Mod
Aranzubia, numera i Deportivo, imponerade stort i målet under söndagen.

Mod

Ralph W. Sockman sade: Provet på mod kommer när vi är i minoritet. Provet på tolerans kommer när vi är i majoritet.

Lasse kom till mig med sin nya laptop. Ironiskt nog (med tanke på att jag är något av en expert på att få dessa att kollapsa totalt och med imponerande hastighet) kom han för att han ”behövde lite hjälp” med sin. Då vi väl fått den att fungera –det var aldrig några problem, tackar som frågar, det gick av sig själv – ville Lasse spela. Han hade 1500 kronor ’över’ på Unibet.
- IFK Norrköping, där tar vi en förlust, sa Lasse.
- Sen måste du spela Depor, sa jag, det är en av mina många tvångstankar. Jag var väldigt fast i min övertygelse. Depor vinner över Villarreal, det blir inga problem, jag tror att Villarreal blir säsongens flopp.
Först tänkte Lasse satsa mycket pengar på Depor. För mycket, så mycket så att jag med facit i ena handen nu skulle sitta med repet i den andra om han faktiskt satsat allt han tänkte. För Depor vann inte. Faktum är att Depor var skitdåliga. Inte ens blindtarmsopererade Angel Lafita kunde få dem att lyfta, även om det blev lite bättre då han byttes in och Cristian (som egentligen är en bra fotbollsspelare) gick ut.
Trots det hade jag varit beredd att göra mycket för att åka till Bergen i veckan. Om man förlåter den man älskar så är man beredd att kanske förlåta den man tycker näst mest om.

Depor backade ner på en fembackslinje då man låg under. Lotina är ingen modig man. Inte som Las Palmas tränare Juan Manuel Rodriguez. Då Zaragoza genom Caffa tog ledningen på ön i lördags agerade denne blixtsnabbt. Ut med en back, in med en anfallare.
Det tog tre minuter innan Saúl kvitterat.
I slutet av matchen Las Palmas – Real Zaragoza utbröt lite handgemäng och Zapater visades ut. Zaragozas Pulido tyckte att det var en bra idé att slå till Marcos Márquez i magen efter att han gjort 2-2. Jag tycker att Pulido borde ha slagit till sig själv istället. Det är han som är mittbacken, det är han som borde ha hindrat målet från att möjliggöras. Lopez Vallejo är som bekant icke tillförlitlig.
På den efterföljande presskonferensen konstaterade Zaragozas tränare Marcelino mycket modigt:
Márquez är en cobarde.
En feg jävel.
Om vi lägger de här med rätt och fel helt åt sidan och fokuserar enbart på det han sa och adderar det faktum att han ändå sa det (inför pressen) så får Marcelino en applåd av mig.
Jag hoppas att den här lilla stenen får ringarna på ytan att sprida sig. Det finns inget som är tråkigare än presskonferenser, det finns inget som är så tilltäppt och förljuget. Det är förkastligt att det är så fel att mellan varven bara tycka något så att man leds rakt in i censuren. Det är klart som korvspad att vi kan ha det som kallas tryckfrihet i en värld där ingen vågar säga vad han eller hon verkligen tycker och tänker, att han inte tillåts göra det. Att konsekvenserna av att tycka något kan vara ödesdigra, ta en karriär ifrån en.
Hade den anonyma (Xavi?) spelare som för ett par veckor sedan sådde fröet om Raul och David Villas (eventuella) ogillande av varandra levt i en bättre värld så hade vi sluppit sitta här och spekulera och bli osams. Inte skulle väl Raul kunna ogilla David Villa som är så himla mycket bättre än vad han är? Nej, aldrig, det ligger inte för honom, han älskar alla, sådan bra människa är han. Bara det att den som älskar alla älskar ingen.
Naturligtvis ogillar även fotbollsspelare varandra, hur kan man ens påstå att det vore märkligt?
Vad som däremot blir omöjligt är att nå en lösning. För att göra det måste man prata, och att prata om saker man inte får säga blir bara stirrande tystnad. Sedan står allting stilla och sen stannar det.
Marcelino är en modig jävel.

