Fuera de juego
2-0 på England, U21-EM, Raúl och Espanyol
Deltagare:
Robert Johansson, Redaktör Spanien
Pär Isacson, Espanyolred.
Sebastian Strömberg, Getafered.
Efter övertygande 2-0 mot England är de flesta spanjorer lyriska men hur mycket kan man egentligen värdera segern? Den engelska ligan är tvivelsutan en av de bättre i världen men håller landslaget samma klass?
Robert:
- Visst är segern i sig meriterande men i dagsläget inte mer än att Spanien lyckas besegra Nordirland hemma. Så bra är inte England. Eller snarare, så mycket bättre är Spanien. Det engelska landslaget har inte sin bästa period just nu trots spelare som Beckham, Rooney, Gerrard och Lampard. Kanske är något nytt på gång att byggas upp men jag tror också laget blir lidande av att Premier Leauge har så många utlänningar i lagen. Det gynnar inte precis den egna brittiska fotbollen.
Pär:
- Nej, engelska landslaget håller inte samma klass som engelska ligan, men de leder trots det sin VM-kvalgrupp med fyra raka segrar, precis som Spanien. Och det är ett stolt folk, en fotbollsnation som tar sig själva på stort allvar och inte ger bort någonting gratis. Spaniens seger är klart meriterande och befäster la seleccions ställning som absolut topp i Europa. Viktigt också att fortsätta på vinnarspåret - det känns som att ju längre man håller tveksamheterna borta desto starkare blir la seleccion.
Sebastian:
- På den frågan måste jag säga både ja och nej. Visst hör England till världseliten inom fotbollen, men enligt mig hör dom inte till de fyra bästa fotbollsnationerna i världen. Dit hör Tyskland, Brasilien, Italien och Argentina. England håller absolut samma klass som Frankrike, Nederländerna och Spanien gör, men jag anser inte att England är riktigt i samma klass inom landslagsfotbollen som inom klubbfotbollen. De senaste åren har man inte motsvarat förväntningarna som engelsmännen har på sitt lag, trots att dessa ofta är orimligt höga. Man deltog t.ex. inte i förra årets EM i Schweiz och Österrike.
U21 EM i Sverige närmar sig med stormsteg. För spanjorernas del innebär det matcher i Göteborg mot Tyskland, England och Finland innan det bär av mot en eventuell final i Skåne. Vad förväntar du dig av mästerskapet i Sverige och vad har Spanien för chanser i turneringen?
Robert:
- Ser man till Spaniens möjliga lag så finns det ju alla möjligheter i världen att ta hem hela kalaset. Oavsett om de redan etablera a-lagsspelarna (Sergio Ramos etc.) medverkar eller ej. Med killar som Bojan, Mata och Diego Capel så ska det bara bli succé ändå!
Pär:
- Spaniens chanser är goda, men Tyskland och England är inga enkla motståndare. Självförtroende och framgångskänsla kan nog sprida sig ner i åldrarna från herrlandslaget och höja ungdomarna något snäpp. Trots att tillfälligheter förstås kan avgöra en sån här kort turnering tror jag att Spanien vinner gruppen, slår Sverige eller Serbien i semin, och ställs mot Tyskland eller Italien i finalen. Personligen tycker jag att det ska bli oerhört kul att följa mästerskapet - det är ju här de kommande säsongernas storstjärnor i de stora ligorna ska få sina genombrott.
Sebastian:
- Även om jag inte följt med lagen som tog sig till turneringen i Sverige så skall det bli intressant att se hur Sverige klarar av att ordna en så stor turnering som detta faktist är. Jag tror att Spanien har goda chanser i turneringen, särskilt med tanke på tränaren Juan Ramón López Caro, som har bra rutin av fotbollen på denna nivå. Det skall också bli intressant att se hur Getafes Esteban Granero och Miguel Pallardó klarar sig.
Raúl blev i helgen den meste målgöraren genom alla tider i Real Madrid. Vi har tidigare diskuterat Raúl och hans karriär men om vi vinklar det på landslaget en (sista) gång för alla. Ska Raúl vara med i la Selección? Varför/Varför inte?
