Ledningen för Atlético de Madrid läser på SvenskaFans?
Det är åtminstone den enkla slutsatsen man kan dra efter att Daniel Szostak spytt galla över ledningens påfund att åter spela en vänskapsmatch i den avlidne Jesús Gil y Gils namn.
Inför förra veckans miniderby mot Getafe gick min kollega Daniel Szostak hårt åt Humle och Dumle för att de planerade den tredje upplagan av Jesus Gils minne. De två tidigare åren han man mött marängerna i en avslagen vänskapshistoria under juluppehållet, men i år var det tänkt att Getafe skulle stå för motståndet. Något som fick Las Palmas killen att gå i taket, läs den urklippta delen från förra veckans införartikel!
”... då det är ett grovt övertramp och en ren och skär provokation mot oss supportrar som vill blicka framåt och gräva ned klubbens mörka historia. Jippomatchen dagen före nyår har numer blivit en tradition inom vår institution och för tredje året i rad bjuds ett grannlag till Vicente Calderón för att spela en match till minne av den avlidne Jesús Gil, just det, herren som skickade ned oss i helvetet. Ansvariga herrar för denna vedervärdiga historia dagen före nyårsafton är, som vanligt när vi pratar om skandaler och idiotiska påhitt, Humle och Dumle.
Ja, innan vi går in på morgondagens viktiga hemmamatch, där en seger innebär att våra rödvita gullegrisar befäster sin Champions Leagueplats som man lyckades erhålla i den förra omgången i matchen mot Real Betis Balompié, skall vi först granska Humle och Dumles fatala initiativ att hylla och återuppliva en av klubbens kanske mörkaste och tristaste eror. Jag pratar givetvis om tiden då en viss övergödd herre vid namn Jesús Gil satt som klubbens ordförande. Nyss nämnde herre, ihågkommen för sitt extremt breda leende, de lömska ögonen, de rasistiska uttalandena och de ”rätta” kontakterna avled den 14 maj 2004, ett datum som för många Atléticosupportrar förknippats med befrielsens och upprättelsens dag. Hjärtattacken som släckte den före detta Atléticopresidentens liv blev också slutet på ett stycke klubbhistoria som ingen supporter vill tala högt om, ett stycke klubbhistoria som vi lärt oss att leva med och bearbeta i det tysta.
Jesús Gil tog över posten som klubbens president den 26 juni 1987 efter att medlemmarna självmant röstat fram honom till denna position, något som i efterhand visat sig vara ett av de mest ödesdigra och fatala omröstningar i klubbens 104-åriga historia. Den dagen tog byggnadsherren, som en gång i tiden hade inlett sin yrkeskarriär som bilhandlare, över ansvaret för verksamheten och därmed hade klubbens medlemmar lyft fram en man till en position som aldrig skulle ha fått.
Det faktum att Vicente Calderón tillhörde Jesús Gils bekantskapskrets långt före tiden då han blev utvald till klubbens nye president ledde till att den sistnämnde fick in en fot i den rödvita klubben och därmed var hans framtid redan utstakad. Herr Jesús Gil var en bestämd herre och det finns nog en och annan som kan intyga att han, så fort han tilläts vara en del av Atléticofamiljen, aspirerade om att någon gång i framtiden ta över klubbens ordförandeskap.
Jesús Gil skulle mycket riktigt ta över rodret från Vicente Calderón och Francisco Castedo och han gjorde det den 26 juni 1987. Därmed hade en naiv klunga av medlemmar gett en maktgalning och en före detta kåkfarare fria händer att styra och ställa. Inte ens det välkända faktumet att högersympatisören Jesús hade suttit i fängelse i slutet av 60-talet, efter att han ansetts vara den ytterst ansvarige för byggandet av bostadsområdet Los Angeles de San Rafael där ett tak tillhörandes en restaurang hade rasat ihop när 300 middagsgäster vistades i restaurangen, fick folk att dra sig ifrån att lägga sin röst på Jesús Gil. 58 av de 300 gästerna omkom den kvällen och givetvis lades skulden på det byggföretag som hade ansvarat för byggandet av restaurangen, ett byggföretag som ägdes av en viss Jesús Gil. Byggherren Jesús försattes bakom lås och bom, men 18 månader senare, efter att ha pungat ut med 400 miljoner pesetas och blivit benådad av självaste general Franco var han ute på gatan igen. Inte undra på att Jesús Gil lät resa en minnesstaty över Franco när han blev Marbellas borgmästare den 26 maj 1991…
Under Jesús presidentskap tog A-laget ett antal titlar, bland annat en efterlängtad cuptitel år 1991 efter att man bortabesegrat Real Madrid med 0-2 i finalen. 1991 års cuptitel upprepades året därpå och säsongen 95/96, då Jesús Gil stod på toppen av sin politiska karriär, lyckades los colchoneros skänka sina supportrar två titlar, nämligen liga- och cuptiteln. Än idag minns alla Atléticosupportrar Simeones nickmål i den första halvleken och Kikos 2-0-mål i slutet av den andra halvleken i den sista ligamatchen som spelades på Vicente Calderón mot Albacete. Den segern innebar att Atlético de Madrid var, utan tvekan, Spaniens bästa lag säsongen 95/96.
