The Real Situation - Real dominerar Em:s all star team/Ronaldo, Ronaldo, Ronaldo
The Real Situation

The Real Situation - Real dominerar Em:s all star team/Ronaldo, Ronaldo, Ronaldo

Real Madrids redaktion med Björn Forslin i spetsen lanserar "The Real Situation". Under denna rubrik kommer Ni läsare i fortsättningen få ta del av vad som snurrar omkring i Herr Forslins huvud: Detta är The Real Situation.

08-07-08 Real dominerar Em:s all star team/Ronaldo, Ronaldo, Ronaldo

Real Madrid blir bästa klubb med fyra spelare i all star-laget som röstats fram på FIFA.com efter årets EM. Förutom självklara Casillas kommer också Pepe, Sergio Ramos och Wesley Sneijder med i laget i sällskap med bla ytterligare tre spelare från hyllade mästarna Spanien.

Målvakt: Iker Casillas

Försvar: Sergio Ramos, Puyol, Pepe, Lahm

Mittfält: Senna, Xavi, Ballack, Sneijder

Anfall: Arshavin, Villa

Ett hyfsat lag...


Nu lägger jag dock EM (och Sveriges skamliga insats.. Avgå Lagerbäck! Agera Lagrell!) bakom mig och blickar framåt mot en ny säsong med Los Blancos. Och allt jag hör är Ronaldo... Ronaldo, Ronaldo, Ronaldo...

Jag saknar nittiotalet. Jag var ung och oförstörd, musiken var bättre, det fanns bara en Ronaldo och det fanns fortfarande en viss värdighet i toppfotbollen och några gram klubbkänsla kvar i spelarna. Dagens transfercirkus ger jag inte mycket för. Visst är det intressant med potentiella nyförvärv och det håller ett hungrigt fotbollshjärta vid liv under sommaren.

Men silly season är ju numera inget annat än en kommersiell masspsykos där allt och alla säljer sig själva och varandra. 99% av ryktena är uppdiktade och förstärkta och det finns många aktörer som tjänar på att det är så. Agenterna som tjänar stora pengar på spektakulära övergångar, spelarna som använder media och andra klubbar till att ständigt höja sina löner, media som publicerar minsta lilla forumrykte med rubriker som Ronaldo till Real Madrid!

Och återigen är President Calderon i ögat av stormen. Man undrar om Calderon har en daglig telefontid med medierna där han bjuder på en Ronaldo-insinuation om dagen fram tills transfer deadline. För att återgå till den unge portugisens vara eller icke vara i Madrid: Ronaldo var tveklöst världens bäste spelare den gångna säsongen och gjorde otroliga mängder mål samt bidrog till seger i både PL och CL för Man United. Han skulle kunna bli den sista pusselbiten som höjer laget några procent och gör att vi når framgång i Europa.

Men bara för att man köper världens bästa spelare blir man inte världens bästa lag, om någon klubb lärt sig den läxan borde det vara Real Madrid. Och med alla dessa ovärdiga utspel och anmälningar och Ronaldos minst sagt tveksamma beteende mot sin nuvarande klubb samt det faktum att han faktiskt genomgår en fotoperation i dagarna ger denna affär mig en trist och oroande bismak. Schuster verkar inte helt säker på om det är 4-4-2 eller 4-3-3 som ska råda men hur som helst ska någon av Raul, Robinho, Robben eller Van Nistelrooy petas om Ronaldo ska få plats och det kommer inte gå smärtfritt. 

Jag skulle kunna sitta och resonera fram och tillbaka i timmar om för och nackdelar men nöjer mig med en uppmaning: Om Ronaldo till alla pris måste till Madrid så få det gjort snarast så vi slipper allt tjafs, eller om det skulle visa sig att det inte går att lösa så gå vidare och fokusera på annat.

För övrigt är tidernas bästa Ronaldo fortfarande den numer något korpulente brassen som brukar ses på stränder runt om i världen rökandes cigaretter eller på sjaskiga hotellrum med prostituerade transor... Tillsammans med Zinedine Zidane är han den ende spelare jag hade betalat 700-800 miljoner kronor för när han stod på toppen av sin karriär... På, just det...Nittiotalet...



07-03-08 Det blåser på toppen

Efter en svag period i ligan och tidigt respass ur CL mot Roma är nu Real Madrid en något pressad klubb för första gången denna säsong. För även om Schuster som vanligt spelar oberörd var det ett hårt slag att med vårt bästa lag på flera år ändå åka ut direkt i åttondelen. 

