Fuera de juego
Denna veckan är fokus tillbaka på ligamatcherna, Villa, heta derbyn och Segundan.
Deltagare:
Robert Johansson, Redaktör Spanien
Nina Ljung Fredman, Krönikör Spanien
Tobias García, Skribent Spanien
Alexander Engman/Rickard Petersson, Valenciared.
Kalle Nybacka, Villarrealred.
David Villa tar kommandot som Pichichi med åtta mål totalt och öser också in mål med landslaget. Hur bra är Señor Villa egentligen och hur långt kan han nå?
Robert:
- Jag är och förbli otroligt imponerad av Herr Villa som just nu ser ut att vara ostoppbar. Alla vet hur bra han är men det spelar ingen roll. Han gör mål efter mål efter mål.
Andra stora målskyttar har varit väldigt begränsade. Bierhoff/Klinsmann gjorde bara mål på huvudet, Papin med högerdojan, Lineker genom sin förmåga att läsa spelet och så vidare. Men David VIlla har alla dessa egenskaper. Han ser inte mycket ut för världen men väl på en fotbollsplan så levererar han ständigt.
Jag tror han skulle kunna göra succé i vilket lag och liga som helst. Får han bara vara skadefri så kommer han lätt att bli alla tiders spanska landslagsmålskytt, sorry Raúl.
Nina:
- Redan sedan tiden då han spelade i Zaragoza har David Villa varit en av mina absoluta favoritspelare.Det finns så mycket i honom; jag förstår inte varför han är så pass underskattad som man ändå måste säga att han är. Kanske beror detta delvis på att han är en mer anonym person privat än vad låt säga Zlatan, Cristiano Ronaldo och Fernando Torres är. Han ställer inte upp på reklambilder, säljer sig inte i den utsträckningen.
Vad gäller Villas potentiella räckvidd tror jag att det uteslutande är han själv som sätter upp sina gränser. David verkar så gott som oförmögen att missa mål. Att han hittills valt att stanna i Valencia hedrar honom; jag tror på inget vis att det förtar hans möjligheter som Pichichi eller hans chanser i landslaget.
David Villa är en av få kompletta fotbollsspelare. Förra säsongen låg han ner lite väl ofta, men det verkar han ha rest sig över nu, och där med har han raderat sin största svaghet. Hans passning fram till Mata i helgen kan ha varit en av de vackraste åtminstonde jag någonsin sett.
Villa for Guldbollen, Guldbollen for Villa. Om jag hade fått bestämma, vilket jag dessvärre inte får.
Tobias:
-Att spanska spelare är underskattade är inget nytt. Hade David Villa varit brasse så hade han uppskattas desto mer. Att Villa ska vara en av favoriterna för Guldbollen tar jag för givet, men vad France Football vill vet vi ju inte. En av tidningens högsta uppsatta gick ut igår och sa att Iker Casillas skulle aldrig kunna vinna Guldbollen. Men Villas form sista halvåret har varit hysteriskt bra med 35 mål på dem senaste 38 matcherna - detta talar för det mesta. Ia, ia, Villa maravilla!
