Euro´84
Inför EM i sommar påminner svenskafans er om svunna tiders EM-slutspel. Först ut är Euro´84. Spaniens största mästerskap såhär långt om man bortser från guldet 1964
EM-slutspelet 1984 ägde rum i Frankrike och bestod av åtta lag fördelade på två grupper. La Seleccíon hade lottats i Grupp B tillsammans med Västtyskland, Portugal och Rumänien. I den andra gruppen spelade värdlandet Frankrike mot Danmark, Belgien och Jugoslavien.
Det spanska laget som till stor del var beroende av målvakten Luis Arconada, försvararna José Antonio Camacho och Antonio Maceda. Samt mittfältarna/anfallarna Rafael Gordillo, Carlos Santillana och Francisco Carrasco hade övertygat i kvalet och hade ögona på sig.
Förbundskaptenen Miguel Muñoz hade länge försökt skapa just ett lag av spanjorerna och ingen visste riktigt om han lyckats. Till EM kom dock Spanien som vanligt som en outsider.
I den första matchen väntade Rumänien. Ett lag som slagit ut regerande världsmästarna Italien i kvalet samt EM-trean Tjeckoslovakien. I laget fanns en riktigt känd spelare och en kommande sådan. Storstjärnan hette Ladislau Bölöni och ungtuppen hette Gheorghe Hagi.
Matchen slutade 1-1 efter det att Carrasco gett spanjorerna ledningen på straff och att Bölöni utjämnat kort därefter.
I match två väntade Portugal. Laget som slagit ut Polen och Sovjetunionen i kvalet och med spelare som Diamantino och Rui Jordão.
Även denna matchen slutade oavgjort, 1-1. Målskytt för La Seleccíon var Santillana denna gången. Men dessförinnan hade Sousa gett portugiserna ledningen.
Match tre och med endast två poäng i bagaget var spanjorerna tvugna att besegra de regerande europamästarna Västtyskland. Enklare sagt än gjort. Världslaget med Harald Schumacher, Hans-Peter Briegel, Pierre Littbarski, Rudi Völler, Lothar Matthäus och Karl-Heinz Rummenigge för att bara nämna några kunde bli mycket tufft. Men läget kunde vara sämre. I avsaknad av Bernd Schuster så hade västtyskarna "bara" spelat 0-0 mot Portugal och vunnit med 2-1 över Rumänien.
Mot Spanien blev det dock svårare. Efter 89 minuter stod det 0-0 och germanerna gick mot semifinal. Då slog Antonio Maceda till och frälste en hel nation. Spanien till semifinal som gruppsegrare!
I semifinalen väntade Danmark. Ett ungt lag som byggde för VM två år senare med spelare som Frank Arnesen, Michael Laudrup och Sören Lerby som toppar.
Danskarna hade gjort många mål (5-0 mot Jugoslavien, 3-2 Belgien) och mot Spanien började det bra när Sören Lerby gjorde 1-0 efter endast sju minuter.
Spanien jobbade sig dock tillbaka in i matchen och Maceda kunde kvittera i den andra halvleken. Matchen till förlängning och straffar.
Väl där missade Preben Elkjaer som enda man sin straff och Sarabia Lopéz blev stor hjälte när han avgjorde som sista man.
Spanien till final!
En final mot värdlandet Frankrike. Ett lag som imponerat stort i turneringen efter 1-0 på Danmark, 5-0 på Belgien, 3-2 mot Jugoslavien och 3-2 efter förlägning mot Portugal. De tongivande spelarna var alla världsspelare som Joël Bats, Patrick Battiston, Luis Fernandéz, Jean Tigana, Alain Giresse och Michel Platini.
Finalen spelades på Parc-des-Princes i Paris och följdes av tusentals människor på gator och torg.
Tyvärr inträffade här, ironiskt nog, en av La Seleccíons största plumpar i lagets allra största match. Alla minns vi Platinis frispark som retfullt smet under/igenom Arconadas famn. Ett otroligt onödigt och snopet mål. Fransmännen höll sedan undan och i matchens sista minut kunde Bruno Bellone fastställa slutresultatet till 2-0.
Frankrike europamästare men silver till Spanien.
EM 1984 är än idag det mästerskap där La Seleccíon placerat sig högst upp efter EM-guldet 1964. Sedan dess har spanjorerna drömt om en ny final men laget har aldrig varit nära. Istället har det blivit en vana att åka ut alldeles för tidigt gång efter gång.
Nästa EM gick i Västtyskland 1988...
