Så går det för Atlético de Madrid - del I
Atléticoredaktionens medlemmar tycker till om sitt favoritlag, här är den första delen av två som presenteras under det pågående landslagsuppehållet.
Ligapremiären är avklarad, transferfönstret är igenbommat och det är landslagsuppehåll efter en omgång av La Liga. Allt är precis som vanligt när den spanska ligan kör igång efter sommaruppehållet, konfekten försvinner direkt efter premiären och vi får tålamodigt vänta i ytterligare en vecka för att se vårt kära Atlético de Madrid. För att råda bot på lite av ligaabstinensen plockar redaktionen fram kristallkulorna och tittar framåt mot det som väntar runt hörnet, men först en analys av det som hänt i Atléticolägret den senaste tiden.
1) Torsk i ligapremiären mot Málaga med 3-0, vad var det som hände egentligen? Var Atlético så dåliga som siffrorna säger, eller var det bara det defensiva solkustlaget som hade råflyt? Abel Resino påstod ju efter matchen att Málaga hade en och halv målchans och gjorde tre mål! Eller vilar det en förbannelse över Atléticos försvarsspel, där man gång på gång släpper in pinsamt enkla mål…
Bobban
Har inte sett matchen, men de jag har talat med säger att Atético de Madrid spelade bra ända fram till Málagas första mål. Men sedan tappade man i skärpa och kreativitet, då man inte hittade några lösningar på den blåvita muren som fanns framför deras straffområde. Hemmalaget var ju sjukt effektiva, gjorde mål på nästan samtliga målchanser och de som från början inte ens var en målchans.
Det visar åtminstone hur sanslöst viktigt är det att man håller koncentrationen i försvarsspelet och speciellt i en match där man ligger på framåt för att få ledningen. Det om något är ett dilemma som verkar drabba alla försvarare som drar på sig den rödvitrandiga tröjan och detta måste man jobba betydligt hårdare med om man ska kunna bli framgångsrika. Det håller helt enkelt inte att släppa in rena bjudningar om man har ambitionen att hänga på i toppen.
Joakim
Underskattning? Överskattning av sin egna förmåga?
Vad som står klart är att Abel Resinos mannar inte gjorde sin största match i karriären. Spelarna såg håglösa, oinspirerade samt trötta ut, ska sanningen fram så var Málaga CF klasser bättre än ett för dagen väldigt frustrerande bortalag.
Till skillnad från många andra tycker jag att Juanito har gjort det bra under sin första tid inom organisationen, men frisparken som han drar på sig vid 2-0-målet är under all kritik då det trots allt är en ensam motståndare gentemot två försvarare, sådana målchanser får inte uppdagas så enkelt om man vill nå toppen.
Tyvärr känns det också som att Simão Sabrosa har börjat dala från sin topp, portugisen känns inte alls lika farlig som han gjorde för ett, två år sen och det är oroväckande då Atlético verkligen inte behöver en till anonym kantspringare. Läge för José Antonio Reyes?
Diego Forlán må också vara en målskytt av rang, men i vissa matcher lyckas han inte med någonting och i mötet med Málaga CF visade han prov på ett horribelt passningsspel, bollmottagande och faktiskt också engagemang, även om övriga lagkamrater inte heller gjorde något större väsen av sig.
Nu hoppas jag att laget tar sig samman och börjar prestera för att på så vis återigen kunna utmana i toppen. Hemmamatchen mot Real Racing Club de Santander följs av möte med FC Barcelona, UD Almería och Valencía CF, sju poäng behövs nog för att man inte ska tappa mark i det hela från första början. Klarar dem det?
Zoran
Det var helt enkelt en sån där dag när ingenting gick Atléticos väg, man hade fler chanser än motståndarna, men det var Málaga som stod för effektiviteten. Problemet ligger i att man bjuder på tre mål. Vid det första står Heitinga, Ujfaluši samt Juanito och upphäver offsidefällan. De andra målen kommer på fasta situationer, ett inslag som Atlético är väldigt svaga på och det förvånar mig att ingen tränare har lyckats rätta till detta, så har varit fallet under ett antal säsonger nu. Vid det andra målet är Atléticos man-mot-man markering värdelös då Málaga-spelarna har utmanövrerat försvararna redan innan Dudas frispark och Reyes står bara och tittar på sin motståndare. Ujfaluši blir bolltittare på det sista målet efter väldigt dåligt försvarsspel och Asenjo misstimar sin utrusning. Laget fungerar helt enkelt inte som en grupp i försvarsspelet och släpper in riktigt onödiga mål.
Värmen spelar också en ganska viktig roll, även om genomsnittssupportern antagligen tycker att de borde klara av det här med hetta. Heitinga verkar inte helt fokuserad med tanke på en eventuell försäljning och de sydamerikanska spelarna skulle iväg med ett flyg till sina respektive destinationer bara någon timme efter matchen. Laget är helt enkelt inte tillräckligt fokuserat och anpassar sig dåligt till matchens karaktär. Ett ganska mediokert försvar blir ännu sämre då..