Schuster påminner ibland om José Mourinho med sin mediastil, till exempel när han säger att han inte ser matchen mot italienarna som en förlust eftersom laget spelade bra... Den lurige tysken har nog anammat portugisens sätt att ta på sig mediabevakingen genom syrliga och märkliga uttalanden som lägger fokus på honom istället för på spelarna. Smart tror jag då spelarna kan behöva lite andrum efter en stor besvikelse som man inte kan älta allt för mycket då det väntar svår match i ligan till helgen.

Apropå Schuster vs Mourinho har det förekommmit rykten om att Marängerna skulle vara intresserade av Mourinho som ersättare till tysken efter säsongen. Rykten som Real Madrid officiellt har dementerat på hemsidan. Mest intressant med hela cirkusen är att det visar på kraven som finns i Madrid. Jag kan inte se något annat lag i världen där en tränare skulle få gå efter ett ligaguld på grund av tråkigt spel, eller där det snackas om sparken trots fem poängs ledning i ligan . Det är dock detta som gör Real Madrid till Real Madrid på gott och ont. Låt oss bara hoppas att styrelsen står bakom sitt uttalande så att vi slipper ännu en tränarbytarhärva i sommar, kontinuitet bör vara ledordet i framtiden. 

Samtidigt går nu förre Real-hjälten Ivan Helguera ut och kritiserar klubben (men framförallt Calderon/Mijatovic) för sättet på vilket han tvingades lämna klubben. Enligt Valenciaspelaren tog de båda generalerna helt sonika hans nummer och sa att han aldrig mer skulle få spela för Real Madrid och att dom ville bli av med honom snarast. 

Förvisso hade Helgi gjort sitt i Madrid med en ny ungdomssatsning på gång och bättre alternativ i backlinjen men man behandlar inte en lojal spelare som tillbringat många år i klubben och varit med och vunnit allt på det sättet. Tankarna går tillbaka till Fernando Hierros förödmjukande farväl för fem år sedan. Dock lyser Helgueras kärlek till klubben igenom när han säger: "För mig är Calderon och Mijatovic personer i Real Madrid men de är inte vad klubben står för. De är inte folket som går till matcher eller folk som känner djupt för Madrid, som jag gör". För mig är Helgi alltid en Madridista ut i fingerspetsarna och förhoppningsvis kanske han kan återkomma till klubben så småningom i en annan funktion. 

I helgen väntar en tuff uppgift mot Espanyol, glädjande inför den matchen är i alla fall att min favorit Sneijder är spelklar igen. Holländaren har fått oförtjänt mycket skit enligt mig, mycket på grund av hans gudomliga spel de första matcherna som sedan lagt sig som ett tungt moln av förväntningar. Han har dessutom haft en del småskavanker utöver sitt trasiga revben, men en skadefri och spelsugen Duracellkanin som Sneijder kan bli en avgörande injektion när ligan ska avgöras.



22-02-08 Pepe och Robinho på väg tillbaka

Laget har som bekant haft mycket skador den senaste tiden, något som också delvis kan förklara de tre förlusterna på kort tid. Spelare som Sneijder, Pepe och Robinho har stundtals saknats på planen. Men nu är alltså de två sistnämnda snart med i laget igen. Både Pepe och Robinho tränar fortfarande på egen hand men gör bra framsteg i sin rehabilitering. 

Den hysteriskt formstarke Robinho har återhämtat sig över förväntan och kan till och med vara aktuell för ett inhopp mot Getafe på söndag. Jag litar dock på att klubben inte chansar med en 95-procentig Robinho i en förhållandevis "enkel" hemmamatch när det vankas returmatch mot Roma på Bernabeu om elva dagar. Även Pepe är en viktig spelare när han är hel och spelar och låt oss hoppas att han kan slutföra våren utan fler skador. Jag vill slippa behöva tänka på Jonathan Woodgate varje gång Pepe kommer på tal...



14-02-08 Afrikanska mästerskapen blev Gagos genombrott

När det argentinska superlöftet Fernando Gago skrev på för Real Madrid i januari 2007 var det många som krävde att han direkt skulle gå in i startelvan och dominera. Prislappen på 200 miljoner kronor och de många superlativen från Sydamerika gjorde också skäl för de höga kraven. Den Store Maradona sa att Gago redan var en av världens bästa på sin position trots att han bara var tjugo år gammal. 