Tyvärr innebar inte Jesús Gils presidentskap bara glädjeämnen och inga av de nyss nämnda cuptitlarna eller ligatiteln 95/96 kan någonsin väga upp de mörka rubrikerna som började dyka upp i massmedia under den senare halvan av 90-talet. Givetvis handlade de dystra artiklarna om Jesús Gil och ryktena om att presidenten använde klubben för att tvätta pengar via spelarinköp började florera allt oftare. Till slut blev situationen ohållbar och säsongen 99/00 granskades klubbens ekonomi av skattemasarna samtidigt som ett mycket pressat lag bjöd publiken på det ena bottennappet efter det andra. Gils skumrasksaffärer gick helt enkelt ut över laget som inte kunde koncentrera sig på uppgiften eller isolera sig från alla skriverier kring klubben och därför gick det som det gick. Efter den säsongen väntade rättsliga påföljder för Jesús Gil, Enrique Cerezo och Gil Marin och för lagets del väntade spel i Segunda A efter att storheter som Real Oviedo, Numancia och Rayo Vallecano lyckats med konststycket att, trots ett otroligt mycket sämre spelarmaterial, hålla sig kvar i den högsta serien.
Atlético de Madrids helvete i Segunda A varade i två år, men det var inte förrän Jesús Gil avled den 14 maj 2004 som det riktiga helvetet äntligen var till ända. En omskakande och kaotisk era kunde nu vila två meter under marknivå, men tyvärr var och är herrarna Enrique Cerezo och Gil Marín inte av samma uppfattning då man insisterar på att gräva upp gamla minnen och sår genom att, för tredje året i rad, bjuda in ett Madridlag till en träningsmatch den 30 december till minne av den avlidne Jesús Gil. De två tidigare upplagorna av detta förkastliga initiativ har kunnat genomföras tack vare den vita klubbens goda vilja att sympatisera med Humle och Dumle. I år är det Getafes tur att ställa upp i denna turnering och jag kan inte förstå hur våra grannklubbar resonerar. Hur kan man självmant vilja ta del av något som är en skymf mot vår rödvita klubb och dess supportrar? Skandalöst är bara förnamnet.”
Inställt
I dag meddelade ledningen för Atlético de Madrid att man ställer in årets upplaga Memorial Jesús Gil y Gil. Men de anger det tuffa spelprogrammet som laget har som svepskäl när dem i verkligheten har tagit till sig av Daniel Szostaks kritik;)
Nåväl visst kan det ligga lite i det att man ställer in jippomatchen mot Getafe på grund av ett tufft spelprogram. För Atlético de Madrid har tre matcher kvar innan man får ta julledigt för den här gången. Då har man spelat nio matcher på en månad, inklusive spel i ligan, cupen och Uefacupen. Till detta ska man även ha i åtanke att ledigheten över nyårshelgen kortas ner tack vare att man ska spela returen i Copa del Rey på hemmaplan mot Granada 74 den 2 januari.
Trots att man går som tåget rent resultatmässigt är det hård belastning på flera nyckelspelare (läs Kun Agüero, Forlán, Raúl García, Maxi och Pablo), samtidigt som man dras med några skadade spelare, så den väntade julledigheten ska användas till att slicka såren och ladda batterierna inför vårsäsongen.Därför är det extra skönt att se att man inte tänker spela en betydelselös vänskapsmatch till minne för en skamfläck i klubbens drygt 100-åriga historia.
Återstående program för Atletico de Madrid innan jul:
16/12 Recreativo de Huelva, borta klockan19.00 i Tv4+
20/12 Panathinaikos, sista gruppspelsmatchen i Uefacupen hemma klockan 20.45
23/12 Espanyol, hemma klockan 17.00 i Tv4 Sport?
Källor: svenskafans.com och clubatleticodemadrid.com
