Krönika: Vi är tillbaka
Atlético-hymnen från Vicente Calderóns läktare ekar från söder till norr i huvudstaden och det skulle inte förvåna mig om sångerna från Fondo Sur ekar hela vägen till Santiago Bernabéu till de eleganta marängsupportarnas fnysningar. Snart hörs tonerna till ”Atleti, Atleti, Atlético de Madrid” även i andra stora städer i Europa – för klubben är tillbaka i Champions League efter dussin år av frånvaro.
Det är knappt så man tror att det är sant. Men det är det, även om det säkert kommer ta ett tag att inse. Atlético de Madrid är åter i Champions League efter att man vänt 1-0-underläget mot Schalke i returen hemma på Estadio Vicente Calderón.
Sergio Agüero var tillbaka i Atlético efter OS i Peking och var inte helt förvånande målskytt och noterades för 1-0 efter 22 minuters spel. En stor glädje utbröt och nu var vi tillbaks på ruta ett. Lite över en halvtimmes spel senare är Atleti i förarsätet efter att Diego Forlán nätat. Det rödvita laget i ett Champions League-gruppspel biter sig fast i tankarna på allvar nu.
Åtta minuter från slutet av ordinarie tid kommer 3-0, Luis García målskytt. Inte långt därefter får Atlético straffspark samtidigt som Schalkes Pander visas ut. Kaptenen Maxi Rodríguez kliver fram och… det är så att glädjetårarna träder fram. 4-0 till Atlético de Madrid. 4-0! Att laget hade en bra chans att ta sig vidare efter matchen i Gelsenkirchen är sant, men att man går och vinner med 4-0 är i mina ögon helt otroligt. Det är nu helt klart, Champions League-spelet är säkrat.
Atlético-hymnen från Vicente Calderóns läktare ekar från söder till norr i huvudstaden och det skulle inte förvåna mig om sångerna från Fondo Sur ekar hela vägen till Santiago Bernabéu och matchen Real – Sporting till de eleganta marängsupportarnas fnysningar. Snart hörs tonerna till ”Atleti, Atleti, Atlético de Madrid” även i andra stora städer i Europa – för klubben är tillbaka i Champions League efter dussin år av frånvaro.
Efter Schalke – Atlético sa jag att man inte hade någonting i Champions League att göra om man slår ut tyskarna efter utgångsläget från den första matchen. Nu bevisar man att man i allra högsta grad har något i turneringen att göra. Kanske kan man även bli att räkna med på allvar? Men då krävs det nästan att Sergio Agüero håller sig skadefri, det känns som att han är precis så viktig för laget. Atlético med Kun och Atlético utan honom är två olika lag. En frälsare skulle man kunna kalla den lille argentinaren för. Han är en stor del i att laget lyckades slå ut Schalke 04 och avancera till CL-gruppspelet.
Jag sitter och skriver det här fast jag egentligen borde sova då man ska upp tidigt i morgon, skola igen. Om det nu går att sova efter en sån här match, jag skulle hellre vilja vara i den spanska huvudstaden och fira. Atlético de Madrids avancemang är bland det största och bästa som hänt mig i min tid som fotbollsfantast. Den här karamellen ska jag suga på länge, länge.
I en artikel inför den första matchen lagen emellan, i Tyskland, skrev jag följande:
Tusen och åter tusen människor med Rojiblanco i blodet kommer att följa kvällens drabbning med drömmen om att få återuppleva klubbens fina historia. Elva män tillsammans kan förverkliga den drömmen. Gör oss stolta!
Nu i dag, den 27 augusti 2008, är drömmen förverkligad.
