Villarreal - Atlético Madrid - 3-0
Villarreal fullkomligt körde över den direkta konurrenten om en CL-plats. Målen gjordes av Cazorla och Nihat x2. Nu ligger laget tvåa i tabellen och är nu med och utmanar om guldet.
Efter att ha utstått veckans allra sämsta tv-dag, som ligger och rycker sina sista dödsryck i den rådande schlager- och Let’s dance-bakfyllan, zappade jag över till Tv4Sport och såg Betis mäktiga vändning mot Barcelona. Tack vare denna vändning hade Villarreal nu chansen att gå om Barca vid vinst mot den efterföljande matchen mot Atlético.
Det var Forláns återkomst, dagen då Villarreal skulle visa att man hör hemma i toppen och därför hade publiken på El Madrigal ordnat ett fint, gult tifo innan matchen. De gula hemmahjältarna ställde upp med en väntad elva. I målet stod den suveräne Diego Lopez. Framför honom en backlinje bestående av Javi Venta, Gonzalo ”Gonza” Rodriguez, Diego Godin och Joan Capdevila. Mittfältet formerades av kaptenen och härföraren Marcos Senna som bildade innermittfält tillsammans med vårens succéman, Sebastian Eguren. På kanterna startade Grytan Cazorla till höger och Bobby Pires till vänster. På topp var det återigen dags för de små och de satta, Nihat och Giuseppe Rossi.
Matchen
Matchen började segt. Riktigt segt. Villarreal tar dock kontroll över spelet, mest tack vare Atléticos uppenbara ovilja att själva försöka sig på något. Den första chansen i matchen får Villarreal i den åttonde minuten då Senna slår en av sina patenterade inläggsfrisparkar och Godin nickar mot mål. Nicken blir dock rätt lös och inga problem för Abbiati i rojiblancos mål.
Några minuter senare får Maxi Rodriguez Atléticos första (och enda skulle det visa sig) målchans då han skjuter ett hårt och lågt skott som Lopez får sträck ut för att rädda. Bra gjort av Lopez som också styrde bollen åt sidan så mycket han bara kunde. Hade han styrt mer utåt i planen hade Aguero haft öppet mål.
Därefter avslutar Cazorla en blixtrande snabb kontring från Villarreal med att skjuta ett flaxande skott som Abbiati med viss möda kan boxa över ribban.
Kring minut 25 så blir det kalabalik i Atléticos straffområde då först bollen rensas bort, för att sedan skickas tillbaka i ett skottförsök av Nihat, för att sedan rensas undan igen för att slutligen komma tillbaka igen genom ett skott av Nihat igen. Därefter har Bobby Pires lekstuga då han skickar iväg Atléticos vänsterback Pernia upp på läktaren genom några stjärtvickningar och trixigt bolltrillande. Bobby avslutar med att passa Cazorla som förpassar bollen snett-inåt-bakåt, men Abbiati får tag på bollen.
I den 38:e minuten är det så dags för det första målet på El Madrigal. Villarreal ställer om och bollen hamnar hos Rossi till vänster i straffområdet. Rossi skickar in bollen efter marken, rakt på mittback Perea som på något underligt sätt skarvar bollen perfekt till en furiöst löpande Cazorla som blir helt ren framför mål och bara kan stöta in bollen i El Madrigals gula nätmaskor. 1-0 !
Bara fyra minuter senare smäller det igen. Cazorla kommer farande från sin högerkant och viker inåt i banan och kommer springandes med bollen in i straffområdet. Väl där levererar han bollen till Rossi likt en mail-order firma levererar en thailändska till en tjock tysk. Rossi slår en passning tvärsöver straffområdet där Nihat står idiotiskt omarkerad och trycker in 2 -0.
Strax efter blåses första halvlek av.
Villarreal kontrollerade matchen i den första halvleken. Man hade mer boll, skapade fler chanser och gjorde fler mål. Dessutom spelade spelarna med stor vilja och motivation, något som helt tycktes saknas i de rödvita gästernas spel.
Samma lag ställde upp för att dra igång andra halvleken. Enda skillnaden var att Pernia hade skadat sig då han utfört en höfttackling på Pires och blivit utbytt mot Giourkas ”jag fixade straff mot Portugal i EM 04” Seitaridis.
Jag skrev tidigare att Atlético bara hade en målchans i matchen. Om man räknar följande situation som en målchans så kommer man anse att det inte stämmer. På en hörna kommer den nya ynglingen Nacho Camacho farande och nickar bollen rakt i marken och sedan studsar bollen upp i kryssribban och ut. Lopez hade dock full koll på den.
I den 65:e kommer så spiken i kistan. Cazorla driver upp bollen i ännu en kontring och kommer springande med bollen rakt mot straffområdet. Med sig har han tre andra ubåtar och Grytan väljer till slut att Nihat ska få leka med bollen. Nihat verkar inte bli så glad över att ha fått bollen och dunkar därför iväg den mot Abbiatis mål istället. Synd bara att Abbiati inte ville vara med och leka och struntade i att fånga den.
3 – 0 till Villarreal och Nihats andra mål för dagen.
Matchen tog egentligen slut här. Villarreal kände hädanefter bara för att spela runt bollen utan att låta Atlético röra i den.