Andreas
Missade (tack och lov?) matchen, så någon längre analys blir det inte från min sida. Däremot känns det som att det typiska Atlético finns kvar; att man torskar mot sämre gäng, men höjer sig flera snäpp i de större matcherna.
Sen är det ju så att Atlético knappast har lika bra defensiv som offensiv, och att ledningen blundar för att förstärka där bak är minst sagt konstigt enligt min mening.
Hur som helst så förväntar jag mig att man går ut och kör över Racing i nästa match för att visa att Málaga-matchen bara var en engångsföreteelse.
2) Atléticos sportchef Pitarch och hans vapendragare Humle och Dumle är åter i skottlinjen efter ännu en usel affär, där man sålde den holländske landslagsmannen John Heitinga efter att transferfönstret slagit igen i Spanien och en ersättare inte kunde köpas in till högerbackspositionen. Något som leder fram till att Atlético ska spela höstsäsongen med sex mittbackar och en ytterback. Hur upprörd är du över affären på en skala ett till tio?
Bobban
Om sanningen ska fram är jag inte speciellt upprörd över att holländaren försvinner från klubben. Då han inte visat upp ett försvarsspel som gör att han ska vara en man för startelvan. Han har haft en sanslöst loj inställning i många matcher, där han gång på gång har uppvisat upp ett bristfälligt agerande i den ädla konsten försvarsspel. Av någon konstig anledning hamnar holländaren nästan alltid på mellanhand och alltid på halvdistans från sina motståndare. Han missar att följa med den övriga backlinjen när den går framåt för att ställa motståndarna offside. Skulle han någon gång gå upp i rygg på sin motståndare, ja drar han ofrånkomligen på sig en frispark.
Heitinga har i och för sig rätt skapliga inlägg och krossbollar som offensiva attribut, men det väger inte upp att han ska skulle ha stannat kvar i klubben.
Det som gör mig upprörd är att man genomförde affären så sent att man inte kunde få tag på en ersättare till högerbackspositionen.
Joakim
Jag har fattat tycke för Heitinga sedan hans ankomst tack vare hans inställning och tendens att försöka nå en anfallare med sina uppspel, något som övriga försvarare inte hanterar i samma utsträckning. Någon större högerback är han dock inte och jag har gång på gång förbannat både Javier Aguirre och Abel Resinos taktiker med att inte spela Tomáš Ujfaluši ute till höger, tjecken gjorde som bekant det mot Valencia CF och stod tveklöst för sin bästa insats i den vackraste av tröjor.
Man har förvisso två ytterbackar i Luis Perea men framförallt i Juan Valera, kanske kan den sistnämnde få sitt genombrott?
Är det tänkt att Perea ska agera högerback är det hela en fruktansvärd affär, låter man istället Ujfaluši eller Valera ta plats som en av två ytterbackar kan det godkännas, Heitinga var inte en högerback som kunde hantera det offensiva spelet som behövs för ett lag som Atlético.
Zoran
Jag kan förstå att man vill ha mångsidiga försvarare som kan täcka upp på vissa positioner om en lagkamrat skulle bli skadad, men det jag inte förstår är hur man gång på gång undviker att ta itu med den här frågan. Atlético saknar en bra högerback då varken Perea eller Valera behärskar att spela här, de har helt enkelt inte vad som krävs för att bli en modern ytterback. Man hade hela sommaren på sig att förstärka laget med en högerback, men García Pitarch misslyckades - igen. En dynamisk ytterback gör inte bara försvaret säkrare, men öppnar även upp en hel del ytor hos motståndarna längs kanten - det har man inte nu och därför kan inte laget lita till att ytterbackarna skall ge en till dimension i spelet.
Det måste helt enkelt till en ytterback i vinter, dags att börja scouta ordentligt, för det är där som klubben gör sina största misstag..
Andreas
Som jag sa tidigare så kan jag inte förstå varför Atlético-ledningen inte förstärker defensiven. Istället försvagar man den genom att släppa iväg Heitinga. Nu värvade man visserligen Juanito, men att det är någon vidare förstärkning vill jag inte påstå. Han har inte visat det än i alla fall.
Det är tunt på ytterbacksplatserna, och jag tycker det vore helt rätt att ge Juan Valera chansen. Han gjorde, som jag förstod det, bra ifrån sig i Racing Santander förra säsongen och för närvarande ser jag honom som det bästa alternativet som högerback.
3) Några kommentarer gällande Atléticos spelaromsättning eller Altas y Bajas i övrigt som bland annat innehöll fyra återvändare i kvartetten, Jurado, Reyes, Santana och Valera, en stormålvaktstalang i Asenjo, samt en rensning bland de stora lönekuverten såsom Maniche, Luis García och Seitaridis?