Förväntningarna verkade också tynga Gago som hade svårt att övertyga när han fick chansen och ibland spelade han rent bedrövligt. Han hade svårt att hänga med i tempot och verkade tagen av allvaret att spela för Real Madrid. Men det fanns också stunder när han visade att det fanns något extra i den tunne defensive mittfältaren. Gago spelade en del matcher under våren men fick knappt godkänt för sitt första halvår i Madrid. 

Capello fick sparken och Schuster gör entré, jag trodde att detta skulle gynna argentinaren men under stora delar av den här hösten satt han fastgjuten på bänken när Diarra städade på mittfältet. Men så blev det dags för Diarra att åka till Ghana för att spela afrikanska mästerskapen med sitt Mali. Många tvekade på att Gago kunde ersätta Diarra, med all rätt eftersom han inte övertygat dittills och sällan spelat flera matcher i följd från start. Det ryktades till och med om att Marängerna var intresserad av att värva en backup till Diarra under januari-fönstret. 

Så blev inte fallet och sen dess har Fernando Gago visat vad han kan på riktigt. Den här gången tog han chansen när han fick den och han han har övertygat mer och mer för varje match den sista tiden. I hemmamatchen mot Villarreal som jag bevittnade på första parkett på Bernabeu var hen helt lysande. Han slog knappt bort en passning på hela matchen och framförallt stängde han till det centrala mittfältet defensivt på ett lysande sätt. Gago stod rätt i varje situation och stoppade ett antal kontringar på egen hand, dessutom visade han upp ett intressant samspel med Sergio Ramos som såg mycket lovande ut. I Gago får man en komplett defensiv mittfältare som kombinerar hårt arbete och vilda glidtacklingar med en grym speluppfattning och ett passningsspel av högsta klass. En rörlig spelare som kan leverera snabba, vägvinnande passningar. Om han kan visa upp en jämnare formkurva under en längre tid och eventuellt lägga på sig några kilo muskler så tror jag Fernando Gago kan bli en världens allra bästa centrala mittfältare inom ett par år.



17-12-07 Countdown to El Clasico. Duellen, del 1.

Under veckan som leder fram till tungviktsmötet mellan Real Madrid och Barcelona kommer jag gå igenom ett antal dueller som kommer att avgöra hur matchen slutar. Vi börjar med målvaktskampen.

På ena sidan står en evigt ifrågasatt målvakt i Victor Valdes. På den andra huserar en hyllad världsmålvakt vid namn Iker Casillas som vunnit allt som går att vinna och som tillhört världstoppen sedan han var tjugo år gammal. Men faktum är att den här duellen är jämnare än någonsin. 

Valdés har tagit ett steg till i sin utveckling under säsongen, misstagen är färre och Barcas givne burväktare börjar nu visa att han förtjänar sin plats. Situationen för Casillas är som vanligt otroligt stabil i Real Madrid och han är förmodligen lagets viktigaste spelare. En liten skillnad mot de senaste åren är att Casillas nu har mindre att göra under matcherna, något jag tror han är lite ovan med efter att ha räddat laget i match efter match under de magra åren då laget inte fungerade.

Under de åren spelade istället Valdes Barca drömfotboll och han fick ofta stå sysslolös under stora delar av matcherna. Jag tror att anledningen till Victor Valdés utveckling är att Barcelona inte spelar lika bra som under guldåren och han får helt enkelt mer att göra och fler tillfällen att lära sig av. 

Trots att den hånade Valdes är bättre än någonsin råder det inga tvivel om vem som vinner den här kampen. Iker Casillas är en gigant och tillsammans med Buffon i en klass för sig bland målvakter. Hans reflexer, hans smidighet (titta på ett kattdjur i luften och jämför med Casillas, det är identiskt) och hans ovärderliga rutin gör honom klassen bättre än Victor Valdes på alla fronter. Iker står när de andra faller!

Fördel: Iker Casillas och Real Madrid.

29-11-07 Orosmoln i novembernatten

Det krävs inte mer än två svaga insatser i rad för att få kritik när man heter Real Madrid. Efter 1-1 mot Murcia och den slarviga förlusten mot Werder Bremen är jag en aning konfunderad och irriterad. 

Klarast på näthinnan ligger den bedrövliga defensiven mot Bremen och de lika bedrövliga insatserna som vissa av spelarna stod för. Spelet på egen planhalva har varit den stora akilleshälen hittills. Det verkar inte ens finnas en klar idé över hur man vill spela försvarsspel. Framförallt brister det på mittfältet. Trots att man igår ställde upp med tre "centrala" mittfältare i Guti, Gago och Diarra vann tyskarna mittfältet klart. Guti var sorglig att se under stora delar av matchen och trots att jag är en stor Guti-fantast hoppas jag att Schuster tänker över hans situation i laget, framförallt på lång sikt. 

