Fuera de juego
Denna vecka diskuterar panelen skillnader mellan de stora ligorna i Europa. Tyvärr föll Italienred. bort på slutet men England-, Spanien- och Sverigred. ger sina synpunkter på det hela.
Deltagare:
Linus Sunnervik, Sverigered.
Henrik Landström, Englandred.
Tobias García, Spanienred.
Om vi lägger bort sandlådesnacket om vilken liga av Premier Leauge, Serie A och La Liga som är bäst. Vad finns det för för- respektive nackdelar med varje liga, på vilket sätt spelar de olika och vad kan de lära av varandra?
Linus:
- Det bästa är att du, i och med att de tre ligorna skiljer sig ganska kraftigt, har ett helt smörgåsbord framför dig att välja på. Premier League står för fart, intensitet, kamp och teknik på samma gång, något som går hand i hand med en hängiven supporterkultur vid sidan av. Spanska ligan är minst lika präglad av sin kultur; matcherna är på många sätt en kvällsunderhållning efter en trevlig tapasmiddag, kraven är att det ska vara underhållande och trevligt, kanske inte så mycket mer även om det har utvecklats. Krav på resultat är det å andra sidan i Serie A där passionen och vinnarmentaliteten finns. Här är man beredd att ta till oschysta medel för att vinna. Fotboll är kärlek, lidelse och dramatik. Jag tror det är svårt att ändra på dessa influenser eftersom fotbollen är en del av samhället och kulturen, men visst skulle ligorna kunna lära ett och annat av varandra. Arenorna i Serie A är inte de bästa, för att ta ett exempel.
Henrik:
- Du, detta var inte en ja/nej-fråga direkt. Jag ska försöka hålla mig någorlunda kort:
Premier League är enligt mig den mest attraktiva ligan, med en fart och fläkt som inte finns i något annat land. Förvisso sker det ibland brutala överfall som inte stävjas nog mycket, men över lag så tillåts man spela fotboll och om en spelare ramlar omkull så får han inte automatiskt frispark och det tilltalas jag av. Det finns moderna arenor, som dock gör att det kostar en hel del att se på fotboll i England. Och just pengarna är väl kanske lite av nackdelen. Jag kan förstå kritiker som menar att lagen tappar sitt fotfäste i historien när mångmiljarder tar över allt fler klubbar som sedan förvandlas till leksaker i smutsiga mäns händer.
Serie A målas ofta upp som kontrasten till Premier League. Här finns den "riktiga" passionen och du behöver inte vara höginkomsttagare för att kunna se på fotboll. Samtidigt är de flesta arenor rena DDR-ruckel, rasismen är utbredd och huliganerna styr över arenorna. Jag har hjärtat i den blåsvarta delen av Milano, och älskar varje besök i Italien. Jag älskar att en mittback som Materazzi har en lika vass vänsterfot som Kim Källström. Men halva domarkåren behöver bytas ut, eftersom du av de flesta domare fortfarande får frispark bara du snubblar omkull.
I La Liga har jag inget favoritlag, även om jag gärna tittar på Athletico Madrid och Barcelona när de sänds på TV. Därför känner jag att jag inte har ett nog bra underlag för att göra en kvalificerad jämförelse. Dock upplever jag att det finns en helt annan jämnhet i La Liga, som får som konsekvens att många Europatipskuponger kastas i ren frustration.
Vad kan de lära sig av varandra? Enligt mig måste Serie A och kanske också La Liga få bättre domare. I dagsläget är topplagen i Premier League de bästa i Europa och jag tror att det är för att de har en helt annan hårdhet i kroppen. T.ex. så får lag från Serie A får en chock när de lägger sig ner i Champions League, men inte får en frispark.
Tobias:
- Premier Leagues fördelar är som många redan varit inne på passionen som finns med i spelet. Intensiteten – det är full fart framåt med högt tempo i 90 minuter där spelarna verkligen ger allt. Ibland ger man för mycket, som en viss Danny Guthrie för någon helg sen. Sedan får man nu verkligen inse att Premier League är första ligan i Europa, i spelarnamn och framförallt rent ekonomisikt.
Minus kan man väl nämna att som Henrik säger så kanske man inte får frispark per automatik i England vilket ger ett mer ”flow” i spelet men å andra sidan så går det lätt åt andra hållet och går lätt till överdrift. Det jag också ser en nackdel är skillnaden mellan det stora lagen och det mindre stora lagen. Skillnaden mellan dessa lag är betydligt större i England jämfört med Spanien och Italien, det taktiska är inte lika utpräglat. Oftast så är det samma fyra lag som lirar i Champions League år efter år; Manchester United, Liverpool, Chelsea och Arsenal. Det mindre lagen är mycket mer naiva i sitt spel och kanske inte utnyttjar sina resurser så smart som det borde. Stoke kanske kan ha receptet för det mindre lagen – det måste bli mer taktiska och disciplinerade i deras försvarsspel.
