- -
Real Valladolid - Atlético de Madrid 2-1 (2-0) *Uppdaterad*
Ett vilt och tappert kämpande hemmalag tog ner Atlético på jorden igen efter premiärvinsten mot Málaga. Trots att man fick spela med en man mer i 70 minuter kunde inte gästerna få med sig ens en pinne tillbaka till Madrid. Nu kräver vi supportrar en omedelbar uppryckning och åtminstone en poäng på tisdag! .
Javier Aguirre lät Sergio Agüero sitta på bänken från start och borde ha låtit honom göra så matchen igenom för att ge spelaren den nödvändiga vila som han behöver inför tisdagens viktiga första match mot PSV Eindhoven i UEFA Champions League. Givetvis förstår jag tränaren när han redan i halvtidsvilan valde att ge den unge argentinaren en halvlek på sig för att vända på steken på egen hand och på så sätt rädda ansiktet på de lagkamrater som mest lallade runt på Zorillas gröna matta. Samtidigt är det beklämmande att huvudtränaren måste stoppa in guldkornet i en ligamatch mot ett ligalag som man skall slå tio av tio gånger! Finns det ingen annan i det här rödvita laget som kan ta lite initiativ och leda laget i rätt riktning när spelet låser sig?!
För övrigt saknades även Diego Forlán i dagens startelva och det märktes kan jag lova er. Med Sinama Pongolle och Luis García är vi lika harmlösa framåt som vilket korpengäng som helst…
Förutom avsaknaden av det givna anfallsparet saknades andra viktiga ingredienser för att kunna bortaslå Real Valladolid, bland annat entusiasm, markeringsspel vid fasta situationer, vilja, spring i benen och bollsinne. Jag har sällan skådat ett la Ligalag slå bort så många enkla passningar som våra rödvita hjältar gjorde i kvällens match. Genant är ordet!
Slutligen kan vi väl konstatera att Real Valladolid, med all förmodan, hade varit ett lag som kandiderat om ligatiteln om laget hade fått spela alla sina ligamatcher mot just Atlético de Madrid…
Första halvlek:
Valladolid rivstartade matchen med hög press direkt och fick även utdelningen tämligen omgående på en frispark, där Dorado, med lite flyt, fick in bollen efter att Ujfaluši lurats med mot den främre stolpen efter en smart löpning av Goitom. Ufos löpning mot den främre stolpen, där den andre mittbacken redan befann sig, innebar att Dorado fick en fri yta att springa på. Den fria ytan som Valladolidspelaren fick kunde Assunção ha annihilerat om han bara hade bestämt sig för att gå in i en lättare närkampsduell med motståndaren istället för att, som reprisbilderna avslöjade, markera syre och väte.
Efter den mardrömsstarten var gästerna nere i brygga direkt. Gästerna repade sig dock efter en kvarts spel och flyttade upp positionerna något, dock utan att skapa några riktigt kvalificerade kvitteringslägen. I den 21:a matchminuten äntrade Medina Cantalejo den stora scenen när han, helt korrekt, bestraffade Pedro López med ett gult kort efter att hemmaspelaren försökt filma till sig en straffspark. I och med att López redan hade hunnit dra på sig ett gult kort i den elfte matchminuten visades således spelaren av banan. Därmed hade Atlético bjudits in i matchen, trodde vi i alla fall…
Atlético fick i ärlighetens namn inte många minuter på sig att utnyttja sitt numerära överläge för i den 28:e minuten utökade Baraja hemmalagets ledning från elvameterspunkten. Straffsparken kan vi tyvärr inte prata bort för visst kramade Assunção om Vivar Dorado lite väl länge och lite väl hårt inne i eget straffområde?
Det är rätt anmärkningsvärt att gästerna från Madrid inte lyckades skapa en endaste vettig målchans under de första 45 minuterna av matchen och skall vi vara helt ärliga var Valladolid närmare ett tredje mål än Atlético ett.
Andra halvlek:
I den andra halvleken kom Sergio Agüero in på planen samtidigt som Assunção fick kliva av densamma. Bytet innebar att Maxi flyttades in centralt i banan och att Luis García omplacerades till högerkanten. Nio minuter efter bytet hade vårt lilla argentinska underbarn petat in reduceringen till 2-1, det efter att han snappat upp en målvaktsretur på Maniches låga distansskott.
Gästerna såg ut att vara på gång efter reduceringsmålet, men det var bara temporärt. Trots att man var en man mer på planen och trots ett kopiöst bollinnehav kunde man inte utnyttja sitt numerära övertag och omsätta det i målchanser. Trots svårigheterna att ta sig igenom hemmalagets defensiv var Miguel de las Cuevas nära att kvittera till 2-2 i den 75:e minuten när han försökte trycka in bollen vid det främre krysset men den duktige Asenjo i Valladolidmålet bjöd på en spektakulär teveräddning när han, via ribban, tippade ut bollen till en sedermera resultatlös hörna. Även Luis García hade ett bra läge att säkra en poäng åt Madridgänget när han försökte skruva in bollen vid den bortre stolpen. Tyvärr var inte marginalerna på vår sida och bollen smet strax utanför målvaktens högra stolpe.
I slutet av matchen sprang hemmalaget som skållade råttor och kämpade ned ett allt tröttare Atlético de Madrid. Det är bara till att lyfta på hatten och gratulera Valladolid till en strålande kämpainsats och en välförtjänt trepoängare!
Matchfakta:
Målen:
1-0 (2’). Vivar Dorado
2-0 (26’). Baraja, (str)
2-1 (54’). Agüero
Domare: Medina Cantalejo
Rött kort: Pedro López
Gult: Sesma och Borja. Gästernas Seitaridis och Perea
Plats: Estadio José Zorrilla
Real Valladolid: Asenjo; Pedro López, Luis Prieto, Baraja, Marcos; Borja, Álvaro Rubio, Vivar Dorado, Sesma (Mendujanin, 90’) ; Aguirre (Nano, 70’) och Goitom (Escudero, 59’).
Atlético de Madrid: Coupet; Seitaridis, Ujfalusi, Perea, Pernía; Assunção (Agüero, 46), Maniche, Maxi (Raúl García, 72’), Simão; Luis García (Miguel de las Cuevas, 72’) och Sinama Pongolle.
