Oé, Oé, Oé, Oé!!!
Här kommer lite tankar från Tobias Garcia, direkt efter matchen mot Ryssland. Det är svårt att sätta grepp på allt just nu, men ska åtminstone göra ett värdigt försök.
De puta madre! Increible! Magnifico! Jag kan inte med ord beskriva den glädjen jag känner nu.. 28 års väntan är över, under dessa 28 år har "La Roja" gång på gång inte presterat på den nivån man är kapabel. Under den här sommaren har något skett, dels hos invånarna själva, fansen. Idag fanns det köer ute vid Barajas flygplatsen i Madrid - detta trots dyra biljettpriser.
Men även på spelarsidan. På senare år har det snackats mycket om splittringar i laget, basker för sig, katalaner för sig osv. Men den här truppen har bevisat - kanske även dig Erik Niva - såg ni Puyols firande efter slutsignalen? Xavis firande efter Italien matchen? Nä, det här är inget splittrat landslag och inget splittrat land. Det är bara att titta på bilderna från Plaza de Colón och Barcelona. Aragonés har med all rätt under årets gång haft en del samtal med Pepú Hernández - f.d. förbundskapten för spanska basketlandslaget. Där prioriterades just att gruppen (spelarna) skulle känna att det hade något gemensamt. Det är just detta Aragonés har jobbat med och det måste nog sägas att han har lyckats väl.
Andra halvleken idag var ren fotbollskonst. Vi fullständigt rullade ut ryssarna, Arashvin såg vi inte glimten av under hela matchen. För förutom att vi haft ett lysande offensiv så har Spanien endast släppt in tre mål (en i varje match under gruppspelet).
Jag har under hela våren, flaggat för att Silva kan komma att spela en avgörande roll för att Spanien äntligen skulle lyckas i ett stort mästerskpa. Undertecknad tycker faktiskt han var fullständigt lysande ikväll, drog på sig två - tre ryska spelare och fick även äran att avsluta målprotokollet. Fábregas var också lysande ikväll, Marchena har växt under hela mästerskapet, Sergio Ramos gjorde sin bästa match för mästerskapet, Puyol var det han brukar vara; "The Wall" osv.
Nu väntar Tyskland på söndag. Längtar redan! Många vänner har ringt och gråtit, det har även undrat om jag inte gråter? Nä, inte än. På söndag däremot då hoppas jag mina tårar kommer, och då ska det vara tårar av glädje.
A POR ELLOS OÈ, OÈ, OÈ!!
