Summering och tankar kring Atléticos försäsong
Det har hänt väldigt mycket under sommaren i Atlético de Madrid, allt från nyförvärv till nyuppsatta mål och framförallt en del petningar. Här nedan följer en summering och lite tankar kring Atléticos försäsong.
Atlético de Madrid slutade på en 7:e plats i La Liga säsongen 2006/2007 och misslyckades än en gång uppfylla ett av sina uppsatta mål: Direktkvalificering till någon av de två stora Europacuperna, UEFA Champions League och UEFA Cupen.
Klubben inleder försäsongen mycket tidigare än man vanligtvis skulle göra pga. ett stundande Intertoto Cup-möte med rumänska Gloria Bistriţa. I och med detta fick man gå in och börja träna på Majadahondas träningsanläggning cirka 2-3 veckor innan många andra lag i La Liga.
Javier Aguirre hade återkallat samtliga spelare förutom nyinköpte Diego Forlán som spelade Copa América med sitt Uruguay, Sergio Agüero dominerade i U20-VM som spelades i Kanada samtidigt som Mario Suárez även han deltog i turneringen tillsammans med sitt Spanien. Luis Perea återfanns precis som Forlán i Copa América, men det blev en väldigt kortvarig vistelse för hans Colombia som åkte ut redan efter gruppspelet.
Det hände en hel del saker redan innan man inledde försäsongsträningen med laget och det hela började med att man värvade Raúl García för cirka 12 miljoner Euro. Det har sedan länge varit känt Javier Aguirre gärna ville värva honom till Atlético och till slut blev det verklighet, trots att man nästan kunde förutspå det med tanke på att spelaren inte deltog i sista ligamatchen som spelades i Pamplona mot just Osasuna.
Några dagar senare får Juan Valera ett kontraktsförslag av Atlético som han tackar ja till och förlänger därmed sitt kontrakt fram till den 30/6 2010.
Atlético lånar även in den italienske landslagsmålvakten Christian Abbiati från AC Milan under Juni-månad, vilket innebär att man numera har två bra målvakter och Ivan Cuéllars framtid var väldigt oviss.
Diego Forlán som är i Venezuela och förbereder sig inför Copa América med sitt Uruguay blir värvad av Atlético de Madrid för cirka 21 miljoner Euro från ligakonkurrenten Villareal CF. Efter detta var det ganska klart att Torres skulle lämna Atlético och till slut gör han det samtidigt som han tar ett tårfyllt farväl av sina gamla lagkamrater.
Som vanligt när det är övergångsperioder hamnar Fernando Torres i centrum och det meddelas att en mängd klubbar är ute efter hans signatur, ofta har det bara varit struntprat och Torres har stannat, men den här gången väljer El Niño att lämna Atlético efter att Liverpool lagt ett bud på spelaren. Klubben är till en början osäker på om man vill sälja honom, men efter ett tag träder spelaren själv fram och säger till ledarna i Atlético att han vill prova på något nytt.
Argentinaren Luciano Galletti blir såld till grekiska Olympiakos för cirka 2,5 miljoner Euro och lämnar därmed Atlético efter endast två säsonger i klubben.
Under tiden som Fernando Torres håller på och förhandlar med Liverpool skriver den förre Atlético-spelaren Luis García på för Los Rojiblancos. Spelaren skulle senare ta över Torres tröjnummer, nämligen 9:an.
Inom denna tisperiod fortsätter Atlético att värva och den här gången är det Cléber Santana från Santos som hämtas in.
Ricardo Quaresma har varit av intresse för Atléticos ledning under en längre tid och man försöker värva spelaren under en ganska lång tid i Juli. Porto vägrar dock sälja sin guldklimp för mindre än 25 miloner Euro, där Atlético rapporterades erbjuda cirka 22 miljoner Euro för portugisen.
När man sedan inte får det man vill ha vänder man sig till alternativ nummer två, nämligen Simão Sabrosa. Värvningen av spelaren blir till slut klar i slutet av månaden och denne kan delta i LG Amsterdam Tournament 2007 tillsammans med ett annat nyförvärv, José Antonio Reyes, Samtidigt lämnade Martin Petrov för Sven Göran Erikssons Manchester City.
Dessförinnan hade man tränat stenhårt för att komma i form inför matchen mot Gloria som spelades i Rumänien. Det hela slutade i att Atlético förlorade med 2:1, men eftersom Seitaridis gör ett mål och man lyckas hemmaslå Gloria på hemmaplan efter mål av nyförvärvet Diego Forlán, så kvalar man in till UEFA Cupens andra kvalomgång.
