Sunderland - Liverpool
2 - 2

Real Sociedad - Atlético Madrid 2-0

I vår inför-artikel skrev vi att Aguirre hade sagt att vår största fiende är att bli övermodiga. Med facit i hand kan vi inse att vår största fiende är att vi inte kan spela fotboll när vi släpper in ett tidigt baklängesmål. Kan vi spela fotboll över huvud taget? Det kan man verkligen fråga sig efter den här pinsamma insatsen, särskilt i andra halvlek.

Real Sociedad, ett lag som praktiskt taget kunde ha blivit totalt avhängda efter den här omgången, grep det sista halmstrået och gjorde en beundransvärd insats mot los colchoneros. Segern känns rättvis och även om jag har förstått att många på vårt forum upprörts över domarinsatsen bör man tänka på att skulden till det inträffade inte kan läggas på Cantalejo. Spelarna måste ta ett visst ansvar för sina handlingar på den gröna mattan och Ellers och Luccins protester som föranledde de röda korten kan på intet sätt försvaras. Ett sådant beteende bör beivras omedelbart och det är bara att hoppas att klubben har lika mycket stake som det grekiska fotbollförbundet och ger gossarna en böteslapp för det inträffade.

Att laget fortfarande ägnar en hel del tid åt volleybollfotboll på träningarna märktes idag. Samtliga frisparkar och hörnor slagna av Real Sociedad kändes livsfarliga och det är märkligt hur svårt våra mannar har att ta var sin gubbe inne i straffområdet. Varenda inlägg som når vårt straffområde känns som ett jätteläge för motståndarna. När vi själva får frisparkar och hörnor skapar vi absolut ingenting och det känns som att tiden bara rinner iväg när spelarna lägger upp bollen för att hiva iväg bollen i riktning mot motståndarmålet.

Efter dagens pinsamma insats har vi till nästkommande vecka dragit på oss ett antal onödiga avstängningar och det är med fasa som jag inser att en viss Costinha lär få chansen från start mot Betis. Gabi och Luccin kan ej vara med och om inte Jurado får chansen att spela på mitten från start börjar man ju undra vad Aguirre håller på med. Att Mista inte får spela nästa söndag känns i och för sig inte som någon vidare förlust…

Ok, låt oss nu gå över till att sammanfatta Atléticos urusla insats på Anoeta.

Första halvlek:
Knappt hade man bänkat sig framför teven förrän Savio fått en fin djupledsboll på kanten i matchminut sex. Savio, som hade autobahn på sin kant tittade upp och måttade ett perfekt inlägg mot en helt fristående Darko Kovacevic som enkelt kunde lägga in bollen bakom en chanslös Leo Franco. 1-0 efter sex minuter och redan då insåg man att matchen var körd.

Minuterna efter Reals ledningsmål spelade hemmalaget en pigg och offensiv fotboll och det kändes som att 2-0 kunde komma i vilket ögonblick som helst. I matchminut 14 får våra rödvita grabbar den första chansen att näta då Torres får tag på en retur, men tyvärr lyckas inte pojken få styr på skottet och bollen går någon halvmeter utanför mål. Ett svagt avslut med tanke på att vår nummer nio stod tre-fyra meter från mål. Bara tre minuter senare får Agüero en jättechans att kvittera matchen då en slarvigt slagen långboll hamnar hos argentinaren efter att siste Realförsvarare låter bollen studsa förbi honom. Agüero får bollen strax utanför straffområdet, vänder ut och in på försvararen och skjuter ett hårt skott som en utrusande Bravo lätt kan avvärja. Atlético tar nu över bollinnehavet och det känns som att laget äntligen tagit sig in i matchen. I matchminut 22 får Gabi på ett bra skott som Bravo tippar ut till en sedermera resultatlös hörna.

Just precis när man börjar tro att laget för en gångs skull skall kunna vända på ett underläge ges hemmalaget en tveksam frispark i minut 29. Bollen slås in mot Atlétis straffområde och Garitano ges den stora möjligheten att, med ryggen mot mål, nicka in hemmalagets andra mål. Som tur är tar bollen i ribban och returen hamnar hos Atléticoförsvaret som kan rensa undan. Bara två minuter senare får Real ytterligare en frispark ett tjugotal meter utanför straffområdet som slås mot en icke-offsidestående Kovacevic, som fint riktar sin nick mot Leo Francos högra stolpe. Bollen borrar sig in i nätmaskorna, men linjedomaren som uppenbarligen tyckte att ett mål av Darko var nog, vinkade av för offside. Beslutet var felaktigt, tack och lov. Atlético ges dock en sista möjlighet att kvittera innan halvlek då en retur rullar ut till Torres som strax utanför straffområdet försöker bredsida in bollen bakom Bravo. Tyvärr resulterar inte skottet i Atléticojubel och efter den första halvleken kan man bara konstatera att vårt lag är totalt inkapabelt att göra mål mot ett nedflyttningshotat hemmalag.

Andra halvlek:
Andra halvlek tänker jag knappt kommentera för det finns egentligen ingenting positivt att säga. Perea gör nog sin värsta insats någonsin i Atléticotröjan och i andra halvlek kändes det nästan som att karln hade tippat på Real då han skänkte bort den ena bollen efter den andra. Luccin och Eller gör bort sig totalt genom att protestera domarens beslut och los colchoneros får avsluta matchen med nio spelare. Slutligen bör tilläggas att Savio definitivt sänker ett håglöst och fantasilöst Atlético i minut 83 genom att, från nära håll, prickskjuta in 2-0. Atléticos andra halvlek är rent sagt ut pinsam och borde ha censurerats. Usch!

Matchfakta:
Real Sociedad: Bravo; Gerardo, Juanito, Garitano, Garrido; Xabi Prieto, Ansotegi, Víctor Bravo, Savio; Kovacevic (Aramburu, 87’) och Díaz de Cerio (Herrera, 80’).

Atlético de Madrid: Leo Franco; Perea, Pablo, Fabiano Eller, Pernía; Luccin, Gabi, Galletti (Zé Castro, 82’), Jurado (Mista, 58’); Agüero och Fernando Torres.

Domare: Medina Cantalejo

Kort:
Rött: Luccin fick rött kort direkt, Eller efter två gula kort

Gult: Kovacevic hos La Real. I Atleti fick Gabi, Pernía och Mista syna det gula kortet

Plats : Estadio de Anoeta.

Målen

1-0 (6’). Kovacevic

2-0 (83’). Savio