Lär känna Villarrealredaktionen: Rookien Patrik
Som ett led i att ni läsare ska få lära känna SvenskaFans allra mest passionerade och bästa redaktion kommer ni under de närmaste dagarna att få ta del av små minireportage om Villarrealredaktionens skribenter. Allt för att lära känna personen bakom pennan. Nu dags för Patrik, helt grön på den gula redaktionen.
Namn: Patrik Dahl
Ålder: 23 väldigt, väldigt snart.
Född, uppväxt, bor: Karlskoga, pluggar i Göteborg sen -06
Varför fastnade du för Villarreal?
Det hela började någon gång sommaren -04. Jag satt med min brorsa på ett sunkigt internethak i Peñiscola, Spanien. Efter 12 semestersomrar i Peñiscola känner jag till den här staden och dess omgivningar som det vore min egen bakgård, tror jag åtminstone. Hur som helst, mitt slösurfande resulterar i att jag letar upp de spanska La liga-lagens hemorter med hjälp av UEFAs hemsida. Okej, man är ju skapligt pantad om man inte insett vilka städer storlagen kommer ifrån, men det finns ju några klubbar som är lite mystiska, eller i alla fall städerna de här lagen kommer ifrån. Vem med normal hjärnkapacitet vet till exempel var Vigo eller Getafe ligger? Till min förvåning inser jag att ett lag som heter Villarreal kommer från en liten håla utanför skitstaden Castelló som man av någon anledning kallar Vila-Real. Ballt, tänker jag, och snokar upp lagets officiella hemsida. Ännu mer förvånande är att det ligger en stor bild med en glatt gäng med en buckla och någon text om Intertotocupseger och säger något till brorsan i stil med att ”Öh, du, visste du att de finns ett lag i La liga som kommer typ ifrån Castellon!? Dom har tydligen vunnit Intertoto”. Här börjar resan mot den stora kärleken.
Åren har rullat på, numera är Villarreal ett sjukligt intresse. Familjen semestrar fortfarande i Peñiscola, som ligger sex mil från Vila-Real, så regionen känns som mitt andra hem och ubåten mitt lokala lag.
Vilken spelare vill du helst ha i klubben - anyone!
Det finns ju många fantastiska fotbollsspelare ute i världen, många som kostar ofantligt mycket pengar. Jag tycker att stor del i det vackra med Villarreal är klubbens litenhet. Jag har varit i staden några gånger och insett att om man spelar i Villarreal C.F. gör man det antagligen inte för de vackra omgivningarnas skull. Inte heller för den stora lönen, och på det sättet tycker jag att man ska fortsätta växa. Inte för explosivt, inte med hjälp av oljemiljardärer. Därför är det också viktigt att man köper spelare som matchar det mottot. Sammanfattningsvis är det väldigt svårt att svara konkret på frågan, eftersom jag tycker att Villarreal i nuläget ska ge fan i att värva färdiga superstars. Det är ju här vi gör superstars!
Men, jag som ny redaktionskollega kan ju inte komma här och vara översittare och inte svara på frågorna, så jag drar till med Lukas Podolski, som är en fantastisk fotbollsspelare och spelar med hjärtat. Han har precis vänt hem till F.C. Köln efter några utskällda säsonger i en utav världens största och rikaste klubbar. Skiter det sig i Köln finns stora möjligheter att värva en riktigt bra spelare till kanonpris, tänk Forlán. En annan av mina personliga favoriter är Emil Johansson från Bajen. Karlskogapöjk, snabb, offensiv, ytterback. Kommer att spela i svenska landslaget inom kort. Inget skulle sitta bättre än Emil i Villarreal!
Vilken spelare vill du helst inte ha i klubben - anyone!
Nu när jag har haft min utläggning om vilken typ av spelare jag vill se i Villarreal kan jag ju försöka göra det ännu mer konkret; inga spelare som byter lag efter fetast checkhäfte. Därav säger vi ”nej tack” till halva Premier League, en ännu större del av Serie A och väldigt många andra av världens stora spelare. Det vore ju mindre festligt om Llaneza och Roig fick för sig att värva Adebayor, som till och med Arsenals fans var kloka nog att tvinga bort.
Ditt bästa Villarrealminne?
Det finns en bisarr historia om hur jag har skaffat mig en stor idol här i världen. Hans namn är Javier Rodriguez Venta och är världens bästa högerback i världens bästa Villarreal. Det finns många anekdoter från mitt liv som fan av Javi Venta, men den starkaste är när jag mötte honom den där sommardagen på träningsanläggningen i Vila-Real. I bästa Backstreet Boys-fjortismanér utbrast jag ”Javi” i en ohyggligt ljus ton och fick ta ett foto med honom. Det låter ju helt sjukt att jag väljer det här som det bästa Villarrealminnet, men å andra sidan har ju min tid med Villarreal inte erbjudit så mycket dåliga minnen. Det är en guldkantad framgångshistoria, so far, vilket gör att de riktigt stora sakerna kanske suddas ut i takt med att vi hela tiden blir bättre.
Nämnde jag att vi slagit alla stora lag i Spanien och att vi mött världens bästa fotbollslag, Manchester United, fyra gånger och att de aldrig slagit oss? Det är fan inte dåligt för en klubb från en liten keramikhåla utanför Castellón.
Ditt värsta Villarrealminne?
Har aldrig varit på El Madrigal för en livematch, har inte ens sett Villarreal på bortaplan live. Det grämer mig nästan varenda dag. Skandalöst.
Utöver Villarreal - vad klappar ditt hjärta för i livet?
Sport i allmänhet, fotboll i synnerhet. Min flickvän sen snart fem år kanske ska stå med också? I övrigt gillar jag musik. Jag brukar försöka leva ett inrutat liv med någon form av spontanitet och äventyrlighet, vilket gör att det blir en del resor, livematcher och konserter. Dock på tok för få eftersom livet som student inte erbjuder några större ekonomiska fördelar, om man säger så.
På vinterhalvåret är jag coach/personlig assisten för Sveriges ballaste hockeylag, Chalmers Blue McRangers, som kom dyngsist i den lägsta, ”riktiga”, hockeydivisionen i Göteborg förra året. Men det är bara att ta nya tag!
Baraja eller Albelda?
Är ni helt körda i roten!? Jag väljer Baraja, för han e sämre och har dessutom lite kultstatus från PES-tiden i mitt kompisgäng. Och så ser han lite skönt korkad ut, alltid med lite halvöppen mun. Tur att jag inte fick välja på Marchena, då hade all hell broken loose. Där har vi ju en riktig tomte.