Gago har även han svårt att övertyga under några längre perioder samtidigt som transferomryktade Diarra inte uppfyller sin potential och tar den plats som krävs av en spelare i hans position. Nu ska ni inte tro att jag sitter här och hetsar ala Aftonbladet eller Madrid-forumet på SF. Jag vill inte se någon transfercirkus och ropar inte efter försäljning av spelare hit och dit, det lär vi få se prov på i januari oavsett hur bra man spelar fram tills dess. Men jag vill säga att Sneijder bör spela på den offensiva mittfältsplatsen centralt, jag vill också att man spelar ett mer klassiskt 4-4-2 som Schuster lovade inför säsongen så att vi slipper den trista dubbelpivoten. 

Just nu finns det ett antal defensiva mittfältare som är bättre än Diarra och skulle han bytas ut mot en mer dominant spelare som också är bättre vän med bollen skulle jag inte gråta blod. Detta trots att jag i grunden gillar Diarra och hans inställning, men han har inte axlat Makeleles mantel på det sätt jag hoppats på och i dagens toppfotboll är den defensiva mittfältsrollen otroligt viktig. 

Om vi återgår till Sneijder är han en riktigt stark tvåvägsspelare och med honom framför en defensiv mittfältare skulle en del av problemen vara lösta. Även i backlinjen finns det en hel del att jobba på men det får vi ta någon annan gång. Hur som helst, det är aldrig tråkigt att vara Madridista och det blir intressant att se vad laget kan förbättra, för det kommer krävas betydligt mer än vad som visats hittills (framförallt defensivt) om man ska sikta på att vinna både ligan och Champions League..



22-11-07 Torsdagstankar

Först och främst, äntligen är Sverige klart för EM nästa sommar! Nog för att det har känts klart ett bra tag nu men ett snubblande Sverige anno 2007 gjorde hela landet nervöst innan man till slut säkrade biljetten genom en hyfsad (inte mer, oavsett hur bra Bosse Petterson tyckte att Sverige var) insats mot Lettland på Råsunda.
*****
Men nu börjar den riktiga utmaningen för Lagerbäck och Andersson. Helt opåverkade kan dom inte vara av de svaga insatserna under året. Mest skrämmande är att det numera är defensiven som är akilleshälen. Det kommer krävas att man höjer sig ett par snäpp om man har ambitioner att gå vidare från gruppspelet i EM.
*****
England missar EM! Jag zappade lite mellan matchen på Råsunda och den underbara kamp som utspelades på Wembley och kan inte annat än förundras över det ständigt underpresterande engelska landslaget. Man är visserligen inte så otroligt bra som man vill tro men med spelare som Gerrard, Lampard, Terry, Rooney med flera ska man bara klara ett kval som detta.
*****
Det här utspelet lär jag vara rätt ensam om: Jag tror Kroatien kan bli en farlig outsider i EM. Igår åt man upp England taktiskt och tekniskt och inget lag i världen går säkert mot kroaterna. Man blandar briljant teknik med slug taktik och hårt jobb och den mixen skapar ett otroligt svårslaget lag, fråga Lagerbäck och co om ni tvekar...
*****
Raul Gonzalez Blanco blev framröstad som årets idrottsman av läsarna i spanska AS. 2007 har varit det bästa året på länge för Raul som tycks ha kommit in i en "andra andning" sent i sin karriär. Med den formen och den lojalitet han visar upp är det ingen som kan ifrågasätta hans plats i startelvan längre. Näst mest röster fick välförtjänt Sevillas hela lag.
****
Vågar man hoppas på att Robben är tillbaka på riktigt den här gången? Han har varit skadad i princip hela hösten och det är dags att börja betala av pengarna snart. Kan han bara hålla sig hel blir han en stor attraktion i La Liga. Robben och Robinho på varsin kant, det kommer gå fort i svängarna...
*****
Bara en dryg månad kvar tills transferfönstret öppnar igen. Madrid lär vara aktiva som vanligt. Baptista och Soldado riskerar att försvinna i första hand och Real är som vanligt intresserade av mer eller mindre alla spelare i alla ligor i alla världsdelar. Underhållande visst, men till en gräns... 



19-11-07 Intervju med Guti
Nedan presenterar jag en intervju med passningsgeniet och urmadridistan Guti, fritt översatt från RealMadrid.com.

