Det blev inga mål för Kun
men väl för Messi. Jag tycker ändå bättre om Agüero.
Det har varit en turbulent vecka, på många sätt. Jag tänker inte gå in på några vidare detaljer: vi får nöja oss med Shakespeare’s saying all is well that ends well. Sådär.
I tisdags beslöt jag mig för att ge IFK Norrköping en chans. Jag har ogillat laget ända sedan jag arbetade med dem under derbyt mot Sylvia den 3:e maj, det har med deras attityd (Bruno Santos, Daniel Bamberg och Racu Petru borträknade) att göra. Men då en vän till mig övertalade mig att trots allt se mötet mot Bunkeflo så tänkte jag lite att ja, okej, det är ju kul med ett lokalt lag i Allsvenskan, då. Jag skrev någonstans att jag kanske skulle kunna vara beredd att hålla på IFK, kanske, kanske, och i huvudsak på grund av att mitt intresse för Sveriges högsta division är så gott som obefintligt, tyvärr. Men nej. Jag upptäckte däremot ett par anledningar till varför jag skulle kunna hålla på Bunkeflo, om de nu gick upp någon gång.
I pausen diskuterade jag den spanska mediakonflikten med en herre bakom mig i publiken som kom fram för att luta sig mot räcket en stund då min vän köpte kaffe (för det var iskallt ute!). Vi skrattade lite allmänt åt Pekings katastrofala insats, han frågade mig om jag höll på med fotboll själv (hör och häpna, och det trots att jag tycker bättre om Kun!) och så pratade vi lite om Fotbollsförbundet och Svenska Fans. Hans intresse för den spanska fotbollen hade vaknat till liv på riktigt någon gång under förra hösten: tidigare hade tittandet varit reducerat till El Clasico. Detsamma gällde hans vänner. Spansk fotboll på frammarsch i Sverige och allt det där som vi verkligen hoppas på. Bara det att det inte går så bra längre. Bara det att allt fler skrattar åt spektaklet, åt de uteblivna chanserna att se lagen man börjat utveckla intresse för. Och det är här konflikten mellan Sogecable och Mediapro gör som allra störst skada: den släcker ner gnistan som börjat glöda hos allt fler. De som inte redan är mer insatta än så slutar intressera sig; varför ska de orka?
Förresten visste jag att Real Madrid skulle kryssa mot Lazio. Hade bara Valencia vunnit också hade jag blivit lite rikare. Jag är och förblir fast övertygad om att alla fyra spansklag i Champions League kommer gå bra.
Också i UEFA-cupen går det bra. Ja, för alla utom Zaragoza då. Så mycket för att man satte dem som vinnare. Men grattis Aris Thessaloniki. När man underskattar en motståndare förtjänar man faktiskt att förlora. Nu tror jag att Atlético vinner. Eller Villarreal. Kun eller Mati, liksom?
Inte nog med att Valencia fick smörj för första gången på fem raka (ligamatcher), David Villa skadades och blir borta i tre veckor. Han missar landslagsmötena med Danmark och Finland, han missar Sevilla och Real Madrid. Vem ska göra mål nu? Fernando Torres? Ja, det går förmodligen bättre för honom utan Villa, då kanske det går att få igång något som skulle kunna liknas vid ett samarbete forwards emellan, till och med? Men hellre Villa än Torres alla gånger, ja, ja. Jag tror det blir Iniesta som vanligt. Xavi, kanske. Barcelonas mittfältare kan man alltid lita på (Deco borträknad).
Valencia föll mot Espanyol. Det var en uddamålsförlust. Det är helt klart deras grej, det där med uddamål. Publiken krävde Quiques avgång. Jag undrar vem de vill ha istället, Mourinho?
Det var inte ens Tamudo som gjorde mål.
Jag trodde först att Barcelona bara skulle vinna med 2-0. Men nej. I 89:e minuten gjorde Xavi 3-0, och plötsligt kändes det lite mer rättvist. Det betyder inte att jag tycker bättre om Messi än Kun, inte alls. Men heder till Atlético. Den här gången klarade de av att halvera de insläppta målen. Nästa gång blir det 1 och sen ett bortdömt. Och gången därpå vinner Atlético. Då är det höst och nytt år.
Nu fick Messi göra mål igen. Nu leder Messi skytteligan. Det är bra jobbat. Men vem jag gillar mest av två alternativ behöver nödvändigtvis inte vara den som är bäst. Det är två helt olika saker.
Såhär skrev en vän till mig apropå matchen: Vart var Kun någonstans?
Jag svarade: Han satt hemma hos mig och deppade.
Den som tror på det kan ju göra det, om han eller hon vill.