Under de sista 20 inträffar dock en del incidenter. Rossi springer mot en djupledspassning och i sitt löpande glömmer han bort att stå på benen, eller söker bara en frispark, och blir sedan liggande på marken. När han ligger där på mage så kommer mittback Pablo och använder Rossi som språngbräda och kör ner foten i ryggslutet på Rossi. Mycket fult tilltag som hade kunnat ge rött kort om domaren uppmärksammat situationen. Nu gjorde han dock inte det eftersom bollen just då befann sig på andra sidan planen. Hoppas att Pablo får någon slags tillrättavisning för det tiltaget, sånt vill vi inte se på en fotbollsplan.
Moget agerat av Rossi dock som istället för att flyga upp och smälla till Pablo (som många andra skulle ha känt för att göra) bara låg kvar för att sedan resa sig upp.
En annan grej som inträffar är att Pires och Atléticos tränare Aguirre av någon anledning börjar tjafsa med varandra. På tv-bilderna står Aguirre och viskar något i Pires öra. Något som Pires snäsar av som den fransman han är och bara säger åt Aguirre att hålla tyst.
Senare ger Rossi igen lite grann genom att diskret fälla Pablo när han jagar honom och bollen. En minut senare får Rossi en luftresa av Pablo i en liknande situation då Pablo knuffar honom bakifrån. Tur att Rossi inte verkade vara på bråkhumör, i så fall hade det kunnat bli riktigt grinigt de två emellan.
Atlético försöker under slutet att gneta på för att åtminstone göra ett mål. Aguirre kastar in Jurado och Miguel men det spelar ingen roll då ingen av de rödvita spelarna besitter förmågan att ta sig förbi den gula muren.
I Villarreal får Mati, Cani och Bruno komma in och känna på gräsmattan innan matchen tar slut. Villarreal spelar av matchen och vinner helt rättvist mot Atlético Madrid med 3 -0. Villarreal gav aldrig Atlético en chans.
Dagens rosbukett:
Går till hela laget. Den här matchen var ett praktexempel på hur man spelar lagsporten fotboll, dessutom kryddat med ett par fina individuella prestationer. Speciellt försvarsspelet fungerade riktigt bra. Varje gång till exempel Maxi Rodriguez hade bollen på sin högerkant så tränger Villarrealspelarna närmast honom in Maxi i sin egenskapade triangel. Framför sig har då Maxi vänsterbacken Capdevila, inåt i planen har han vänsterinnermittfältaren Eguren och bakom sig har han vänsteryttern Bobby Pires, utan att ha någon medspelare som skulle kunna bryta in i den så kallade triangeln. Då är det inte lätt att göra något, enda möjligheten är att dribbla av alla tre eller försöka slår en omöjlig passning över eller bredvid sina motspelare. Denna procedur upprepades överallt och hela tiden då Atlético hade bollen på Villarreals planhalva. Riktigt, riktigt bra.
Övriga anmärkningar, spekulationer och frågeställningar om matchen
- Vad sa egentligen Aguirre till Pires?
- Varför hade Mati på sig basket-shortsen?
- Vem är egentligen den knubbiga 150 centimeter korta gubben som verkar ha som enda uppgift att lämna över träningsoveralljackor till Villarrealspelarna?
- Vad satt Viera och tuggade på hela tiden? Man såg att han stoppade ner handen i en påse, sedan in med godsakerna i munnen för att sedan vräka ut halva innehållet över hela avbytarbänken. Jordnötter?
- Varför formar Nihat en kulmage med händerna som målgest? Vi har ju tidigare kunnat läsa att Eguren sitter och läser här på SvenskaFans, tänk om han har skvallrat om att några här på Villarreal-redaktionen kallat honom och Rossi för ”små tjockisar” och tar ut sin hämnd på detta sätt?
- Forlán fick ingen rolig hemkomst till El Madrigal. Han såg riktigt besviken ut efter matchen.
- Nog för att Diego Lopez är en bra målvakt, men i den här matchen hade man kunnat ställa Fernando Roig i målet och ändå vunnit.
Nu ligger Villarreal tvåa i La Liga, en poäng före Barca och tre efter Real Madrid, som spelar mot Sevilla imorgon. Från ingenstans är vi plötsligt en guldkandidat, hallelujah!
Resultat: 3 – 0
Mål: Cazorla (38), Nihat (42) och Nihat (65)
Skott: på mål: 6-1 till Villarreal
Hörnor: 6-5 till Villarreal
Bollinnehav: 51% - 49%
Varningar: Rossi och Senna i Villarreal, Maxi i Atlético
Övrigt noterbart är att det faktiskt inte blev en enda offsideavblåsning under hela matchen.
Startuppställningar
Villarreal
Diego Lopez; Javi Venta, Gonzalo, Godin, Capdevila; Cazorla, Senna (Bruno, 86), Eguren, Pires (Cani, 79); Nihat (Mati, 74) Rossi
Atlético Madrid
Abbiati; A. Lopez, Pablo, Perea, Pernia; Maxi, Raul Garcia, Camacho, Luis Garcia; Aguero, Forlán
Källa: tv4Sport, marca.com
