Spansk fotboll när den är som bäst!
Finalen i Copa del Rey - Kungens Cup - på Vicente Calderón i Madrid hade allt och lite till.
Hela Spaniens looser-gäng Valencia fick så sin efterlängtade titel och det mot Spaniens nya kelgris, Getafe. Sällan har jag skådat ett sådant grymt öde de Getafe gick till mötes i UEFA-Cupens otroliga batalj mellan det blåa och den tyska jätten Bayern München, man verkligen led med Getafe som i över 100 minuter spelade med en man mindre.
Men fotbollen är som bekant inte rättvis, fråga bara alla Valencinistas världen över. En maktgalen holländare med hår så oranget som en apelsin har gjort Valencia till landets driftkucku. Utrensningar a´la Sopranos har blandats med smått hårresande uselt spel och det framförallt hemma i lagets borg, Mestalla.
Efter Luca Tonis 3-3 med sekunderna kvar på Coliseum i Madrid kände nog inte bara jag att Getafe mer än gärna skulle få vinna Copa del Rey. Men desto mer jag tänker på det så ter sig segern för Valencia minst lika mycket som "plåster på såren" som för Getafes del.
Det var verkligen en match som hade allt, ett fullsatt Calderón bjöd upp till dans och det utan de givna aktörerna Atlético och Real. På planen hade framförallt Esteban Granero stor show, det är nu man tackar sin lyckliga stjärna för Real Madrids involvering, Granero har kontrakt med dom mesta mästarna.
Cupen må vara ett sorgebarn i Sverige och Italien men i Spanien visar man hur en Cup ska genomföras. Fasta speldagar, tradition och ära är tre enkla ingredienser som bidrar till fest.
Ikväll visade spansk fotboll upp sin bästa sida,
Grattis Valencia!
Grattis Getafe!
Grattis alla fotbollsfans!
Den spanska kungen Juan Carlos I applåderar.