Alexander:
- Det är naturligtvis väldigt svårt att säga därför att det ofta kommer fram spelare som gör ruskigt bra ifrån sig och öser in mål i början för att sedan dala och hamna i allt för stora formsvackor. Men eftersom att vi alla vet att Villa är en äkta målskytt in i benmärgen då han har snittat över ett mål varannan match i princip vart han än har spelat, så är det ganska uppenbart att dessa 8 mål på 7 matcher i ligan inte är en slump. Anledningen till att han gör fler mål nu än någonsin är att han aldrig har spelat under en tränare som skänker sådant lugn till laget utanför och på planen, Unai Emery. Han har gjort Valencia till en sammansvetsad grupp som spelar för varandra och det har hjälpt Villa väldigt mycket därför att han inte behöver ta lika mycket ansvar och ”bära upp” laget lika mycket som han har gjort förut. Nu när Albelda, Baraja även Fernandes har visat sig kunna spela riktigt bra på mittfältet så kan El Guaje fokusera enbart på att göra mål. David Villa kan anklagas för många saker, positiva som negativa, men framförallt är han en målskytt och om han inte har bevisat det hitills så kommer han att göra det under säsongen. Att han sedan har en sådan magi i sina fötter och kan skapa mängder av målchanser enbart genom att spela fotbollen som kommer naturligt för honom är bevis på hans storhet. Jag tycker att David Villa är en av världens tre bästa anfallare, vilka andra som är bättre lämnar jag för diskussion. Däremot är jag säker på att han kommer göra det som han har varit nära på men inte lyckats med förut, nämligen att vinna skyttligan. Jag tror att han kommer att sluta på 28 mål i ligan detta år. För Valencia är Villa en kung som ingen kan peta från tronen.
Kalle:
- David Villa är i mitt tycke en av världens absolut bästa och mest underskattade spelare, åtminstone av de riktigt stora. Det snackas mycket om spelare som Ronaldo, Zlatan och Torres, men i mitt tycke är Villa helt i klass med dessa lirare. Han har öst in mål under flera års tid, både i Valencia och i landslaget där han under sommarens EM visade att han tillhör den absoluta eliten. Och trots att Valencia underpresterade grovt ifjol så gjorde Villa sina mål.
Fortsätter han så här så tror jag definitivt att han kan bli en av de största spanska anfallarna någonsin. Han är ju inte direkt lastgammal heller vilket innebär att han har många, många år kvar inom toppfotbollen.
Sju matcher spelade och ett visst mönster har börjat gestalta sig. Fem lag rycker i tabellen och vi verkar få en tydligare topp än på länge. Vilket lag är du mest imponerad av såhär långt, kan något övrigt blanda sig i leken och håller alla fem nuvarande topplag säsongen ut?
Robert:
- Jag måste säga att jag inte trodde på varken Valencia eller Sevilla så högt upp i toppen i år men båda har ju med råge överbevisat mig. Som det ser ut nu så tyder heller inget på att något av lagen ska trilla bort från topp fem även om det kommer stå mellan Valencia och Real Madrid i slutändan tror jag. Det lag som har störst chans att blanda sig i är, surprise, Atlético men det vet vi ju alla hur det kan bli med det.
Annars så är ju faktiskt Málaga jäkligt heta nu och lätt den bästa nykomlingen för tillfället. En nykomling som kommit för att stanna. Se upp på La Rosaleda framöver!
Nina:
- Naturligtvis är det Valencia! Den resning de gjort jämfört med förra säsongen visar på enorm lagmoral och vilja, och får de bara vara tillräckligt skadebefriade tror jag mycket väl att de kan ta hemma alltihop. Visst finns det kvalitet i truppen, Silvas skada har inte påverkat laget alltför mycket och Mata har fått ta plats jämte David Villa, men skulle nämnda Villa bli långtidsskadad skulle laget bli lidande. Inte för att han är Valencia i sig själv, men för att han betyder så oerhört mycket för dem.
Som potentiell konkurrent där håller jag Barcelona, som verkar vara på gång på riktigt nu, och Real Madrid som aldrig, inte ens när de är som sämst, är att räkna bort.
Tobias:
- Jag imponeras mest av Pellegrinis Villarreal, tycker det är dags för andra lag att ta mer seriöst på ubåtarna. Sättet det axlar både Champions League och ligan imponerar stort på mig, det har en stor bredd i truppen (som utnyttjas väl) och dessutom ligans kanske bästa tränare i Manuel Pelligrini. Jag gillar även sättet det har att spela, fin offensiv fotboll och hela tiden söker sig framåt. Valencia gör enligt mig det jag hade förväntat mig så för mig är detta ingen skräll, det är ett topplag och denna inledningen bevisar bara att Koeman är en ganska så inkompetent tränare. Unai och Carcedo forstätter att göra det dom visade vara så bra på i Almeria - det får ut maximalt ur sina spelare i varje match, och då saknas det ändå en viss David Silva.
