Virtus Entella - Trapani
Inför: Villarreal-Barcelona
Ett riktigt toppmöte vankas på El Madrigal på lördagskvällen när trean och tvåan drabbar samman. Hemmalaget har överraskat alla i säsongsinledningen och staplat trepoängarna på hög, medan gästerna Barcelona roat fotbollsälskarna med sanslös propagandafotboll. En mycket underhållande match utlovas.
Villarreal
Efter fyra raka vinster inkasserade Villarreal säsongens andra förlust borta mot erkänt svårspelade Osasuna. I en svängig tillställning drog hemmalaget det längsta strået med en 3-2-seger.
Sedan dess har vi alla tvingats genomlida ett oändligt långt landskampsuppehåll, och Villarrealspelarna har fått god tid på sig älta den försmädliga förlusten. Nu är den förhoppningsvis förträngd, så man kommer med nyladdade batterier till barcamatchen.
Inga chockskador väntar den som tänkt läsa Pellegrinis matchtrupp. Den är kliniskt befriad från överraskningar. Saknas gör skadade Gonzalo Rodriguez och Josico, samt avstängde italienska stortalangen Guiseppe Rossi, som redan hunnit med fem mål och lika många varningar på sina sju matcher. Frånvarande är också Riquelme, sin vana trogen petad av Pellegrini. Han lär knappast heller ha stärkt sina aktier hos den stolte chilenaren då han ägnade uppehållet åt att ensam besegra Pellegrinis landslag genom två läckra frisparksmål. Surt, sa räven.
Vi kan anta att Josicos position som slitvarg brevid urstarka Marcos Senna på innermittfältet kommer belägras av Rio Mavuba. Detta bör dock inte innebära ett nerköp, då Josico brukar göra en slätstruken figur medan Mavuba spås en lysande framtid. Den nye Viera, Makelele, Diarra, Turbo Svensson, you name it. Denna grabben kommer bli något stort.
Om jag anar rätt kommer Danmarks stolthet, den evigt unge måltjuven Jon Dahl Tomasson ersätta Rossi på topp.
Barcelona
Lika bra att erkänna det direkt; jag avgudar Barcelonas lag. Man står för allt vad som är vackert med fotbollen; den ständiga offensiven, de geniala spelarna, den ständigt närvarande glädjen. Den smittar av sig, och är omöjlig att inte älska.
Och formen för tillfället är läskigt bra. Man spelar med ett självförtroende utan dess like, och kör över motståndare på löpande band. Dussinlag som Sevilla, Zaragoza och Lyon har förnedrats, för att bara nämna några. Jag har, under mina 20 år på jorden, aldrig upplevt ett bättre fotbollslag.
Till Vila-Real kommer man dock med en halvstukad trupp. Ronaldinho, den en gång så övermänskliga brassen, återvände för sent efter Ecuadorkrossen i torsdags, och ställs följdaktligen över av Frank Rijkaard. Saknas gör även Samuel Etoo, Rafa Marquez, Edmilson, Zambrotta samt succényförvärvet med fotbollsvärldens skönaste namn, Yaya Touré. Med andra ord, det är en hyfsad samling spelare som tvingas avstå.
Förmodar att truppens enda stolpskott, det lojala men odugliga träbenet Oleguer, ersätter Zambrotta som högerback. Med Yaya Tourés frånvaro bör mittfältet vara självskrivet. De tre småttingarna, Xavi, Deco, samt europas kanske bästa fotbollspelare just nu, Andres Iniesta, lär beslagta de tre platserna. Ronaldinhos kopia, det artonåriga underbarnet Giovani Dos Santos, lär ersätta originalet till vänster i anfallet. I mitten härjar Henry, och till höger lurar fenomenet Leo Messi. Grabben är löjligt bra just nu, och odiskubelt världens bäste fotbollsspelare.
Så?
Det är som ni noterat en sanslös samling spelare Villarreal ställs emot ikväll. En omöjlig uppgift således? Icke, säger jag. Ubåten har för vana att ställa till med förtret för katalanerna, inte minst på hemmaplan, och den minnesgode kommer ihåg vårens match på el Madrigal. Villarreal trampade vatten i mittenrikets misär bakom Huelva och Getafe, och kom till matchen med riktigt risig form. Barcelona å andra sidan kom på besök med självsäker uppsyn och flaggan i topp för att smärtfritt håva in tre poäng i guldstriden. Emot alla odds vann Villarreal tämligen simpelt med 2-0, och sedan tog klubbarnas formkurvor olika riktningar. Barcelona tappade allt och lät ett riktigt uselt och tråkigt spelande Real Madrid vinna titeln, medan Villarreal avslutade säsongen med nio raka vinster. Kunde vi vinna då, kan vi mycket väl vinna ikväll också.
Det kommer bli hemmaseger, 2-1, efter att Mati snurrat upp Oleguer i slutminuten och hittat in till turken Nihat. Jag känner det på mig. Som spanjoren skulle säga det om jag fattat det rätt: Aupa Villarreal!!
Plats: El Madrigal
Tid: 20.00
TV: Tv4Sport
Kommentator: vem som helst bara man slipper Billy Olsson som expert.
Källa: Soccernet.com