I den andra matchen återförenas Luis Perea och Pablo Ibañez i mittförsvaret sedan Fabiano Eller inte hållt måttet i Rumänien. Javier Aguirre väljer även att peta Antonio López för hans dåliga insatser och startar med Mariano Pernía som gör en utmärkt match på Vicente Calderón tillsammans med Sergio Agüero, Diego Forlán, José Manuel Jurado och Maxi Rodríguez.
Maxi blir förövrigt utsedd till kapten inför den första tävlingsmatchen i Intertoto Cupen och tar över efter Fernando Torres. Ett tag såg det ut som om det verkligen tyngde honom, trots att det var försäsong.
Inför LG Amsterdam Tournament 2007 får Luis Perea, Diego Forlán, Sergio Agüero, Cléber Santana och Mario Suárez ledigt pga. förlängda säsonger. Forlán hade redan haft semester i cirka en vecka innan han blixtinkallades i returmötet mot Gloria.
Sergio Agüero är som pånyttfödd efter ett strålande U20-VM där han kammade hem två priser och själva turneringen tillsammans med Argentina. Han har återfått sitt självförtroende och spelar med en helt annan inställning, där ser man hur viktigt det är med självförtroende.
Mariano Pernía gör en jättematch även han tillsammans med José Manuel Jurado, men det känns dock som om denne alltjämt är för klen för att konkurrera om en fast plats i laget. I övrigt skall Pablo Ibañez och Luis Perea ha en stor eloge för att man håller Gloria borta från att göra mål.
Det går att notera väldigt mycket från turneringen i Nederländerna, först och främst spelar Atlético dåligt i den första halvleken mot AFC Ajax, men när Simão kommer in börjar spelet flyta på ordentligt. Både Simão och Luis García gjorde sin respektive debut mot Ajax i Atlético-tröjan, båda var riktigt bra i den andra halvleken och nära att göra mål.
Till Real Madrid-fansen olycka gjorde José Antonio Reyes debut för Atlético mot SS Lazio och vilken debut det blev!
Trots att han inte dominerade på något vis så spelade han fram Braulios ledningsmål och satte själv dit ett mål på passning av en alltjämt växande Mariano Pernía som också var strålande.
Det fanns givetvis saker att förbättra med tanke på hur Fabiano Eller och Zé Castro sköter sig i mittförsvaret när de ersätter Luis Perea och Pablo Ibañez. Pablo fortsatte att vara stabil och lyckades med det mesta till skillnad från trion Fabiano Eller, Costinha och Mista. Visserligen gör Eller en fullt godkänd insats mot Lazio där även Mista nästan skapar en straff.
Costinha och Mista fortsätter att få sina chanser på försäsongen i träningsmatcherna, Framförallt Mista som efter Amsterdam Tournament spelar på topp mot Celta de Vigo. Han skapar en straff som dock Atlético bränner, man missade två straffar i den matchen, men vann ändå ironiskt nog på straffar mot Stoichkovs Celta.
Diego da Silva Costa gör även han sin debut i Forláns och Agüeros frånvaro mot Celta de Vigo på Balaídos.
I samma match testar även Javier Aguirre Maniche och Raúl García tillsammans på mitten, vilket skulle komma att fungera utmärkt, inte bara då, utan även i framtiden.
Ivan Cuéllar som är en av de sex spelare som klubben planerar att låna ut hittar till slut en klubb som vill ge honom en ärlig chans. Han går till Eibar på ett års lån och återvänder när nästa säsong är slutspelad.
Javier Aguirre hade äntligen fått sig en bättre uppfattning om sina spelare när han valde att starta med Luis Perea och Pablo Ibañez i backlinjen bredvid varandra, även Mariano Pernía som ett tag faktiskt ryktades vara på väg till Deportivo La Coruña fick sig ett rejält lyft i och med returmatchen mot Gloria och fick starta till vänster istälelt för Antonio López i matchen mot FK Vojvodina.
På mittfältet spelade numera Raúl Garcia tillsammans med Maniche, portugisen spelade fantastisk fotboll och var nära att sätta dit bollen tre gånger, dock stod en strålande Kahriman ivägen, men när såg vi Maniche skjuta så många bra skott på mål sist?
Med en Maniche i toppform som även har undvikit skador ser det hela mycket bättre ut, det kostar naturligtvis Peter Luccin hans plats.
I övrigt spelade Simão och Maxi Rodríguez på varsin kant samtidigt som Diego Forlán och Sergio Agüero återfanns i anfallet.
Samarbetet dessa emellan var fantastiskt och efter att ha sett matchen ett antal gånger i efterhand så måste jag verkligen ge beröm till Javier Aguirre för laguppsättningen och det faktum att man inte köper in Juan Román Riquelme.