Alexander:
- Med risk för att verka partisk eftersom att jag är Valencianista, så är min ärliga mening att det är få lag som har imponerat i ligan, men ett av de som faktiskt har gjort det är just Valencia. Att gå från att ha haft en så fruktansvärt dålig säsong föregående år med tre tränarbyten så är det inget annat än imponerande att, med en helt ny tränare från en relativt liten klubb som Almeria, med ett lag där det enda nyförvärvet var Renan Brito, som spåddes vara andremålvakt och med så stora förändring i både spelstil och inom klubbens styrelse, att faktiskt gå ut och visa att detta endast har gjort laget bättre. På ett enda uppehåll har de utvecklats från idel förluster till att vara obesegrade i ligan, att vara ensamma ledare med fem raka segrar och ha ligans bästa målskillnad. Det är konstigt, förvånande, märkligt och helt otänktbart att det faktiskt skulle hända, men verkligheten är att det går otroligt bra för klubben och att spelare som tidigare har underpresterat i flera säsongen har kommit tillbaka och spelat som om de vore i sitt livs form.
Annars i toppen har vi Sevilla, Villarreal, Barcelona och Real Madrid. Jag gissar att dessa lag, kanske tillsammans med Atletico Madrid, kommer att vara de som stannar där uppe och byter placeringar med varandra. Så brukar det vara och jag ser inte att det kommer att bli några större förändringar.
Däremot hoppas och kanske till viss del också tror jag, att Almeria är det lag som kan vara med och försöka ta en bättre placering än den imponerande 8:e platsen förra året. Annars tror jag också att Espanyol kommer att visa sina kvalitéer även om de inte ligger speciellt bra till nu.
Kalle:
- Jag är ganska överraskad över att vi inte hittar några skrällar bland topplagen så här långt. Vi brukar nämligen bjudas på en del sådana, ofta ända in i slutet på säsongen, men redan nu ser vi ett tydligt toppskikte, vilket är ganska ovanligt i Spanien. Betyder detta att den spanska toppen blivit starkare? Jag tror det.
Real Madrid och Barcelona kör sitt sedvanliga race men i år har Valencia vaknat till liv igen. Lägg därtill att lag som Villarreal och Sevilla har växt till riktiga utmanare om titeln, vilket gör det hela lite intressantare. Det är väl egentligen bara Atlético som saknas där uppe, men jag är inte särskilt överraskad över att de inte ligger bättre till än vad de gör. Jag tror nämligen inte att Atlético lyckas kombinera ligan med Champions League vilket gör att de inte riktigt beblandar sig med toppen i ligan denna säsong. I CL kan de dock gå långt!
Säsongens hittills största överraskning är tveklöst Almería som jag inte trodde alls på inför säsongen, trots en makalös säsong ifjol. De har dock överraskat stort på mig och jag skulle inte alls förvånas om de är med och slåss om Europaplatserna även under denna säsong. Top-5 kommer dock i slutändan att bestå av de fem lag som befinner sig där i detta nu.
I helgens omgång är det stormatch i Andalusien i ett derby som ofta kommer i skymundan av Sevilladerbyt. Sevilla tar sin an provinsgrannen Málaga och känslorna är ofta lika heta som när Betis kommer på besök. En känslofylldmatch i all ära men vilket derby är egentligen hetast i Spanien?
Robert:
- Ser vi till derby som termen är menad - En match mellan två lag från samma stad - så säger jag utan tvekan Sevilla - Betis. Även om känslorna lagt sig på sistone så glömmer jag aldrig livet inför derbyt 2000/2001 då båda lagen låg i Segundan och spelarna under matchen jagade varandra med hörnflaggan som vapen. Detta trots att bataljen ägde rum runt lunchtid en söndag. Även Real - Atlético och Barcelona - Espanyol är härliga folkfester men de står sig slätt i jämförelse enligt min mening.