Är du ett fotbollsgeni eller överdriver folk?
Sånt är livet. Allting kan förändras på två minuter. Du går från att vara en sak till en annan på några sekunder..

Dina fans säger att du är en smart spelare med utsökt split-vision och playmaker-egenskaper. Dina belackare kallar dig ojämn och dålig defensivt?
Det stämmer ganska bra. Jag är ingen defensiv spelare som vinner mycket dueller eller springer och jagar bollen.

Blir du lätt distraherad?
Ja, men inte bara när det gäller fotboll. Min dotter Zaira hjälper mig dock med den biten. Hon kan inte göra något i mer än två minuter innan hon vill göra nåt annat. Jag tror det är det som ofta hänt mig också.

Vad har din son Aitor fått av dig?
Lugnet. Han har också en väldigt stark karaktär.

Assisterar assistkungen lika mycket hemma som på planen?
Inte så mycket (skratt).. Jag försöker hjälpa till så mycket som möjligt med badning, läxor och liknande. Men jag måste läsa igenom skolböckerna innan för att förstå vad jag ska göra, så är det att bli gammal..

Känner Schuster till att du kallades "lille Schuster" som pojkspelare?
Jag vet inte. Vi har aldrig pratat om det. Jag har ett foto från hans tid som spelare i klubben med oss två. Jag vara bara nio år och jag har alltid sagt att jag ska visa det för honom en dag men det har inte blivit så. Han var min idol som liten, märkliga saker händer i fotboll eller hur?

På tolv år i klubben har du haft tretton olika tränare. Vilka har du gillat mest?
Del Bosque, Capello och Schuster.

Schuster är nästan som en en ny kärlek i ditt liv?
Det är för att han tror på mig som ingen annan gjort. Inte ens de andra två hade fullt förtroende för mig. Det är något jag saknat under hela min karriär.

Känner du att du måste bevisa dig i varje match?
Jag brukade tänka så, att varje match var en chans att glänsa och ta en plats i laget. Lite så är det fortfarande men jag är mer avslappnad nu för jag vet att tränaren tror på mig.

Vad tror du fansen tycker om dig?
Jag tror dom gillar mig. Ibland har de kanske krävt mer av mig än av andra spelare. Förut när jag fick bollen kunde publiken börja knorra och tänka att "hoppas han inte slår bort bollen nu", men jag tycker jag hanterar det bra. Saker har förändrats de sista åren och nu känner jag mig mer älskad än någonsin.

Hur känner du inför landslaget?
Det känns inget vidare för jag blir äldre och Aragones har ingen plats åt mig. Det smärtar mig att jag aldrig fått spela ett VM eller EM.

Vilken fotbollsmagi har bländat magikern Guti under åren?
Zidane...utan tvekan. Jag såg Maradona spela och han är den bäste någonsin men Zidane var perfektion förkroppsligad på planen. 


07-11-07 Schuster nöjd trots 0-0

En viss besvikelse fanns hos både spelare och ledare efter 0-0 mot Olympiakos men trots ännu en mållös match var Schuster relativt nöjd med spelet: " Jag är nöjd med spelarnas insats, vi hade stort bollinnehav och skapade många farliga chanser. Det är en svår bortamatch men vi var tålmodiga och attackerade bra men vi hade behövt lite tur. Nu vill vi kvalificera oss för slutspelet i nästa match mot Bremen". 

Även Wesley Sneijder tyckte att laget var förtjänt av tre poäng och den lille holländske mittfältaren var glad över att få spela efter två matchers frånvaro: "Vi kontrollerade matchen och jag är nöjd med min insats". 

I helgen väntar hemmamatch mot Mallorca och det är dags för en liten uppryckning. För trots hyfsat spel har man nu misslyckats med att göra mål de senaste två matcherna och det är inte riktigt godkänt enligt mig.

Övrigt

Koemaneffekten blev inte långvarig i Valencia men istället för att fokusera på ett topplag i fritt fall väljer jag att hylla och förundras över Rosenborg. Ny 2-0 seger mot Valencia och den här gången på Mestalla! Inte var det oförtjänt heller, det norska undret är en inspirationskälla som jag hoppas hela fotbolls-Sverige lär sig av. Med jävlar anamma och en tro på sig själv kan man nå långt och i Rosenborgs fall kan det faktiskt leda till en sensationell slutspelsplats. Något att tänka på för till exempel Elfsborg som var nöjda med att "bara" ha förlorat med 3-0 på samma arena i somras...

Liverpool slog målrekord när man totaldemolerade Besiktas med 8-0. Imponerande? Visst, men turkiska lag är erkänt svaga på bortaplan och det är fortfarande en lång väg att vandra innan engelsmännen är ur knipan man försatt sig i.

