La esquina NT
Spanienredaktionens Tobias Garcia och Nina Ljung Fredman tittar lite framåt, lite bakåt och försöker summera en vecka som varken börjat helt eller tagit helt slut ännu. Denna veckan med utmärkelser, talangfabriker och Sporting.
Veckans kick
T
Fernando Zambrano blev alltså den förste tränaren att få sparken i årets upplaga av La Liga BBVA. En säsong som började på allra bästa sätt när man bortabesegrade Betis på Ruiz de Lopera stadion. Men efter det har det inte gått vägen för Spaniens äldsta fotbollsklubb.
Personligen hoppades jag på mycket mer av Recreativo. Tycker det hade (och har!) värvat klokt och har en stabil backlinje med spelare som Cesár Arzo och Beto och spännande namn offensivt som Jesús Vázquez, Nayar, Sisi och Adrián Colunga. Nu tar en gammal bekanting över Recreativo, nämligen Lucas Alcaraz. Alcaraz var ganska lyckosam då han tog över Recreativo året 2001-2002 och tog laget direkt upp till Primera División. Nu får vi se om han lyckas vända på skuttan. Själv hoppas jag på det – och att Adrián Colunga verkligen visar sitt rätta jag. Talang har han.
Veckans Vända kappan efter vinden: Berättelsen
N
Det här handlar inte om människan eller fotbollsspelaren Raúl. Det handlar inte om Real Madrids Zapater, utan om hans tillfälliga tillbedjare.
Inför matchen mot Espanyol i söndags pratades det en hel del om att nu gäller det för kapten Raúl att faktiskt visa att han är en man för startelvan ännu, då inledningen på säsongen för hans del varit skral. Snacksfären kring señor Gonzalez Blanco var en nervösare sådan, generellt var man missnöjd med hans prestationer på planen.
Och så gör han ett mål. Han nickar bollen i nät. Kvitterar till 1-1.
Sedan gör han det igen.
Kvitterar till 2-2.
Och någonting händer. Någonting som är skrämmande. För som genom ett trollslag har vinden vänt. Real Madrid spelade inte vidare bra mot Espanyol. Men plötsligt har en kollektiv masspsykos brutit ut, och den går inte att fly undan den.
Det är Raúl överallt. Och Raúl ÄR allt. Den tidigare välgrundade kritiken är som bortblåst. Av den minns ingen längre någonting, alla har alltid, dag ut och dag in avgudat Raúl. Han är en gud, en övermänniska, någon vars like genom världshistorien tidigare aldrig skådats. Någon som blir en definition av det sannare med kärleken.
Och framför allt. Något som varken är friskt eller hälsosamt.
Signerat: Nina García de la Fuente
Veckans talangfabrik
T
Barcelona utan tvekan. 7 spelare som formats i egna leden(Valdés, Puyol, Piqué, Xavi, Iniesta, Messi och Busquets) startade matchen mot Atlético Madrid – man kan inte mer än att hylla detta, att Bojan sedan hoppade in och blev den åttonde gör inte saken värre. Den jag har mest blivit imponerad av är Busquets, som lyckats peta både Yaya Touré och Seydou Keita. Han visar ett otroligt lugn i sitt spel och en enkelhet i sitt spel som gör det både vackert och effektivt, detta tillsammans med hans fysik gör han till en nyttig spelare i defensiven.
Varför detta då? Jo, för att Barcelona och Pep Guardiola gör en satsning på att ta fram spelarna från den egna leden, vilket är viktig för en klubbs identitet och stolthet. Jag tycker det är vackert och vågat att satsa på egna produkter. Man får känslan att Barcelona jobbar för Barcelona för att ta fram egna produkter och att Real Madrid jobbar för att hela ligan ska försörjas med spelare. För kan någon förklara för mig vad Saviola och Drenthe har som inte en viss Mata, Granero och Negredo har? Jag kan faktiskt inte förstå att man la ut stora pengar för en viss Drenthe samtidigt som man släppte Mata till Valencia. Samma sak kan man säga om Gago, man la ut stora pengar för honom och samtidigt ignorerade en spelare som De La Red som fick gå till Getafe för att bevisa klubben fel.
Veckans vinnare:
N
Marca har delat ut fina utmärkelser för tidigare prestationer. För första gången – och mycket riktigt – tilldelades Iker Casillas priset för bästa målvakt. Hans motsvarighet i Segunda Division blev Castéllons Carlos Sanchez.
Bästa målskytt som bekant den dåvarande Mallorca- och sedermera landslagsanfallaren Dani Güiza. Güiza slog som ni alla vet sedan följe med Luis Aragonés till Fenerbahce. I Segunda gick priset till forne Xerez-forwarden Yordi.
Xavi fick ett fint M tillägnat sig själv i egenskap av EM’s bästa spelare, David Villa var desto lyckligare lottad, som fick en egen pokal att hålla mellan händerna. Det är flottare att göra mest mål än att spela bäst, och nej, det är inte samma sak.
Villarreals Manuel Pellegrini (jag försökte förklara varför jag tyckte att det namnet var så roligt, men det gick inte, så jag bara lämnar det därhän) valdes till förra säsongens bästa Primera-tränare. Det kan man inte motsätta sig. Inte heller Sporting Gíjons Manuel Preciado var oförtjänt av utmärkelsen.
Det var en säsong för Manuelerna, den som vi lämnade bakom oss.