Den sista träningsmatchen är även den färdigspelad och det man kunde se var att Costinha antagligen har spelat sin sista match i Atlético-tröjan. Inte nog med detta, han skadade sig även i matchen mot Getafe och ersattes av Cléber Santana som gjorde sin debut.
Diego da Silva Costa hoppade in i den andra halvleken och gjorde för första gången mål för Atlético. Låt oss nu räkna hur länge Mista har spelat och hur många mål han har gjort:
Inget mål i bortamötet med Gloria, inget mål i Amsterdam Tournament 2007, inget mål mot Celta de Vigo, spelade inte ens mot FK Vojvodina och inte satte han ett enda mål mot Getafe heller.
Många anser nog att man skall sälja honom, men jag tror på Aguirre, precis som jag har gjort hela tiden. Jag vill helst se honom såld dock, han platsar inte i Atlético för fem öre och har inte gjort någon Rojiblanco glad sedan han köptes in förra sommaren.
Vilka har imponerat under försäsongen?
Det är utan tvekan så att Mariano Pernía är en spelare som verkligen har lyft sig sedan ryktena om en försäljning kom igång. Sergio Agüero är en helt annan spelare och förhoppningsvis sitter lobben på Santiago Bernabéu om en vecka.
Simão Sabrosa kommer att tillföra väldigt mycket fart, bra inlägg, fint spel och iskalla frisparkar i slutskedet av matcherna. Det är jag övertygad om då han har rutinen och för tillfället så visar han upp ett enormt fint spel.
Även Reyes har övertygat trots att han inte på något sätt har dominerat i Atlético, han är väldigt effektiv spelare och har visat det under sommaren. Dessutom är han endast 23 år gammal och har fortsatt framtiden framför sig. Trots detta är det en stor spelare som Atlético behöver om man skulle köra fast mot defensivt bra lag. I år har klubben fler alternativ vilket givetvis är positivt.
Maxi Rodríguez hade svårt de första matcherna som lagkapten samtidigt som han blandade och gav. Han är övärderlig för Atlético med sina genomtänkta löpningar och målfarlighet, han är en av få spelare som lyckas göra lika många mål som en forward trots att han är yttermittfältare.
Diego Forlán är en annan som fortsätter att imponera, dels för att han spelar fint och dels för att han även nätar när han spelar. Jag är övertygad om att Forlán kommer att göra bra ifrån sig i Atlético tillsammans med en Kun i toppform.
Maniche och Raúl García bör även de lyftas fram trots att de endast har spelat två matcher tillsammans på Atléticos mittfält. Kanske var det inte så dumt att köpa in Raúl García från Osasuna? Exakt. Maniche i toppform är inte lätt att stoppa, en portugis med detta skott skall kunna oroa de allra flesta försvar och målvakter i La Liga. Kan han fortsätta som han gjort under försäsongen är jag övertygad om att han har en startplats i Atlético.
Christian Abbiati blev en gång utsedd till världens bästa reserv när han spelade i Juventus, det började lite darrigt men fortsatte sedan bara positivt. Mot Getafe visade Abbiati hur bra han verkligen är och att han förtjänar en plats i det Italienska landslaget, trots att denna plats är bakom, just det, än en gång Gigi Buffon.
Julian Vara förtjänar även han beröm för hans insatser i Atlético-tröjan under säsongen och trots att han saknar rutinen så skulle jag välja att ha honom som ersättare till Giourkas Seitaridis till Juan Valera återvänder och är beredd att konkurrera med greken om högerbacksplatsen.
Förövrigt är det bara bra för Seitaridis att han inte känner sig för säker på sin plats i laget, vi minns ju alla hans höst och om man jämför den med våren så är det som natt och dag. Förhoppningsvis fortsätter han att visa upp mer av det positiva spelet än att han faller tillbaka på det gamla.
Vilka har svikit?
För min del är det utan tvekan Antonio López, den mannens potential var enorm för några säsonger sedan. Visst var det svårare att spela med Jurado på vänsterkanten förra säsongen, men trots detta har han underpresterat konstant under en längre tid.
Det känns som om Antonio har blivit en alibi-spelare, det är väldigt sällan man ser honom springa ute på vänsterkanten och försvara som han en gång gjorde. Den rollen verkar Mariano Pernía tagit över helt och hållet.
Ofta klagades det på Fernando Torres, Mista, Costinha och Fabiano Eller i försvaret, men nu är det helt klart så att man inte längre kan acceptera Antonio López dåliga spel för klubben. Man måste ta reda på varför och hur detta har skett, En sak som dock är tydlig är det faktum att den förre landslagsmannen saknar självförtroende.
Många visste redan innan förra säsongen att Mista inte skulle bli någon succévärvning när han kom till klubben. Sällan har så många haft så rätt, spanjoren är inte i närheten av Braulios kvalitéer, vi ska inte ens jämföra honom med Agüero och Forlán.