La Liga: Det som var ett minus ovan blir då ett självklart plus. Här har vi lag som alla spelar positiv fotboll och den spanska är en liga där alla kan slå alla, botten kan slå toppen – det är inte lika förutsägbart som Premier League. Begreppet bollen är rund får sig en riktig frammarsch i Spanien. Fotboll ska vara vackert, oftast så räcker det inte med vinst – publiken kräver också sevärd fotboll. Man kräver alltså mer av lagen och det är en tanke som alltid tilltalat mig, jag blir inte nöjd och i extas efter en tackling vid mittplan. Jag vill ha mer, jag vill att spelarna ska få ut sitt maxkapacitet, använda sin teknik – passningsspel för att hitta ytor och spela vackert. Det är därför La Liga är La Liga och det är därför Spanien är EM-mästare för att det är detta spelet som präglar spelarna från en tidig ålder.
Minus i La Ligas fall är möjligtvis den låga domarstandarden, den måste definitivt förbättras. Många skulle även påpeka att stämningen på matcherna. Men jag är inte lika benägen att hålla med – visst skulle stämningen kunde vara bättre. Men å andra sidan så kan VEM som helst gå på en match i lugn och ro, den vanliga familjen kan gå på fotboll utan att tänka efter om det kan hända något på vägen. Detta är något man har jobbat inom spansk fotboll sen en åskådare dog i gamla Espanyol arenan Sarriá efter en kastad bengal träffat han eller när Pablo Zabaleta mördades av Frente Atletíco för några år sen. Ökad stämning = mer rötägg, tyvärr men det går hand i hand.
Serie A är ligan där resultat och vinster sätts före allt annat. Alla medel är tillåtna för att vinna – fråga Pippo Inzaghi annars! Dock så måste jag ändå medge att tränare som Spalletti och Prandelli börjar sakta men säkert förändra denna bild. Men det tar tid att ändra catenacciobeteendet i ett land som Italien. Catenaccion kan självklart också vara framgångsrik, men enklast vägen att vinna en match är genom att skapa chanser och inte genom att försvara sig i 90 minuter för att sedan hoppas att man tar vara på en fast situation eller halvchans.
Minus här är nog arenorna och våldet men även skuggan av korruption. Köpta matcher hit och dit, Moggigaten har skadat Italien hårt. Man har tappat många åskådare på senare år p.g.a detta. Trovärdigheten för Calcion har i mina ögon sjunkit rejält efter detta. Men som sagt Prandelli och hans Fiorentina är för mig en ljusglimt i mörkret!
Pengar och makt tar över mer och mer även i fotbollens värld. Inte minst i England där många klubbar köps upp av män med för mycket pengar på kontot. Vad tycker du om denna utvecklingen och vad är det som hindrar att det ska bli likadant i Italien och Spanien?
Linus:
- Jag håller med precis alla andra att det är en läskig utveckling, där ingen riktigt vet vad som väntar. Teoretiskt sett skulle det kunna bli en sjuk inflation i fotbollsvärlden om något stort miljardköp (ex. Cristiano Ronaldo till City) skulle genomföras, där flera klubbar hakar på med utländska investerare för att inte komma efter. Klyftorna mellan stora och små klubbar skulle växa.. Anledningen till att först har skett i England tror jag är för att de engelska klubbarna företagsmässigt ligger lite för alla andra klubbar; är lite mer exponerade i världen. Vi kommer nog snart få se ett spanskt lag gå samma väg. I Italien kan jag tänka mig att man är lite mer rädda om sina klubbar och deras identitet. Ägarna är stora män som inte släpper sina diamanter i första taget och konsekvenserna bland supportrar skulle nog kunna bli ännu mer dramatiska där.
Henrik:
- Jadu, tillåter man utländska ägare så får man ligga som man har bäddat. Spelarna tjänar ofantliga pengar och det finns oerhört många miljardärer med alldeles för mycket pengar i madrassen. Som jag skrev förut så kan jag förstå kritikerna, samtidigt tror jag många av dessa skulle jubla om en ryss kom med stora pengabingen och ville göra just deras lag till det bästa i världen. Jag vet faktiskt inte hur ägarförhållandena är reglerade i Serie A och i La Liga.
Tobias:
- Tycker denna utveckling är väldigt skrämmande. Money talks får verkligen en innebörd här. Och det är väl det som har lett till att man faktiskt tappat en del av stämningen i England, dyra biljetter till matcherna har lett till att fotbollen har gått från att vara arbetarnas sport till en mer businnes verksamhet. Nästa gång ni tittar på Manchester United ta en noggrannare titt på vilka människor som sitter vid långsidan när ett inkast ska tas.
