Tankar efter Madridresan
Jaha, då var man tillbaka på Gran Canaria och varmare breddgrader. Jag vet inte hur ni har haft det hemma i Sverige de senaste dagarna, men i Madrid var det riktigt kallt den här helgen.
Då jag haft möjligheten att se både A- och B-lagets matcher hade jag tänkt skriva lite kort om vad jag tycker och tänker om insatserna.
Lördagsmatchen mot Betis var kanske inte någon höjdare, men man kan inte beskylla laget för att inte ha försökt vinna. De flesta är nog överens om att laget skapade tillräckligt mycket för att ta en trepoängare, men som vanligt råder det nästintill panik när våra spelare närmar sig motståndarmålet. Den vassaste möjligheten hade Petrov bara några minuter före slutsignalen när Seitaridis, som jag tänker skriva mer om senare, slog en perfekt avvägd boll till bulgaren, som med en fin nedtagning kom helt fri mot Doblas. Avslutet höll tyvärr Torresklass och det stenhårda skottet strök ribban innan den träffade en stackars dam på nedre läktaren. Jag har aldrig riktigt förstått fotbollsspelare som insisterar på att försöka skjuta sönder nätmaskorna. Varför inte bara placera in den med en enkel bredsida? Det är något våra grabbar måste öva mer på. Petrov var dock en injektionsspruta och kan tillföra laget en hel del jävlar-anamma och rutin nu när det börjar dra ihop sig till ett gastkramande drama i kampen om Uefacupplatserna.
Angående greken Seitaridis är det väl ingen vidare välbehållen hemlighet att jag inte är särskilt förtjust i honom. Däremot tänker jag berömma honom enormt mycket för den otroligt fina insatsen som han gjorde i lördags. Han tog för sig, vågade ta offensiva löpningar och samspelet med Galletti var förvånansvärt trevligt att titta på. I lördags förstod jag, för första gången den här säsongen, varför Seita är given i det grekiska landslaget. Fortsätter han såhär bör vi låta honom fortsätta springa på sin kant även nästkommande säsong! En som såg riktigt sliten ut var Antonio López som inte gjorde många rätt, särskilt inte i första halvlek då han gjorde många enkla misstag och det var nästan så att man trodde att karln varit ute med Maniche kvällen innan! Tycker faktiskt att Aguirre gjorde ett misstag när han bytte ut Pernía istället för Antonio i halvlek. Den nyblivne spanjoren gjorde inte alls någon dum första halvlek, tvärtom, och med tanke på hur svårt han har haft att acklimatisera sig i sin nya klubb kan det vara en rejäl knäck för självförtroendet när man blir utbytt i vetskap om att en medspelare gör en betydligt sämre insats. Pernía skulle ha fått vara kvar på plan, förstår inte Aguirres beslut och vi får hoppas att spelaren har ett starkt psyke. Pernía är en otroligt duktig fotbollsspelare och får han bara mer speltid och förtroende kan ha bli en viktig tillgång i framtiden, tro mig.
När det gäller Jurado blev den centrala mittfältspositionen kanske inte den succé som vi hade hoppats på inför matchen, men till spelarens försvar måste man säga att utgångspositionen var, som vid tidigare tillfällen när han fått möjligheten att ta steget in mot mitten, alldeles för defensiv. Atléticos grundspel är av defensiv karaktär och det hämmar en spelare av Jurados kaliber. Aguirre bör ge killen en ärlig chans och om han är orolig för att defensiven skall bli lidande av detta, kan han köra med ett tremannaförsvar istället och satsa på två defensiva mittfältare, Gabi och Luccin exempelvis. Visst, vi tappar en försvarare, men vi förstärker samtidigt mittfältet både defensivt och offensivt. Jurado bör spela precis bakom anfallarna och skall inte nödgas att tänka på defensiven, det kan herrar som är mer lämpade för ett sådant ändamål sköta. Tyvärr lär nog denna uppställning inte vara aktuell så länge Aguirre tränar laget. Mexikanen är känd för att satsa på kantspelet och trots de tidiga skadorna på Maxi och Petrov har Aguirre konsekvent vägrat att ändra sin spelidé. Ibland måste en tränare vara flexibel och inse att något inte stämmer när anfallarna går långt ned på egen planhalva för att få bollen, så som Agüero gjorde vid ett flertal tillfällen i första halvlek mot Betis. Det brukar aldrig vara något vidare bra betyg åt mittfältet när anfallarna tvingas tillbaka på egen planhalva för att komma in i spelet. Intressant att notera var att Agüero, i början av andra halvlek, valde att ligga lite längre bak i banan och agerade som offensiv spelfördelare. Den unge argentinaren hade några briljanta minuter och visade upp att han kan vara ett bra alternativ som offensiv mittfältare. Tyvärr flyttades han upp igen när Torres byttes ut och därmed tappade laget kraft på mitten.