Ljudvolym och läktarkultur är något som fattas på allt fler arenor i många länder. Klackar ersätts av sponsorplatser och dyra sittplatser och förutom vid mål och målchanser är det ibland kusligt tyst på läktarna i allt från Spanien till England. 

Skönt då att man får njuta av grekisk och turkisk fotbollskultur ibland, i förra veckan hänfördes jag av Besiktas hemmafans som sjöng konstant under hela vinstmatchen mot Liverpool. Det var ett öronbedövande tryck på läktarna vilket kan göra även en medioker match till en stor upplevelse. Och igår var det Real Madrid som blev utbuat av fanatiska greker som så fort Madrid tappade bollen växlade om till att börja sjunga för sitt lag, underbart att bevittna. 
                                                                   
Bernd Schuster är en kontroversiell bohem men den senaste stormen om hans uttalande kring att domaren i Sevilla-matchen var katalan känns rejält överdriven. Jag tolkade det snarare som ett skämt med glimten i ögat men drevet gick igång direkt. Att tysken spelade i Barca i över fem år och det faktum att han fortfarande är medlem i Barcelona var det ingen som tänkte på.



05-11-07 The Pepe situation

Av flera dyra nyförvärv den här sommaren har brasseportugisen Pepe förmodligen varit den mest ifrågasatta. Cirka 300 miljoner kronor betalade Madrid för den relativt okända mittbacken. Många höjde på ögonbrynen över prislappen med all rätt, Pepe kostade nästan dubbelt så mycket som den betydligt mer välkände Gabi Militos övergång till Barca och var hundra miljoner dyrare än Thierry Henry. 

Nackdelen (förutom det uppenbart ekonomiska) med att betala överpriser är också den tunga press som hamnar på spelarens axlar och detta är definitivt något jag är säker på att Pepe känner av. Till råga på allt går han och skadar sig tidigt på säsongen och Woodgate-spöket går igen på Bernabeu. 

Jag har bara sett ett tiotal matcher med  24-åringen men kan redan nu säga att hans potential är klart högre än både Woodgates och Militos. Pepe är en komplett, modern mittback som kombinerar snabbhet, styrka och spänst med fin teknik och offensiva kvaliteter i sann brasiliansk anda. Han går gärna framåt i banan på Lucio-vis och är ett offensivt vapen på huvudet. 

Nu är han äntligen med i truppen igen inför den knepiga bortamatchen mot Olympiakos på tisdagen, kanske inte fit för 90 minuter men förhoppningsvis får vi se åtminstone ett inhopp. Pepe har en tuff höst framför sig med höga krav från omgivningen samtidigt som han måste hitta formen efter en dåligt tajmad skada. De närmaste månaderna kommer förmodligen vara avgörande för om han lyckas spela sig till en plats i Madrid på allvar eller om olyckskorparnas kraxanden får rätt och han blir ännu ett Woodgate-fiasko.



31-10-07 When the going gets tough...

...The tough gets going.. Det är en gammal rockdänga och klyscha som passar ganska bra in på den här veckan för Real Madrid. Nu kommer den första riktiga prövningen för Schuster och hans mannar med två bortamöten på en vecka mot Valencia och Sevilla.

På onsdagen ska man inta Mestalla och försöka upprepa fjolårsbedriften med tre poäng för att sedan i helgen åka till Sevilla. Två lag som haft minst sagt turbulenta dagar, Sevillas tränare Juande Ramos försvann till krisande Tottenham redan förra veckan och efter Valencias 3-0 förlust mot just Sevilla i söndags var också Quique Sanchez Flores öde beseglat. 

Valencia känns som det aningen svagare motståndet just nu med två blytunga förluster på en vecka medan Sevilla repade mod på ett imponerande sätt när man körde över Valencia. Något som måste fungera bättre i dessa två matcher är marängernas försvarsspel, framförallt på mittfältet. Schuster har tidigare sagt att han inte är nöjd med mittfältarnas jobb (framförallt defensivt) och spelare som Guti och Robben är ganska svaga defensivt. 

Min lösning på det centrala mittfältet är att låta Sneijder spela bredvid Diarra istället för geniet Guti, helt enkelt för att holländaren är en mycket bättre spelare defensivt. Men Guti lär spela centralt ändå och spanjoren har också en vana att göra bra matcher när det gäller och smäller mycket, och motståndarfansens hån verkar snarare göra Guti bättre. I övrigt lär det inte bli några större ändringar i laget, kanske Heinze får täppa till vänsterkanten på bekostnad av Marcelo. Jag tror på seger mot Valencia och kryss mot Sevilla (som passar Madrid sämre med sitt höga tempo och aggressiva press) och fyra poäng på dessa två matcher vore klart godkänt enligt mig.