Att ett spanskt lag ska kunna råka bli som Chelsea, Liverpool osv är mindre troligt, reglerna är inte lika enkla nere i Spanien, man har så kallade optioner i alla lag (förutom F.C. Barcelona och Real Madrid) där man måste köpa till sig majoriteten av dessa. Oftast så tillhör optionerna människor som känner starkt för klubbarna och är inte villiga att sälja till utländska ägare. Lagen är så kallade Sociedad Anonimas – enkelt förklarat så blir lagen företag. Man ska komma ihåg att inget spanskt lag är börsfört, så tillgängligheten för aktier och köpa andelar av en klubb är inte lika enkel. När det gäller Barcelona och Real Madrid skulle ingen Abramovich kunna köpa klubben av den enkla anledningen att det är föreningarnas medlemmar som äger klubben. I Barcelonas fall så är ägarna alla 135.000 medlemmar klubben har.
Vilken spelare från de andra länderna skulle du helst se i "din" liga och varför?
Linus:
- Det där är nästan en omöjlig fråga, men i en jämn och seg Allsvenska är det alltid lika uppskattat med artister, titta bara på trenden med alla sydamerikaner. En spelare som Cristiano Ronaldo vore inte fel att ställa på banan mot t.ex. Ljungskile. Skulle kunna bli roligt. Personligen tycker jag att det största av allt vore om Del Piero kunde komma och runda av ett år i Djurgården..
Henrik:
- Zlatan från Serie A, därför att han där skulle tillåtas använda sin fysik. I Italien blir han felaktigt avblåst säkert tio gånger per match, bara för att han är så stor och stark. Leo Messi från La Liga, för att han är så stark i kroppen och vansinnigt bra. Båda till Tottenham, tack?
Tobias:
- Jag skulle vilja se Lampard och Gerrard i spanska ligan. Jag är inte så säker på att dessa magnifika spelare skulle vara lika dominerande mot mer taktiska lag. Sedan skulle jag alltid vilja se Zlatan i Spanien, mer ytor mer anfallsfotboll skulle innebära mer mål för Zlatan.
Slutligen en tudelad fråga. Först det som vi i Sverige kallar fotboll. Allsvenskan. Hur långt bakom kontinenten ligger den egentligen och kommer vi någonsin få se ett svenskt topplag i Europa igen? Och finns det någon liga utanför Europa som kan mäta sig med de tre stora vi nu avhandlat?
Linus:
- Allsvenskan befinner sig just nu mycket längre efter de stora ligorna än för t.ex. fem år sedan. Nu var det inte så långt att IFK Göteborg tog sig till CL men det var mer en slump. Svensk fotboll är inne i en negativ spiral som måste vändas. Det kommer bli några tunga år nu innan de nya arenorna står klara, intresset kommer tillbaka och Allsvenskan blir en attraktiv produkt igen. Då kommer resultaten efterhand. Jag tror framför allt på två förändringar innan vi kan se resultat: träningsupplägget måste läggas om, inte minst på försäsongen, samt att vi måste ta tillvara mer på våra egna talanger än vad vi gör idag.
England - Italien - Spanien är topp-3, utan tvekan. Tyskland är fyra i dagsläget, om än med för dålig bredd. Frankrike verkar vara på gång igen efter några års stagnation. Holland känns inte lika vassa som förr. Ställ samma fråga igen om 10 år och vi har ett nytt land med i leken - Ryssland...
Henrik:
- Allsvenskan känns hopplöst efter, samtidigt som Kalmar FF gjorde en fantastisk bragd mot Feyenoord. Förut följde jag AIK med stor passion, men i takt med allt tjafs runt klubben så har bubblan spruckit. Numera när jag tittar på Allsvenskan så känns det bara bedrövligt. Ligan håller en fruktansvärt dålig standard, vilket kanske accentueras av att en brödratrio leder lilla Kalmar till ligaguldet om en månad. På 4:2 svarar jag nej.
Fråga fyra är lite konstig, vad ska jag svara? Klart att Boca och River Plate kan störa topplag i Serie A, men över lag håller ju brasse- och argentinaligan en klart sämre kvalitét än de europeiska toppligorna.
Tobias:
- Svensk fotboll måste sluta att vara så konservativ som den är idag. Att Robin Söder inte platsade i u-21 för någon månad sen är skandal. Att IFK var nära en CL-avancemang kan bero just på att man vågar ta fram unga spelare – unga spelare som kommer upp och har bättre teknik och passningsspel än många andra ”rutinerade” (som Lagerbäck pratar om så ofta, rutin, rutin och åter rutin) herrar. Rooney var 19 år i EM-04 och var en nyckelspelare för England, Zlatan var 21 när VM spelades i Japan och Sydkorea och han var där för att ”se och lära sig” som Lagerbäck uttryckte det. Nä, det ska sluta fega i Sverige och inte kolla så mycket på åldern och gå efter talang.
Det är ju Spanien, England och Italien som är topp 3. Utanför detta så är det väl sydamerikanska lag som kan konkurrera med dessa. En intressant statisktik är att se vinnarna av Copa Intercontinental eller VM för klubblag som det så fint heter nu. Där leder faktiskt den sydamerikanska kontinenten över Europa med 23-21. Värt en tanke, för visst är bollen rund tillslut ändå?
Hasta la vista!