Det märkligaste rörande Marcas prisutdelning var att de hittat domare de var villiga att sätta en bästa-stämpel på. I ligan med världens sämsta domare håller den påstått bästa en mycket låg högstanivå.
För att inte förringa någon: Spaniens bästa domare heter Perez Lima och Megía Davila och inget annat.
Veckans Zlatan
Alla talar om Zlatans fantastiska klack. Och visst fasen är den vacker, kan inte annat än att hålla med. Men är det bara VI som tycker att det även gränsar (om den inte nu överskrider den!) till farligt spel?
Veckans Sporting: Gíjon
N
Hittills har det sett nattsvart ut för asturierna i La Primera, och visst har de mött namnkunnigt motstånd. Att förlora mot Real Madrid, Barcelona och Villarreal är inte katastrofalt. Men det kan sätta sina spår i psyket.
Och inte var det någon lätt match som väntade för David Villas moderklubb inför helgen. Mallorca är erkänt svårslagna hemma. De tappar sällan poäng på Ono Estadi.
Fast i söndags var det ändå dags då Sporting överraskande både tog ledningen, behöll den och dubblade den. Carmelo och Canella heter målskyttarna.
Och mitt i allt detta så gjorde Mallorcas Webo en tvättäkta Oliveira. Han sköt en straff rakt i famnen på målvakten. Det är bara att tacka och ta emot.
Veckans landskamper
T
I helgen blir det ingen La Liga (Liga Adelante har dock omgång!) i TV4 Plus. Det kanske ska passa på att fortsätta visa NHL matcher då? Nä just det, det är ju Canal + som äger rättigheterna för resterande 81 matcherna plus slutspel.
I vilket fall det är landskampshelg som gäller. Spanien åker till Estland och Belgien. Den sistnämnda blir ingen munsbit, Belgien har jobbat hårt med att få fram unga tekniska spelare något som belönades bl.a. med OS-spel tidigare i höstas. Spelare som Kompany, Fellaini, Defour kan nog göra livet lite surt för Spanien. Spanien å sin sida får tillbaka en viss Torres som åter igen har hittat formen i Liverpool, 2 mål senast mot Manchester City talar sitt tydliga språk. Villa har dessutom inlett ligan starkt, starkare än någonsin faktiskt. 4 mål på 5 matcher är hans basta inledning någonsin.
För min del så kommer det bli ett besök i grannlandet Danmark på lördag. Kanske inte någon höjdarmatch direkt; Danmark – Malta. Men för en fotbollsnörd som jag så finns det inga tråkiga matcher utan tvärtom, alltid roligt att få se fotboll på plats, det finns inget bättre. Vad kan man säga om Danmark? Det är mitt inne i en generationsväxling, har en krävande journalistkår som krävde seger mot Ungern senast. Kryss blev det och landslaget sågades totalt – lite skillnad från Sverige där man nästan ansåg att Albanien var helt plötsligt ett svårt lag att möta (ett tag trodde jag det handlade om Garrinchas Brazilien eller något..).
Danskarna återhämtade sig och gjorde en bragdmatch nere i Lissabon och lyckades på något märkligt sätt vinna över portugiserna. Så matchen på lördag är mycket mycket viktig för danskarna, då det självklart hoppas på att Sverige eller Portugal tappar poäng.
Veckans La Liga Adelante
Att finländare kan spela boll är något vi har tvekat på länge, javisst Jari Litmanen och Sami Hyppiä var duktiga. Men de har även en ung spelare på gång som faktiskt lirar i Sevilla Atletico. Vad kan han göra? Se detta här, sanslöst vackert och snygg.
Veckans…
… målvakt: Diego López, Villarreal. Trots att Villarreal inte spelade sin bästa match i helgen. Så vann dem, varför? Jo Diego López var riktigt bra mellan stolparna. För att vinna ligan så måste man ha en bra målvakt och det har ubåtarna.
…back: Carlés Puyol, Barcelona. Han har i år spelat vänsterback och imponerat, han har varit sig själv som mittback; kung – en av världens mest underskattade backar! Mot Atletí var han suverän som högerback, där han bl.a. bröstade fram till Messis soloräd som var sådär nära att bli ännu ett drömmål.
…mittfältare: Jesus Navas, Sevilla. Sålänge han inte faller så uträttar han små underverk så fort han får bollen. I söndags låg han bakom det mesta Sevilla skapade framåt mot Athletic. Och det säger inte lite, det.
...anfallare: Alvaro Negredo, Almeria. Ett mål och en framspelning i helgen i 2-2 matchen mot Getafe. Han var nära att komma i den spanska truppen, frågan är om chansen inte kommer i november?
…besvikelse: Kun Agüero, Atletíco Madrid. Det var nu det skulle avgöras enligt media, vem är bäst Messi eller Agüero? Svar, vi vet inte än, för en av dem visade aldrig upp sig. Vad Kun på Camp Nou?
…överraskning: Eliseu, Málaga. Två mål och en framspelning är Eliseus facit i 4-0 segern mot Recreativo. Hans snabbhet och bollbehandling var rena mardrömmen för Huelva laget, så pass att Eliseu kallas nu för Eliseu Bolt. Kommentarer överflödiga!
Veckans gaymjukporr
Spanska EM-spelare som ni aldrig sett dem förr. En video som har allt . Tro oss, allt! Klicka här om ni inte tror oss.
Hasta la semana que viene!