Nina:
- Derbyt mellan Betis och Sevilla har fått någon slags erkänd het-derby-status, och den går inte riktigt att ta ifrån dem, även om det senaste derbyt var det kanske tamaste jag någonsin sett; det var mer drag då IFK Norrköping och Sylvia möttes i Superettan förra säsongen. Nu representerar inte en match alla andra, och slaget mellan lagen som delat en hel stad i två kommer alltid att vara det främsta.
I Madrid är det förvisso starka känslor, detsamma gäller Barcelona, men det känns inte helt proportionerligt på fansfronten. Real Madrid och Barcelona har överlägset fler anhängare än vad Atlético Madrid och Espanyol har, vilket gör att dessa derbyn lutar över mer åt det ena hållet.
Sevilla - Betis känns mer jämnfördelat, naturligtvis smäller det högre.
Tobias:
- För mig så kommer den största matchen alltid att vara El Clásico. Den kommer alltid att smälla högre än allt annat, det är så pass mycket historia när båda dessa antagonister möts, stor rivalitet och passion emellan så att det slår allt. Hela landet pratar om mötet redan två - tre veckor innan den ska spelas. Men jag måste även säga emot Kalle lite där, just möterna Real Sociedad och Athetlic Bilbao brukar bli ganska så snälla, man tror att det är tvärtom men så är inte fallet. Uppe i baskien pratar man oftast väl om varandra och vill sina grannars bästa då det är viktig för Baskien att ha så många lag som möjligt uppe i högsta ligan. Snacket något år var till och med att om man kunde hjälpa något av lagen att klara sig kvar gentemot tre poäng i ett derby så skulle man göra det. Sevilla derbyt blev jag väldigt besviken på i år, men Barcelona - Espanyol har däremot växt på senare år. Tamudo hjälpte Real i titeljakten för något år sen och den senaste mötet i Montjuic är bland det bästa jag har sett på länge. Men! I brist på att bli lite partiskt, man ska inte glömma det kanariska derbyt. U.D. Las Palmas - C.D. Tenerife. Ett derby med passion i flöder, stor rivalitet, känslor och som lockar 32.000 åskådare i Segundan är något utöver det vanliga. Bevis har ni här.
Rickard:
- Definitionen ”hetast” har många dimensioner om man frågar mig. Om man vill ha det till det med den mest klassiska definitionen (tempo, krig, vilja, händelserikt osv) så får jag nog svara dött lopp mellan Real-Atleti och Sevilla-Betis. Däremot tycker jag att Barcelonaderbyt på senare år har vuxit fram rejält och blivit det ”bästa” derbyt. Detta av några olika skäl. För det första spelkvalitén. Barcelona, alltid sköna att skåda. Espanyol, ett riktigt bra lag och höjer sig ett extra snäpp när det blir derby. Hetsiga grannskapskänslor (men Boixos Nois klarar vi oss utan och deras bengalattacker) och inte minst för att dessa två lag är så fantastiskt duktiga på att lyfta fram sina ungdomsakademier upp i A-truppen. Barcelona har mer än en handfull världsspelare som kommer underifrån sin cantera. Espanyol har slussat upp riktigt fina talanger de sista åren men har inte fått stämpeln världsklass på dem, men dock är man rejält på gång.
Kalle:
- Den hetaste matchen är helt klart El Clásico mellan Barça och Real, men eftersom den inte kan klassas något riktigt derby så faller mitt val på El Derbi mellan Sevilla och Betis, även om det känts lite halvljummet på senare år. Annars är Baskienderbyt mellan Athlétic och Sociedad ett mycket hett sådant. Förhoppningsvis kan Sociedad gå upp till nästa år så att vi kan få ytterligare ett klassiskt derby i Priméran!
Segundan fortsätter vara helt osannolikt jämn. I dagsläget skiljer endast en seger mellan plats 14 och två. Hur är det möjligt att andraligan år efter år är så förtvivlat spännande?