Villarreal har vunnit 15 av sina 17 senast spelade ligamatcher. Lägg därtill de två mötena i UEFA-cupen, och de har vunnit 17 av 19. Igår besegrades de av ett decimerat Athletic Osasuna, som fick såväl mittbacken Josetxo som målvakten Ricardo utvisade: den första i 44:e minuten, den andra i 48:e. Osasuna förtjänar lite beröm för det där, det gör de allt. Trots att Mati kom in i 61:a minuten blev det inga fler mål för Villarreal. Men de vinner igen nästa omgång.
Athletic Bilbao spelade 1-1 mot Almeria. Jag tycker det är lite tråkigt att det inte går sämre för nykomlingen än vad det gör: ett ganska ospännande lag, om man ska vara ärlig, vilket man ska. Del Horno blev utvisad i slutet av första halvlek och Etxeberria gjorde mål. Jag skulle gärna heta Etxeberria i efternamn, det är väldigt snyggt. Men det är klart, jag skulle tröttna på att bokstavera hela tiden, det skulle jag allt. Brassen Felipe Melo kvitterade i andra, och sen var det slut.
Desto målrikare blev det på Mallorca, där Getafe återigen lät bli att vinna. Trots att de började bra. Redan i andra minuten tog de ledningen genom Francisco Sousa. Samme Sousa gjorde även 2-0-målet i 47:e minuten. Sedan hände det något. Mallorca fick sin högerspringare Pereyra utvisad och gjorde fyra mål på den tid som återstod. Det är beundransvärt.
Att få spelare utvisade just denna omgång verkar dock inte vara världens undergång.
0-0 mellan Betis och Murcia. Men snart kommer det. Man kan inte ha Mejía för länge i ett lag innan något konstigt inträffar någon gång. Det var förvisso nog så förvånande att han faktiskt gjorde mål i första matchen då Murcia besegrade ett underskattande Zaragoza.
Racing Santander besegrade Valladolid med 2-0, och nykomlingarna ligger nu på nedflyttningsplats. Detta trots att Llorente blev utvisad. Valladolid var omgångens enda lag med utvisad spelare som inte tog poäng. Det är faktiskt lite synd om dem.
Recreatico de Huelva lyckades inte vinna på Santiago Bernabeu den här gången. Om de vill trösta sig lite kan de tänka på att de faktiskt fixade 3-0 senast, och att Real Madrid bara klarade 2-0 igår. Fast jag tvivlar på att det fungerar. Men roligt för Higuaín, han förtjänar ett mål lite då och då. Real Madrid leder nu ligan med hela två poäng före Barcelona. Det är så roligt att det finns människor som kallar det ett försprång. För visst är det fint med optimister…
Och Deportivo vann över Sevilla! En utmärkt anledning till att bete sig primitivt. Jag sprang ut i köket och skrek. Och sen tillbaka. Riki, Riki, Riki. Jag var ensam hemma då. Fast jag hade gärna velat höra lite hur omöjligt det är att tycka om flera lag i samma liga, det var lite synd att ingen kunde berätta det för mig. Eller att det krävs en kvinna för sådant. Det är ett så förtjusande antagande.
UEFA-floppen Zaragoza fick smaka lite segersötma i helgen, i alla fall. Víctor Fernandez stoppade Diego Milito på mittfältet och körde med Aimar och Sergio Garcia på topp. En av dessa två gjorde mål, en annan byttes ut. Det var Sergio Garcia. Som gjorde mål alltså. Aimar fick lämna plats för Oscár. Milito gick ut, även han, och Oliveira kom in. Han gjorde mål direkt. Sen gjorde han ett till. Zaragoza-Levante slutade 3-0. Så ska det se ut!
Efter åttonde omgången ser det ut såhär:
1. Real Madrid (19)
2. Barcelona (17)
3. Villarreal (15)
4. Valencia (15)
5. Espanyol (13)
6. Atlético Madrid (11)
7. Mallorca (11)
8. Real Zaragoza (11)
9. Racing Santander (11)
10. Real Murcia (9)
11. Athletic Osasuna* (8)
12. Almeria (8)
13. Recreativo de Huelva (8)
14. Deportivo La Coruña (8)
15. Sevilla* (6)
16. Real Betis (6)
17. Athletic Bilbao (6)
18. Valladolid (5)
19. Getafe (2)
20. Levante (1)
* Sevilla och Osasuna har en match mindre spelad.
Omgångens +
Deportivo och Zaragoza vann.¨
Omgångens -
David Villa är skadad
Zaragoza ute ur UEFA
Och så passar jag på att gratulera mig själv. Jag trodde aldrig att jag skulle leva länge nog för att bli såhär gammal. Det är nästan en prestation.
Ha det bra!
Källa: marca.com
