortsätta spela exempelvis Guti och Raúl i viktiga roller och att det därför krävs någon med en annan synvinkel på saker och ting. Jag ska inte sticka under stol med att även jag vill se ett offensivt Madrid som spelar för att vinna på egen skicklighet och att sedan försöka kombinera detta med det försvarsspel som fungerat bra denna säsong. Sedan går det ju alltid att fråga sig hur det hade sett ut om Capello hade fått de spelare han önskat sig förra sommaren och hur laget kommer att spela nästa säsong med ett par tunga värvningar. Men jag tycker ändå att Capello på flera olika sätt ha visat sin ovilja (?) och oförmåga att utnyttja den offensiva styrka som ändå finns i laget vilket inte talar för att laget kommer att spela mer offensivt om t.ex. Kaka skulle köpas till sommaren.
Jag kan däremot inte säga vilken tränare jag vill ha då det finns fördelar och nackdelar med alla namn som det spekulerats i. Schuster som sägs vara klar enligt vissa medier känns spännande men samtidigt kan man inte låta bli att ifrågasätta om han är redo att ta steget från Getafe till Real Madrid? Den som lever får se…
Just när jag ska publicera denna artikel nås jag av nyheten att C. Ronaldo signat ett nytt kontrakt med Manchester United vilket betyder att vi mer eller mindre kan skriva av honom som eventuellt nyförvärv till nästa säsong. Grattis alla United-fans! Naturligtvis är det tungt att uppleva ständiga motgångar när det gäller våra yttersta prioriteringar på transfermarknaden. Dessutom är jag av den åsikten att de enda mittfältsspelarna i Europa som på allvar skulle höja Real Madrid är just C. Ronaldo tillsammans med Kaka och Steven Gerrard om man bortser från Ronaldinho. Men självklart finns det andra spelare som dels är billigare men som även befinner sig längre ner på karriärstegen vilket betyder att deras möjligheter att utvecklas borde vara bättre, utan att förringa Ronaldos unika potential.
För tillfället blåser det lite positiva vindar runt Madrid vilket inte var fallet när jag började skriva. Flera spelare i truppen har en uppåtgående formkurva och plötsligt är vi med i titelracet igen då vi äntligen lyckats utnyttja poängtapp från konkurrenterna. Ronaldinho ska vila de närmaste matcherna för att återvinna sin normala fysiska nivå och frågan är om det är positivt eller negativt sett ur Real Madrids synvinkel? Det finns många frågor kring avslutningen av världens bästa liga och det enda man kan veta på förhand är att det kommer bli otroligt intressant och spännande att följa upplösningen av ligan.
Avslutningsvis vill jag även passa på att kommentera Italien-bloggaren Marcus Birro som jag tycker bjuder på intressant läsning varje vecka. Jag har följt hans krönikor, Tv-framträdande och medverkan i Euro-talk och blivit imponerad över hans sätt att stå upp för sina åsikter. Däremot finns det en del saker som jag inte köper. Jag tycker att vissa påståenden är lite för färgade och enögda och då syftar jag både på bedömningen av olika spelare men också på hur han framställer italienska landslaget och den italienska fotbollen i relation till övriga länder och ligor. Men jag håller definitivt med om att svenskar i allmänhet och svensk media i synnerhet har en helt snedvriden bild och man kan inte annat än skratta åt alla förmodar som finns gentemot Italien.
Något annat som jag reagerat över är Birros uttalanden om Zidane som jag tycker är fullständigt felaktiga och då tänker jag på hur han klankat ner på Zidane både i hans krönikor om VM-krönikan som han bedömde som värdelös samt hur han ifrågasätt Zidanes storhet i Eurotalk för en dryg månad sen. Italien ska gratuleras till guldet och jag unnar dem det verkligen (även om jag kan räkna upp flera lag som spelade bättre) men jag förstår inte meningen med att spy galla över Zidane istället för att glädjas över vinsten. Birro kan förlöjliga Zidanes beteende i VM-finalen hur mycket han vill, Zinedine Zidane kommer alltid att förbli den störste! I samband med artikeln om VM-krönikan fick jag intrycket att glädjen över VM-guldet verkade mindre än känslan av att få sätta alla andra på plats. Men det sägs ju att skadeglädjen är den enda sanna glädjen…
Hala Madrid!
