Reflektioner efter debyt
Så här dagen efter har man hunnit smälta den sagolika match vi fick se igår kväll. Många tankar snurrar i huvudet. Här följer lite reflektioner efter Derby Valenciana.
Vi bjöds precis som väntat på fantastisk underhållning när Valencia och Villarreal igår ställdes mot varandra i den allt mer prestigefyllda kampen om Valencia-regionens bästa lag. Vi brukar få se mycket mål när dessa två lag ställs mot varandra, och det fick vi göra igår med.
+ för målskyttet
Villarreal har haft enorma problem med målskyttet på sistone. Ett mål på de de tre senaste inför Valenciamatchen imponerar inte, även om det varit mot tre toppkonkurrenter. Dessförinnan gjorde man förvisso tre mot Getafe, men det är ett tag sen sedan dess. Därför var det skönt att laget kunde göra tre baljor igår, även om det hade varit underkänt att göra mindre med tanke på antalet chanser man skapade, hela 23 stycken. Mest oväntade målskytt: Fabricio Fuentes. Mest väntade: Joseba Llorente.
- för försvaret
2-0-underläge efter 10 minuter efter ytterst svaga försvarsingripanden, då kan man inte vara nöjd. Grejen är bara den att det fortsatte matchen ut, även om det stabiliserades något i andra halvlek. Diego Godín har sett ovanligt skakig ut på sistone, och stackars Gonzalo fick utgå halvvägs in i den första halvleken på grund av skada. Jag lider verkligen med killen, ska han någonsin få förbli frisk? Jag blev dock otroligt överraskad över Fabrico Fuentes spel. Visst, han kommer in helt fel i ett antal dueller, men han överglänser Godín där bak och gör dessutom mål! Innan januarifönstret är över måste en mittback inhandlas in för att den här säsongen ska sluta bra.
- för Sebastián Eguren
Inför matchen skrev jag att Eguren var tvungen att göra en bra match för att Villarreal skulle vinna. Det gjorde han inte. Eguren slog knappt en pass rätt, hängde inte alls med Valencias kvicka anfallskvartett och var som vanligt övertaggad och kom helt fel in i duellerna. Han ska vara glad över att det bara blev ett gult kort innan han byttes ut mot Edmilson i halvtid. Edmilson som faktiskt ordnade upp spelet, och som sista halvtimman spelade ensam som defensiv mittfältare när Villarreal ville framåt. Kul att se! Men skärpning Eguren! Bättre kan du.
+ för Ariel Ibagaza
Den lille trollkarlen var nära att göra ett riktigt drömmål vid ställningen 1-0, men Renan kunde stöta ut hans lobbförsök till hörna. Annars var det Ibagazas förmodligen bästa insats i Villarrealtröjan så här långt. Framförallt hans första halvlek var en fröjd att skåda. Till skillnad från Pires så bidrar Ibagaza med kvickhet, och hans passningsspel är inte fy skam det heller, om man säger så. Jag hoppas Ariel hittat formen på allvar nu och att det fortsätter på samma sätt.
Santi Cazorla i en svacka?
Mot Real var han helt under isen, och mot Valencia var han svagast av de offensiva spelarna på planen. Santi ser ut att sakna självförtroendet och flytet som han hade tidigare i höstas. Nu stämmer långt ifrån allt för honom. Vi får hoppas att den spanske landslagsmannen hittar tillbaka till den bländande form han visat upp tidigare, för det lär behövas.
Helvetesschemat är över
Gårdagens poäng innebär att Villarreal är tillbaka inom top-6, och det är fortsatt rekordjämnt där uppe. även om det är fem pinnar upp till Sevilla på andraplats. Villarreal har den senaste månaden ställts mot Sevilla, Barcelona, Real Madrid och Valencia. Facit blev en poäng, men nu är helvetet över. Nästa match är mot Mallorca, därefter väntar Osasuna. Nog känns det som att klättringen tillbaka till toppen börjar nu. Men det blir en svettig avslutning i maj. Då väntar samma helvete igen...