Efter 1-1 hemma på Camp Nou mot Racing Santander lät det såhär bland de culés jag känner.
- Vafan de spelar en jävla antifotboll alltså man kan fan inte spela mot dem.
- Men helvete de täpper ju till totalt, de släpper inte fram oss.
Men vänta lite nu?
Barcelona. En av världens största, rikaste och mäktigaste fotbollsföreningar. Inte ska deras fans behöva sänka sig till uttalanden som dessa för att man faktiskt inte klarar av att göra mål. Förutom Messi då, han satte en straff; Barcelonas första mål säsongen 08/09.
Inte ska man gråta som småflickor och försöka förskjuta skulden över på motståndaren. Det känns nästan lite ovärdigt. Jag är så innerligt trött på storlagsfans –det här gäller inte alls alla – som sitter och tjuter över hur de mindre klubbarna tar i med de hårdare handskarna då de möts. Medgångssupportrar som paniskt letar ursäkter och ramlar ner i desperation.
Racing spelar inte antifotboll. De spelade lite fult mellan varven, de var lite tuffare, de behövde vara det, proportionerna lagen emellan kräver sådant. (Jag räknar bort hur Hleb mejades ner där, brutalkapningar är inte något som Racing har patent på i fotbollsvärlden.) Och.
Det ska Barcelona [på pappret] kunna resa sig över. Det kan de inte för närvarande, därför låter det liksom ovan då det inte talas om bollinnehav och fint passningsspel backar och defensiva innermittfältare emellan. Att bestämma sig för att göra det till sanning och sedermera skylla misslyckanden på motståndarna kommer inte att ta dem till toppen. Man kan vara starkare än sin svagaste punkt, men aldrig än sin sämsta ursäkt.
Jag frågade Simon vad han tyckte att Racing skulle ha gjort istället. Skulle de vid synen av en anfallande Barcelonaspelare rusa åt sidan och bana väg, släppa igenom honom?
Nej. Racing gjorde vad de kunde och de klarade poängen.

På tal om Messi. För ett år sedan, vid ungefär den här tiden, skrev jag att jag tyckte att Kun var den bättre av de två, sett till hans förutsättningar. Det här rörde upp en hel del känslor i forumen.
Jag tycker fortfarande att Kun är bättre. Nu tycker Maradona det också. Om jag varit en människa som sökte bekräftelse genom andras gemensamma åsikter hade jag sett det som en form av upprättelse.

Numancia, sedan! Vilken underbar start de fått på denna säsong. Efter att ha besegrat Barcelona i första omgången klarade de av att ta ledningen med 2-0 mot Real Madrid på Santiago Bernabeu. Det är inte lätt.
Att de sedan tappade den till en förlust gör mig inte mindre imponerad. Real Madrids svajande defensiv vägdes upp med fint offensivt arbete. Iker paniker stod ganska stilla vid de första båda målen. Hans start på ligan är inte lika självlysande som nykomlingarnas, är han verkligen värd guldbollen? Det var trots allt Sergio García som gav Spanien EM-guld.
Numancia uppvisade en underbar inställning, de kom till Madrid för att spela fotboll, vilket var vad de gjorde. Och de gjorde fyra mål, Kåmark. Inte tre. Glöm inte Cisma.
Det var en härlig match. Vi har bra uppkomlingar i år.

Aranzubia är omgångens målvakt och ingen annan.

Hädangångne Antonio Puertas familj stämmer Sevilla. Det kan de gott göra, tycker jag. Men anledningen de uppger är minst sagt skral. Den drar nästan skam över dem.
”Han försörjde oss.”
Plötsligt låter detta, deras numera ”prekära” ekonomiska situation, som det mest tragiska kring händelsen.
Visst hade de kunnat stämma Sevilla och åberopat det faktum att Puerta kom relativt nyopererad till spel på starka smärtstillande och att det var det som blev hans fall. Det hade gått att sympatisera med.
Men detta?
Nej.
Förlusten är Antonio Puerta, enbart han. Honom kommer de aldrig att återfå. Vill de ha pengar?
Då ska de börja hålla på Betis, börja arbeta, försörja sig själva.


Det var stort att se den lille Pablo Piatti gör 1-0 för Almería mot Valencia. Piatti flög efter bollen in i mål. Han bokstavligt drunknade i sina lagkamraters omfamningar. Han är 1, 61 centimeter kort och väger 57 kilo.
Så kom aldrig mer och snacka om omöjligheter.

Lasse satte femtio kronor på Depor till sist. Han kommer inte att göra anspråk på dem i efterhand, det lovade han. Så går det inte till.
IFK Norrköping däremot, kan man alltid lita på.
Nuredin Bakiu deklarerade modigt det som alla redan vet, att laget inte håller allsvensk klass. Kristoffer Arvhage mumlade stött att det minsann får stå för honom.  Det är Snurre som är IFKs bästa spelare. Igår släppte han in 3 mål på mindre än 20 minuter. Men det var inte hans fel.
Jag önskar honom en bättre klubb till nästa säsong, det gör jag verkligen.

Läget i ligan: 

 1  Espanyol  6
 2  Valencia  4
 3  Almería  4
 4  Sevilla  4
 5  Getafe  4
 6  Villarreal  4
 7  Atlético Madrid  3
 8  Real Madrid  3
 9  Numancia  3
 10  Deportivo La Coruña  3
 11  Valladolid  3
 12  Recreativo de Huelva  3
 13  Osasuna  2
 14  Racing Santander  2
 15  Barcelona  1
 16  Real Betis  1
 17  Athletic Bilbao  1
 18  Mallorca  1
 19  Málaga  1
 20  Sporting Gijon  0

Källa: Marca.com



På återhörande.

 

Nina Ljung Fredman2008-09-15 12:42:00
Author

Fler artiklar om Spanien