CL: Ålborg – Villarreal 2-2
Tre mål som alla kan klassas som fotbollskonst föll i den andra halvleken, och Villarreal som hade chansen att säkra avancemang ikväll står inför två ganska skakiga avslutningsmatcher.
Fuentes-spöket håller i sig. Ända sedan argentinarens comeback mot Ålborg i förra mötet har Villarreal förvandlats till ett lag som är inblandade i extremt målrika matcher. 4-4 mot Atletico, 0-5 mot Ejido och senast 4-1 mot Bilbao och det var nog många som hoppades på att trenden var på väg att vända.
Pellegrini startade med vad som måste anses vara bästa laget efter de yttre förutsättningarna i dagsläget med skadorna på Nihat och Eguren, för att nämna de garanterade startspelarna. Hur som helst, Senna drog på sig långärmat, handskar och kaptensbindeln, sen var det bara att gå ut på ett kolsvart Jylland och köra.
Första halvlek
Efter att först ha letat stream i en kvart – och fått tag på en med engelska kommentatorer – guld värt – så kunde undertecknad börja följa kampen. Det visade sig att AaB haft tre ganska ofarliga skott på mål innan jag kom in i bilden. Det jag faktiskt såg dominerades dock av Villarreal. Senna har första farliga chansen med ett långskott som Zaza måste lämna retur på. Backarna gör dock ett bra jobb och Llorente hinner inte fram till bollen i tid, utan den rensas undan.
Sen var det mest Giuseppe Rossi på båda sidorna av mynten. Först drar han iväg på en kontring. Javi Venta och Pires hänger på, på varsin kant. Rossi släpper bollen till Venta tio meter innan straffområdet, får tillbaka, avancerar in i straffen och slår ett inlägg som går till hörna för de gula. Senna piskar in den och Llorente hittar en fri yta 5 meter från mållinjen, möter med högerfoten men Zaza står rätt i målet och kan reflexrädda. Returen nickas även den av Llorente, men den här gången blev det inte lika farligt. Inspark slutar det hela med.
Det dröjde dock inte så lång tid innan det var dags för en kontring med Rossi i huvudrollen igen. Me vi tar det från början: Villarreal anfaller, men vägrar ta djupledslöpningar så man förlorar bollen. Istället gasar Ålborg på och anfaller friskt. Ett inlägg som nickas undan av Gonzalo hamnar på Javi Ventas fötter, som i sin tur fördelar bollen vidare till Pires. Bobby sätter fart från halva egen planhalva, och drar iväg på en löpning som en gammal gooner som jag själv blir tårögd av. Ålborgspelarna hänger inte med, och Pires spelar till Rossi som hängt med till höger om fransosen. Rossi tar emot bollen strax utanför straffområdet, dribblar sig förbi första AaB-försvararen, sidesteppar den andra och pangar på. Mål! 1-0 till Villarreal, ganska otagbart nere i Zazas högra hörn.
Halvtid
Efter en minuts tilläggstid är det så dags för halvtid. Jag tänker på att Ålborg inte haft någonting att komma med, och jag förstår inte riktigt hur de kunde göra tre mål på oss senast (egentligen vet jag - Fuentes.). Det känns i alla fall som om Villarreal bestämt sig för att täppa till med ett seriöst försvarsspel den här gången.
Andra halvlek
Danskarna måste haft ett ordentligt halvtidssnack, ty man kommer ut till andra halvlek som ett helt nytt lag. Aggressivt, anfallsglatt och hårt slitandes. Och det dröjer inte länge förrän den nya mentaliteten ger utdelning. Villarreal vet inte riktigt hur de ska hantera den intensivare pressen och finner sig ständigt i försvarsspel.
Efter tio minuter in i halvlek nummer två klackar Caca fram Jeppe Curth som utnyttjat att Javi Venta står och sover en meter nedanför övriga försvarare och drar till direkt på volley. Pang och boom, 1-1 sitter stenhårt upp mot Diego Lopez högra kryss, och det är totalt välförtjänt.
