Inför: Villarreal-Valencia
Ett hett derby väntar på el Madigal på lördagkvällen. Säsongens stora överraskning Villarreal ställs mot "storebror" Valencia, vars säsong hittils varit ett enda tragikomiskt antiklimax. Räkna med hetska närkamper, döende svanar och vassa oprovocerade armbågar, i prestigematchen som inte får förloras.
Det är varandras motsatser som möts ikväll. Hemmalaget, av somliga inför säsongen tippat som ett lag på nedre halvan, har chockat folk och fä och istället ägnat hösten åt att flåsa topplagen i nacken. Efter en viss formsvacka strax innan jul repade laget nytt mod och vände underläge till seger mot Deportivo i årspremiären. Valencia, däremot, är fotbollseuropas stora skämt för tillfället. Visserligen startade man säsongen starkt, men sen man kickade Sanchez Flores har det fria fallet varit ett faktum. Nu är en seger ett måste om man ens ska kunna drömma om Europaspel till hösten.
Villarreal:
Skadorna avlöser tyvärr varandra. Först var det den visserligen inte alltför skickliga men ständigt krigande mittbacken Fuentes som gick och paja knät. Borta resten av säsongen. Sedan passade även liraren Mati Fernandez, målkåte Tomasson samt lagkapten Josico på att sjukskriva sig för diverse krämpor. Så truppen har tunnats ut en aning.
Ytterst glädjande är dock att Gonzalo Rodriguez äntligen är tillbaka efter hundra års skadefrånvaro. För er som inte var födda när Gonzalo spelade sin senaste match, kan jag från gungstolen skrockande berätta att Gonzalo Rodriquez, det var en hyvens man. Kanske den stabilaste mittback som skådats. Han var given i Villarreal och sågs almänt som Ayalas självklara arvtagare i det Argentinska landslaget, istället för pajasar med träben som Gabriel Milito eller wannabe-Puyols som Collocini. Och nu är Gonzalo alltså äntligen tillbaka. Fanemig på tiden.
Hur väljer då vår tvålfagra chilenare till coach att matcha startelvan? Vete Sören, men tippa kan man alltid göra.
Viera i mål känns tämligen given. Framför sig i fyrbackslinjen kommer givetvis ligans (världens?) bästa vänsterback Capdevila att husera. Brevid honom centralt lär Cygan stå, lika stabil och orörlig som alltid. Vem som kniper den andra mittbacksplatsen är däremot desto mer ovisst. Misstänker dock att Pelegrini kommer välja uruguayanen Godin istället för att kasta in comebackande Gonzalo i hetluften direkt från start. Som högerback spelade Josemi senast högst förvånande, ty där brukar annars Javi Venta och Angel alternera. Hoppas personligen att Javi Venta får lira ikväll.
Centralt på mittfältet lär vi finna fantastiska Senna och risige allfixaren Bruno, vår egna Turbo Svensson utan vare sig turbo eller flint. Till höger på mittfältet borde Santi Cazorla åter få spela efter sin finfina insats förra helgen. På vänsterkanten smyger sengångaren Robert Pires, 105, omkring i sin karaktäristiska stil, till allas stora förtret. På sistone har gamlingen till och med tappat den tidigare så fina bollkontrollen, och då känns han totalt meningslös på plan. In med Cani säger jag, men knappast Pellegrini som vi vet är envis som få.
I anfallet gissar jag att de små, satta, men ack så genomgiftiga kumpanerna Nihat och Rossi kommer att stryka omkring. Två vargar fromma som lamm, som kan se bleka ut, men som slår till när man minst anar det. Lär skapa stor oreda bland stela och skärrade Valenciabackar.
Valencia:
Det är svårt att inte hånle för sig själv när man tänker på Valencia. I alla år har man förpestat ligan med sitt defensiva men ack så effektiva Italieninspirerade tråkspel. I år började man likadant, knappast något skönlir, men man plockade poängen och hängde med i toppen. Sedan fick presidenten, den fullkomligt galne Juan Soler, fotbollsspaniens största idiot enligt eminente krönikören Sid Lowe på Guardian, ett av sina patenterade infall. Tränare Sanchez Flores fick foten och in hämtades Ronald Koeman, knappast känd som nåt tränargeni, för att styra upp skeppet.
Sedan den anställningen har det fullkomliga sammanbrottet varit ett faktum. Förlusterna radades upp, och spelet blev allt mer patetiskt för varje dag som gick. Det gick så långt tillsist att en pinne hemma mot Levante sågs som en framgång. Spelet var så uselt att syndabockar utsågs; På en känsloladdad presskonferens meddelades det att Koeman på ett populistiskt manér sparkat trotjänarna Angulo, Albelda och Canizares. Allt var ju deras fel.
Men förlusterna fortsatte och Soler lade åter snoken i blöt, då han förklarade att trion alls inte fått sparken, utan var tillgängliga för spel. Oavsett var Koeman sade. Detta gladde dock inte förre lagkaptenen Albelda, som redan inlett en rättsprocess mot klubben han en gång älskat.
Som lök på laxen sågs nyförvärvet Bonega dra en handtrallare på nätet varefter Manuel Fernandez stal en klocka och åkte i finkan.
Man har ännu inte vunnit i ligan sedan Ronald Koeman tillträdde.
Som ni ser är Valencia anno 07/08 en tragisk men för motståndarsupportrar ack så underhållande soppa. Det verkar inte finnas nån ände på misären.
Det bör dock ändå vara läge att ringa en varningsklocka. På senaste tiden har laget börjat spela bättre och senast borta mot Atletico var man det bättre laget. Visserligen blev det förlust, men långa stunder spelade man ut ligatrean efter noter.
Och laget har ju knappast en dålig trupp. Med spelare som David Villa, Joaquin och David Silva bör man kunna plocka poäng, oavsett vilket stolpskott som sitter på tränarbänken. Nu har man dessutom värvat såväl styvlemmade Bonega från Boca, som Maduro från Ajax. Båda ansedda som varandes exceptionella supertalanger.
Är dessa båda lika skickliga som ryktet säger lär Villarreal få det tufft.
Så?
Tror ändå Villarreal fixar det. Laget är i harmoni, till skillnad från motståndarna, och Nihat på topp är i kalasform. Gissar på att vår favoritturk avgör med matchens enda mål.
Var? El Madrigal, Vila-Real
När? Lördag 19/1 kl 22.00
TV? Givetvis, det är ju ändå ett glödhett derby vi talar om. Eller vänta förrästen, 22,00 på tv4sport: "UFC 80 Rapid Fire". Detta inspelade fightingjippo prioriteras alltså före av TV4. Patetiskt.