Robert:
- Ja säg det. Men spännande är det. Cádiz som åkte ut förra säsongen hade väl bara 7-8 pinnar upp till fjärde-femteplatsen nånting. Och det är inte mycket på en hel säsong ska ni veta. Måste vara olidligt att härda ut som delaktig men underhållande som oberoende.
Att det är så fruktansvärt jämnt kan bara förklaras med att lagen är något sånär jämbördiga och att termen anfall är bästa försvar tillämpas på bästa sätt. Anfallsglada lag med målbegär ger målrika och varierande matcher där samtliga lag tar poäng rätt ofta.
Ett-två lag brukar rycka högst upp och kanske lika många i botten, sen är det jämnt skägg mellan resten. Man måste älska det!
Nina:
- Snart kommer denna jämnhet att vara ett minne blott; Zaragoza är på gång med åtta mål på två matcher, och alldeles strax drar de ifrån.
Nej, uppriktigt är det naturligtvis enormt svårt att svara på. Kvaliteten på de flesta trupperna känns ojämn, dagsformen har en än större betydelse för de här klubbarna. Man kan dra in ekonomin i detta, men det skulle inte vara riktigt sanningsenligt då man tittar på Murcia; den rikaste av Segundaklubbarna, som ligger på nedflyttning i skrivande stund. De kommer förmodligen att öppna plånboken i vinter, de kommer att tvingas göra det, och därefter kanske de rycker upp sig.
Utan ambitioner att verka enögd vill jag ändå drista mig till att säga att Zaragoza har den starkaste [bredaste] truppen då man lyckats behålla många av sina bästa spelare, Milito och Sergio Garcia borträknade.
Tempot är ett annat i Segundan, fotbollen mer fysisk, det är bara att beklaga att vi inte får se mer av detta vackra spektakel på TV.
Tobias:
- Det är faktiskt för att kvalitén är så pass bra i andra ligan. Det finns en drös av duktiga spelare i Segundan. Vad sägs om Oliveira i Zaragoza, Jorge soma avgjorde för Celta på Bernabeu för två år sen i Las Palmas, Xabi Prieto i Real Sociedad, Tote i Herculés, Alfaro (lån från Sevilla) i Tenerife m.m. Lagen i Liga BBVA är dessutom oftast svårslagna hemma, vilket bidrar till jämheten. Att ta två raka segrar i denna serien är en stor stor bedrift. Dessutom så är det extremt svårt att vinna en match, att vinna med 3-4 bollar är sällsynt, i Liga BBVA gäller det att jobba arslet (bokstavligt talat) i 90 minuter för att kunna kamma hem 3 poäng. Spelet är som Nina säger mycket mer fysiskt i andra ligan vilket också gör det tuffare för lagen att hålla sitt lag intakt och få kontinuitet vecka efter vecka.
Rickard:
- Förmodligen för att kvalitén skiftar så enormt när det är full sula framåt som gäller, vanligtvis också i de öppnande omgångarna. När serien väl börjar sätta sig fram emot jul är det de starka som tar täten. De lagen som har en trygghet bakåt, bakom sin frejdiga offensiv. Sedan kan man gneta sig igenom serien också och ändå gå upp. Hur kan man annars förklara Levantes två blixtsejourer i La Primera de fyra senaste åren? Upp och ner som en jäkla jojo. Tack men nej tack, i år ser vi gärna andra lag upp.
Kalle:
- Man ska komma ihåg att även högstaligan är väldigt jämnt. Jag tror helt enkelt att det är så det är i Spanien. I Segundan är det dock inte lika stora ekonomiska skillnader mellan lagen, så därför blir det också väldigt jämnt över hela serien. Lagen är helt enkelt så pass jämna på så många plan att det blir jämnt även i tabellen. Segundan innehåller för övrigt förbaskat många intressanta lag i år och känns hetare än på länge!
Adiós!