Robert:
- Raúl är ett unikum i Spanien och i stort sett både Real Madrid och la Selección personifierad. En legend kort och gott. Trots detta måste jag säga att jag tycker han gjort sitt i landslaget. Med spelare som Fernando Torres, David Villa och Dani Güiza i truppen så finns det helt enkelt inte plats för Raúl. Tråkigt men sant. Och är det inte egentligen inte bättre att komma ihåg Raúl för det han redan gjort i landslaget istället för att tänka på det han skulle kunna göra?
Pär:
- Det är svårt att inte gilla Raúl, även om man inte gillar Madrid. Målrekordet är enormt stort och killen verkar dessutom vara riktigt sympatiskt. Men några saker talar emot Raúl i landslaget i min bok. Den viktigaste är att han inte behövs - han är inte ett bättre alternativ än Fernando Torres eller David Villa i landslaget. Raúl känns inte heller som en spelare som man har på bänken och slänger in för att förändra en matchbild, där är David Silva ett bättre alternativ. Ett annat tungt skäl är att han åldersmässigt är på väg ut, till skillnad från konkurrenterna om anfallsplatserna.
Sebastian:
- Jag anser att så länge han har kvaliteten att hållas kvar i landslaget så skall han få speltid, nu har han ju dock inte presterat alls lika bra i landslaget som i klubblaget, så det är nog en fråga för del Bosque.
En fråga som vi också tidigare diskuterat är diverse bottenlag och hur de ska göra för att vända sin trend. Nu har (o)turen kommit till Espanyol. Det blåvita Barcelonalaget ligger nu sist och riskerar faktiskt att oväntat åka ut, trots ett bra lag. Hur kan det komma sig att Espanyol inte fightas högre upp i tabellen och hur ska säsongen räddas?
Robert:
- Jag är högst förvånad att Espanyol ligger där de ligger. Precis som jag var över Zaragoza förra säsongen. Tyvärr är det heller inte mycket som talar för att Barcelona har två lag i högsta divisionen nästa säsong. Laget har helt enkelt inte presterat. Och det har straffat sig. Spelare som Raúl Tamudo, Ivan de la Peña och Kameni betyder för mycket för laget och i år har de inte klarat av att motsvara förväntningarna. Och nu väntar ligans topplag...
Pär:
- Det ser riktigt mörkt ut nu. Skulle vara enormt tråkigt om Espanyol får spela sin första säsong på den nya fina arenan i la segunda. Espanyol har ju varit med okej i de flesta matcherna, spelat jämt både mot Barça och Madrid, men torskat. I det läge som uppstod är Pochettino ett perfekt val för tränarrollen, omtyckt av supportrar och spelare. Pochettino har dessutom värdefull erfarenhet från förra gången då Espanyol var riktigt illa ute, säsongen 05-06, då som mittback. Målskyttet är ett problem. Tamudo har varit för mycket skadad som vanligt och Luis Garcia har inte fått spela så mycket på topp. Att ytterbacken Sergio Sanchez har gjort lika många mål som dem båda är talande. Viktigare än Tamudo är Ivan De la Peña som när han är på humör ensam kan göra skillnaden med sina öppnande framspelningar. En seger skulle betyda oerhört mycket, det skulle kunna innebära att allt lossnar. Men att den skulle komma i helgen mot Barça känns lite avlägset, och sen väntar Real Madrid, och sen Villareal...
Sebastian:
- Redan förra säsongen så placerade Espanyol sig på den nedre halvan av tabellen, på en tolfte plats och säsongen före det hade man en elfte plats. Dock har klubben ännu rejäla chanser att komma över strecket, man är bara tre poäng under strecket. Många lag som man inte hade väntat sig att de skulle slåss om nedflyttning har tvingats göra det, och många har klarat sig, men några har också fallit ner en division (t.ex. Real Zaragoza). Jag tror att Espanyol kan vända den negativa trenden, speciellt då man fått en ny start med en ny tränare.
Hasta Pronto!