En liten stund senare har namnfavoriten Bögelund ett ypperligt tillfälle att sätta 1-2 efter slarv av Senna i uppspelsfasen, men den bereste högerbackens avslut går några meter över målet. Och strax därefter har Caca ett gyllene läge att göra mål, men hans nick från nära håll blockeras ut till en resultatlös hörna.
Pellegrini inser att det är dags att agera, och gör så. Två byten på kort tid: ut med Pires och in med Cani, samt Guille Franco in för Rossi. Dags att dra ned tempot och samtidigt sätta hårt mot hårt.
Pellegrinis drag fick önskad effekt. Danskarnas dominans och intensiva pressande kom av sig totalt, och Villarreal kunde ta över taktpinnen. Inte nog med det, en av inhopparna skulle dessutom hamna i målprotokollet.
Det var efter en frispark av Senna som Joseba Llorente snappade upp bollen utanför straffområdet, lobbade över samtliga spelare in i den yta han samt alla andra spelare nyss lämnat. Guille Franco var med på noterna och var snabbast i startblocken. Mexikanaren löpte med bollen, tog ned den på bröstet och avslutade direkt i luften distinkt nere i Zazas högra hörn, 2-1 på allra vackraste manér var ett faktum!
Några minuter senare går tidigare nämnda farliga Ålborgspelaren Caca i backen. Han hade knockats av en Villarrealarm och behövde behandling. Danskarna på läktaren började skandera hans namn, och jag undrade för mig själv en stund vilket lag som gör det mesta av det namnet i en ramsa? ”Caca, klapp klapp klapp” eller ”Siam venuti fin quà, per vedere segnare Kaká” á la Milan?
Det var en världslig fundering, skulle det visa sig. På frisparken som följde klev nämligen Anders Due fram med en vänsterfot minst lika duglig som Rossis, i just det här läget. Från 25 meter, rakt upp i Diego Lopez vänstra kryss. En frispark i världsklass, 2-2 och det är bara att buga sig och inse att vi inte ska vinna den här matchen.
Extra klart blev det konstaterandet sent in på övertiden, när Guille Franco rivs ned i straffområdet efter att ha tagit sig förbi sin försvarare. Domare Bertrand Layec dömer dock inkast till Villarreal (bollen rensades nämligen undan). Än en gång faller vi på att vi inte är ett ”riktigt storlag” än (se Gerrards svanhopp igår mot Atletico). Och än en gång är undertecknad oerhört nöjd med det.
Gruppen
Manchester United kvitterade sent till 1-1 mot Celtic genom Ryan Giggs, efter att hemmalaget tagit ledningen via en stilig lobb av Scott McDonald (blir det mer skotskt än så?) vilket innebär att poängavstånden i gruppen inte ändrats alls. Villarreal och Man Utd är fortfarande 6 poäng före Celtic och Ålborg. Enda skillnaden är att bottenlagen nu inte får förlora en enda poäng till för att ha en chans att ta sig vidare.
Matchstatistik
Ålborg: Zaza; Bögelund (Nielsen, 74’), Olfers, Jakobsen, Pedersen; Enevoldsen, Augustinussen, Due; Johansson; Caca (Risgard, 78’), Curth (Saganowski, 71’)
Villarreal: Diego Lopez; Javi Venta, Gonzalo, Godin, Capdevila; Pires (Cani, 61’), Senna, Edmilson (Mati Fernandez, 82’), Cazorla; Rossi (Guille Franco, 64’), Llorente
Mål och videolänkar:
0-1 Rossi, 41’
1-1 Curth, 54’
1-2 Guille Franco, 75’
2-2 Due, 81’
Gula kort:
Ålborg: Curth
Villarreal: Godin, Guille Franco, Cani
Skott: 12 – 16
Hörnor: 5 – 2
Bollinnehav: 47% - 53%
Matchstart: 2045, 5 november 2008
Spelplats: Energi Nord Arena, Ålborg, Danmark
Domare: Bertrand Layec (Frankrike)
Källa: Uefa.com , Marca.com