Det hade spekulerats en hel del om hur spelarna skulle bemötas efter den urusla insatsen mot Real Sociedad i förra veckan men inledningsvis var stämningen riktigt trevlig på Calderon och det kändes som att supportrarna skulle stötta laget i 90 minuter. Tyvärr tappade delar av publiken tålamodet ju längre matchen led och spridda burop kunde höras. Spelare som utsattes för hårda ord och burop var bland annat Costinha och Antonio López.
När det gäller söndagens match mellan Cobeña och Atlético B måste det sägas att det var en minnesvärd tripp ut till den lilla byn som ligger en trettio minuters bussresa från Plaza de Castilla. Arenan låg mitt ute på en åker och det fanns ingen som helst bebyggelse runtomkring denna fotbollsplan. En ren idyll med andra ord! Regnet vräkte ned bara timmen innan match och undertecknad fick en chock när han bads betala 15E för att se en Segunda B-match! I vilket fall som helst visade det sig att varenda liten cent som jag betalade i inträde var väl värda då våra unga grabbar gjorde en gedigen och mogen insats.
Det märktes att det var två lag som var i behov av poäng och det var inte mycket till skönspel i första halvlek. Los colchoneros började dock piggt och redan efter två minuters spel var Rodríguez riktigt nära att peta in 0-1. Anfallaren såg riktigt tänd ut i början av matchen, men tröttnade efterhand på att försöka hinna upp hopplösa bollar. Jacobo, min store favorit, såg förvånansvärt blek ut i första halvlek och var inget vidare komplement till anfallet och David Rodríguez. Vårt försvar med Azcárate, Bertin, Kily, Fernández och Llorente såg dock stabilt ut från första minut.
Hemmalaget var riktigt nära att göra det första målet på en frispark, men ribban räddade oss den gången. I slutet av halvleken kom till slut det förlösande, men ack så icke-logiska, ledningsmålet för bortalaget genom ett snyggt avslut av Vara och ett taffligt ingripande av den fd Atléticomålvakten. Det var bara att tacka och ta emot!
I andra halvlek kunde den tiondel av publiken som höll på los colchoneros njuta av ett effektivt kontringsspel som malde ned ett alltmer tröttkört hemmalag. Jacobo, killen som var osynlig i första halvlek, växte till en jätte i andra och var en bidragande faktor till att laget kom i den ena attacken efter den andra. Även den unge kanariern Pollo gjorde en enorm andra halva av matchen och var överallt på planen. Killen bör träna med A-laget även i fortsättningen.
Som sagt, andra halvlek var riktigt rolig att titta på och det var särskilt kul att se att Atlético visst kan göra mål på fasta situationer. 0-2 kom på en hörna och 0-3 på en fin frispark slagen av Bravo som Azcárate kunde nicka in. Laget bjöd på en offensiv och trevlig fotboll i andra halvlek och målen som trillade in bör ge grabbarna en extra dos av självförtroende inför den oerhört viktiga hemmamatchen mot Pájara.
Slutligen tänkte jag ta upp en ganska rolig kommentar som jag läste på vårt forum. Det var en realsupporter som tyckte att vi var negativt inställda mot laget och att artiklarna oftast var väldigt kritiska. Vidare reagerade realsupportern på att jag i min matchrapport skrev att det var roligare att titta på b-laget än på a-laget och tyckte, helt sonika, att vi skall vara nöjda med sjätteplatsen och att de matcher som han/hon hade sett med Atlético varit ganska bra. Hm, jag kan hålla med om att man skall vara nöjd med den nuvarande Uefacupplatsen, men att påstå att Atlético spelar ganska bra är väl ändå att ta i. Var insatsen mot Real Sociedad eller den mot Mallorca bra? Var insatserna mot Villareal, Levante, Deportivo, trots seger, bra? Var insatserna på bortaplan mot Valencia, Sevilla, Zaragoza och Recreativo bra? En sak är att säga att det som räknas är poängen och inte spelet, men att påstå att vårt A-lag spelar bra är väl ändå att ljuga. Jag väntar med stor spänning på den dagen då samme realsupporter skriver på vårt forum att vi är urusla, antagligen skrivs detta när och om Atlético förlorar mot Barcelona… Vissa supportrar från andra klubbar verkar tro att vi nöjer oss med det som blir över… Så är icke fallet!
Aupa!