Även här verkar det saknas självförtroende, men så är ju Mista tydligen nöjd med att sitta bänkad bakom Forlán och Agüero, eventuellt Braulio istället för att röra på sig och bespara fansen olyckan att ha honom i laget.
"Han har inte gjort något positivt sedan målet mot Real Madrid förra säsongen" brukar Daniel säga, tyvärr är jag beredd att hålla med om det. Jag är ledsen Mista, men om du inte kan och inte vill prestera bättre så får du faktiskt flytta på dig. Du tar upp en värdefull plats bakom Forlán och Agüero som Braulio kämpar och sliter för.
Costinha fick ganska mycket oförtjänt kritik förra säsongen, men han var inte heller bra för den delen. Efter bråket med Jacobo och hans önskan om att få mer speltid inte slagit in, så verkar det nu som om portugisen lämnar Atlético för en klubb i antingen Italien eller England.
Peter Luccin är en annan besvikelse den här försäsongen, han är inte i närheten av den form han hade förra hösten när han bar Atlético på sina axlar. Kanske blev det för tungt i slutändan och det verkar som om spelaren inte håller i de allra viktigaste matcherna. Nu har han även blivit petad av Maniche så det har knappast blivit enklare för fransmannen under sommaren.
Vad kan förbättras?
Det är ganska tydligt att man måste förbättra de fasta situationerna då man inte lyckades göra ett enda mål på en frispark förra säsongen. Fortfarande slås allt för många hörnor bort av hörnläggarna, men i år har man faktiskt alternativ när det gäller dessa saker.
Simão Sabrosa och José Antonio Reyes är två extremt bra frisparksskyttar, de kommer att få ansvara väldigt mycket för de frisparkar Atlético skapar runtomkring straffområdet. Pernía kommer även han att blanda sig i disskusionen och kanske återvänder han till sitt gamla jag?
Maniche bör även han blanda sig i disskusionen om eventuella frisparkar från längre håll då han har ett enormt bra skott när han träffar rätt.
Förövrigt tycker jag att det är fantasilöst på hörnfronten, det ser mest ut som om man slår in bollen på måfå och låter spelarna springa in mot mål. Det måste till mycket mer variation och fantasi för att man skall göra mål på hörnor, det är också ett vapen om det skulle gå dåligt mot de defensivare lagda lagen i La Liga, Copa del Rey och UEFA Cupen.
Naturligtvis måste resten av laget sträva efter samma saker som startelvan gör, man måste försöka lära sig så mycket som möjligt av sina lagkamrater. Den som lär, den kommer även kunna bevisa sig en gång i framtiden. Mindre sidledsspel och mer direkta löpningar mot mål eller på kanterna, bättre inlägg är ett måste om man skall konkurrera om en plats i nästa års upplaga av UEFA Champions League.
Under en säsong är det inte endast 3-4 spelare som gör ett lag, utan då måste fler spelare kliva fram. Framförallt i år då man spelar tre turneringar, skador, avstängningar och svackor undviker inga lag och de kommer att spela in så därför är det viktigt att ställa upp för sina lagkamrater.
Vilka startar i premiären?
Personligen ser jag att Leo Franco spelar i målet, men konkurrensen med Christian Abbiati lär bara bli nyttig för argentinaren. I backlinjen ser jag Giourkas Seitaridis till höger, som mittbackar återförenas Luis Perea och Pablo Ibañez, ute till vänster spelar numera Mariano Pernía som är i enormt bra form.
Till höger på mittfältet återfinns lagkapten Maxi Rodríguez samtidigt som Maniche och Raúl García får chansen ihop på det centrala mitfältet, ute till vänster kommer rekordvärvningen Simão att spela.
Diego Forlán och en numera anpassad Sergio Agüero kommer att finnas tillsammans på topp.
Det är alltså exakt samma startelva som mot FK Vojvodina i UEFA Cupen och anledningen till detta är det fantastiska samspel som förekom mellan mittfältarna och anfallarna. Sedan är försvaret mycket stabilare än på länge, trots att man måste behålla koncentrationen.
Mittfätlet har fungerat utmärkt så här långt samtidigt som anfallet har varit bländande, detta mot lite sämra lag, men när man ser Atlético vinna mot Getafe med ett reservbetonat lag och de här elva sitter i publiken, då vet man hur bra årets upplaga av Atlético är.
Givetvis måste man vara tålamodig som supporter, men om någon är tålamodig så är det Atléticos supportrar och om någon skall jubla i år, ja, då är det Atléticos supportrar.
Vi får hoppas på en repris av säsongen 1995/1996, i allra högsta grad.