28-10-07 Robinho räddade mitt liv...

Tillsammans med fjorton tusen andra djurgårdare hade jag tagit mig till Stadion idag för att se mitt kära Djurgården sätta full fart framåt och forcera in mål i jakten på guldet. Jag gav oss ungefär 20% chans att faktiskt köra över BP samtidigt som Göteborg (grattis förresten, antar jag...) bara skulle vinna med ett eller två mål. 6-0 på Stadion mot ett avhängt BP kändes nästan realistiskt innan matchen började.

Riktigt så blev det ju inte och istället för vilt firande i Sthlms-natten blev det snabb hemgång för att åtminstone få se sista halvleken av Real Madrid - Deportivo. Tack vare gynnsam trafik och det faktum att jag för första gången lämnade en DIF-match innan slutsignalen kom jag in i matchen runt minut 35. Fortfarande deprimerad och smått självmordsbenägen (0-1 mot fucking BP svider, i en avgörande guldmatch är det ren fysisk smärta) kändes det inte direkt bättre att skåda ett Madrid på halvfart ha problem mot Depor. 

Men ju längre matchen led desto mer tog Real över och även om det inte strålade om spelet började man mala ner motståndet. Ännu bättre var att jag började tina upp efter två kalla timmar på Stadion. Och det var Robinho som värmde mest, hans underbart snabba fötter fick mig till och med att le i all min ångest. När Raul sedan gör 2-1 mår jag riktigt skapligt men det är den brasilianske teknikern som är matchens stora behållning. Han kommer rättvänd oftare än vanligt och det är nästan komiskt att se hur flera motståndare börjar backa undan meter för meter så fort han driver bollen mot dom. De vågar helt enkelt inte försöka bryta och det är ett gott betyg åt den ständigt ifrågasatte brassen. 

Ifrågasatt i Madrid och på SF iaf, i Brasiliens landslag är han faktiskt nästan alltid så här bra och är en av Dungas absoluta favoriter. Låt oss hoppas att han den här säsongen tar det allra sista steget även i Europa och blir en seriös utmanare till Kaka, Drogba, Ibrahimovic med flera när det gäller nästa års guldboll. Trots att Robinho vunnit La Liga och dominerat i Copa America i som Brasilien vann i år är han inte riktigt lika respekterad som till exempel de tre jag nämnde. Och detta med all rätt, för världens bästa överstegare har inte kunnat uppvisa samma jämnhet utan blandat och gett en hel del.

Men framtiden är Robinhos och jag hoppas och tror att den här säsongen blir hans riktiga genombrott. Dock tycker jag fortfarande att den bästa positionen för Robinho vore en fri roll strax bakom anfallet, typ den roll som Kaka har i Milan. 

En annan snabb brasse är den enda som får godkänt i Djurgården idag. Quirino har fått revansch på hela fotbolls-Sverige och om det ser segt och kantigt ut de första stegen så är det bara för att han måste kompensera lite för hur otroligt jävla fort det går när han fått upp farten...


101019 - Ramón Calderón, galning eller geni?


Det råder minst sagt delade meningar om vår nuvarande president Ramon Calderon. Men han vann det hajpade valet förra sommaren och medlemmarnas röster väger fortfarande tyngst i vissa europeiska storklubbar. Han gjorde det genom en ganska klassisk populism där han lovade att bara han blev vald skulle han köpa Fabregas, Robben och Kaka. Väljarna köpte konceptet och Calderon vann valet, dock med en ganska liten marginal till tvåan Palacios. 

Till sin sportchef valde han till mångas stora förvåning gamle Realspelaren Predrag Mijatovic. Vad dennes meriter består i utanför planen var det många som undrade och jag undrar fortfarande. Det känns lite som om IFK Göteborg skulle tillsätta Glenn Hysén som president, inte jättelyckat. Calderon och Mijatovic gav sig nu ut på jakt efter en tränare, Calderon har länge gillat Bernd Schuster men Mijatovic propsade på Capello och så blev det ju slutligen. Capello anlände och jakten började på nya spelare. Här gjorde faktiskt president och sportchef ett bra jobb trots att man inte lyckades signa någon av de tre Stora: Robben, Cesc och Kaká. Från sjunkande Juventus plockade man in världens bäste back Cannavaro och Capellos älskling Emerson för mindre än 200 miljoner kronor vilket får ses som ett kap även om båda spelarna passerat trettio-strecket. Efter mycket strul och nästan trehundra miljoner kom också Diarra från Lyon för att försöka axla Makeleles fallna mantel på mittfältet. På rea köpte man även en av världens bästa strikers, Ruud Van Nistelrooy för omkring 150 miljoner. Spelet gladde inte många men laget hängde i alla fall med i toppen och Capellos defensiv gjorde oftast det den skulle, nämligen vann matcher. 

Tyvärr verkar Calderon väldigt förtjust i sin egen röst och med jämna mellanrum trampar han i mediaklaveret ordentligt. Värst hittills är väl när han inför en fullsatt föreläsningssal börjar snacka fritt om hur Beckham bara kommer bli en dålig skådis och att Guti fortfarande bara är en "talang" som inte blommat ut. Till och med Raul får sig en släng av sleven och händelsen blir en stor nyhet. En annan sak jag stör mig på är att Calderon verkar ha satt i system att försöka värva spelare genom media. Dom som spelar Football Manager vet att man kan locka till sig spelare genom att gå till media och berömma spelaren eller bara säga rakt ut till tidningarna att man vill köpa honom. Kanske spelar den gode Ramon FM 2008 just nu och signar Kaka och Cesc till Madrid i den virtuella världen samtidigt som jag skriver detta? Detta kan dock slå fel såväl på datorn som i verkligheten och jag tror det gör mer skada än nytta i långa loppet. Real Madrid är världens största klubb och jag tycker det är ovärdigt klubbmärket att hela tiden nästan tigga om spelare i tidningarna. Dessutom skapar det knappast lugn i en spelartrupp med ständiga rykten hit och dit. Fabio Capello lyckas till slut vinna ligan och i Madrid är upp mot en miljon människor på gatorna i extas efter tre års misär och guldtorka. Knappt har baksmällan lagt sig innan Calderon släpper nästa bomb. Capello får sparken trots ligavinst och hjältestatus för att det inte är tillräckligt vacker fotboll. 

Att Madrid spelade sin bästa fotboll sedan 2003 under ligaspurten och dessutom öste in mål är det ingen som vill kännas vid. Rykten florerar vilt men det är Getafes Berndt Schuster som nämns mest och som slutligen blir ny tränare med uppdrag att skapa lite joga bonito i Real. Ut med en av världens bästa tränare som har producerat två ligaguld på två säsonger (1997, 2007) och in med en bohemisk tysk vars största merit som tränare är att han gjort Getafe till ett stabilt mittenlag... Här uppkommer frågan: Är denne man en galning eller ett geni? Är han så iskall att han plockar in Capello för att gneta till sig ett ligaguld för att få andrum att göra den stora satsningen på ett nytt Real Madrid? Genom att vinna ett guld kanske han vill köpa sig en eller två säsonger av uppbyggnad och generationsväxling för att skapa en ny långvarig storhetsperiod? Eller är han så impulsiv och populistisk att han viker sig för de vita näsdukarna som skriker efter roligare fotboll och fler mål? Eller ännu värre, så uppslukad av sina egna tankar och idéer att han riskerar att krossa den lilla framgångsvåg och den nya hungern som Capello faktiskt börjat införa?

På senare tid tycks Calderon ha insett att allt han tänker kanske inte är menat för första sidan i As eller Marca även om det fortfarande nämns nya spelare till Madrid hela tiden. Även i år gör dock firma Calderon-Mijatovic bra ifrån sig på spelarmarknaden. Unga spelare som Sneijder, Drenthe och Robben anländer tillsammans med spelare som Pepe och Heinze. Dessutom köper man redan i januari två lovande argentinare i Gago och Higuain. Metzelder och Saviola kommer också på free transfer under sommaren. I och med köpet av Robben infriar också Calderon äntligen ett av sina löften från valet. Säsongen börjar överraskande bra med stundtals strålande spel där framförallt vinst med 5-0 borta mot Villarreal sticker ut och både Schuster och Calderon lär vara glada över det andrum man får. De senaste matcherna har dock inte varit lika inspirerande och fartfyllda som de inledande och det är upp till bevis nu. Tiden och reultaten får utvisa om Calderon är en galning eller ett geni. Än så länge vet jag vad jag tycker, vad tycker ni?



















Björn Forslin2008-07-08 16:45:00
Author

Fler artiklar om Real Madrid