Bobban
Atlético de Madrid genomgår ett ekonomiskt stålbad, och man behöver inte vara Einstein för att inse att man inte har samma ekonomiska muskler som det båda spanska giganterna Barcelona eller Real Madrid. För visst vill man se att laget som kom fyra förra året hade förstärkts på ett bättre sett än vad som nu är fallet. Nästan halva spelartruppen var till salu i somras, men i slutändan var det bara två spelare man lyckades få betalt för, Coupet och Miguel.
Hetinga var inte transferlistad och var därför inte inkluderad i samlingen med oönskade truppmedlemmar såsom, Reyes, Valera, Santana, Pernía, Jurado, Maxi, Luis Garcia, Coupet, Pablo och Perea, som samtliga är kvar i klubben, då ingen annan förening var beredd att köpa loss dem till efterfrågat pris. Det om något säger väl hur slagkraftig ledningen innerst inne tycker att dagens trupp är. Sedan att man numera efter att transferfönstret har stängt hävdar att man har en mycket slagkraftig trupp är bara nonsens, för vad ska de säga. De är ju skyldiga att hävda detta, trots att det är rent och skärt skitsnack från ledningens sida.
Joakim
Jag är framförallt glad över att man gav återvändarna en ny chans, spelare som Jurado och Reyes är spelartyper som kan förändra en matchbild. Jag hoppas också på att Reyes kan hitta tillbaka till sitt rätta jag och visa upp samma spel som han gjorde i Sevilla FC och Arsenal FC, man vet vad han har i sig och det är frustrerande att se hans svårigheter med att hitta tillbaka.
Cléber Santana gillade jag redan för två säsonger sedan och han gjorde det stundtals väldigt bra i RCD Mallorca, ett fullgott komplement till det centrala mittfältet. En av mina personliga favoriter, Jurado, har också återvänt och det är ett stort glädjeämne inte bara för mig utan för laget, teknikern är en väldigt bra spelare som definitivt har potentialen att bli något stort.
Slutligen ska Sergio Asenjo ska bli väldigt, väldigt kul att följa, han har visat prov på ett stabilt målvaktsspel hittills.
I övrigt var det väldigt skönt att få se spelare som Giorgios Seitaridis, Maniche och Luis García strykas ur trupplistan, trion gjorde inte många själar glada under sina respektive perioder i klubben och man gjorde det enda rätta när man antingen sparkade eller sålde dem.
Zoran
Asenjo är utan tvekan sommarens stora förstärkning, något som han även har visat under en del matcher på försäsongen. Överraskningen står Cléber för, men då måste han ta chansen när han väl får den, man kan inte bara glimra till som inhoppare när de röd-vita leder. Jurado kan bli en väldigt bra tillgång, men då måste han få en chans att visa upp sig och jag ser honom gärna i en lite mer avancerade roll på mittfältet. Han är duktig, men saknar kontinuitet i sitt spel just nu.
Det är bara bra att Atléti har gjort sig av med Maniche, Seitaridis och Luis, det var man tvingade att göra eftersom de inte presterade eller kunde uppföra sig.
Andreas
Sergio Asenjo är solklart Atlético de Madrids bästa värvning den här sommaren; en redan nu riktigt bra målvakt som kan bli något riktigt stort i framtiden.
Sen är det som sagt bra att man vill värva in försvarare för att förstärka defensiven - men är verkligen Juanito en klassvärvning? Jag ska inte såga honom för mycket, men hitintills har han inte imponerat på mig.
Kul att få tillbaka namn som Jurado och Valera från lån. De två, tillsammans med de andra två i Cléber Santana och Reyes, gjorde ett bra jobb i sina respektive klubbar de var utlånade till. Det skulle däremot inte förvåna mig om de inte gör någon succé nu, de är ju tillbaka i Atlético...
Vad gäller spelarna som försvann - muy bien. Ett litet frågetecken kring försäljningen av Heitinga, bara.
4) Abel Resino tog över som tränare i början av februari och lotsade fram Atlético de Madrid till en fjärdeplats i våras och fick förnyat förtroende av ledningen. Är den gamle stormålvakten rätt man för Los Rojiblancos?
Bobban
Visst kan man ha synpunkter på Abels taktik, men ingen kan ta ifrån hans förvandling av laget under vårsäsongen. Även om en viss Diego Forlán är den enskilt största anledningen till att laget till slut klättrade upp till en fjärde plats. Men jag gillar framförallt hans intentioner med hög press och det balanserade mittfältet, där både Raúl García och Paulo Assuncao jobbar box till box. Dessa två herrar ger vår fantastiska offensiva kvartett stor offensiv frihet, då man täcker upp luckorna bakom om man skulle tappa bollen. Att spela med en utpräglad offsidefälla kräver fullständig koncentration och kommunikation inte bara i backlinjen, utan även övriga spelare i laget måste vara beredda när man tar steget upp i banan. Så att lyftningen inte blir meningslös och motståndarna blir fria med målvakten. Man får även annan positiv effekt av att spela med en hög backlinje, att laget blir mer kompakt och inte lika utspritt över planen som det var under Aguirres ledning.
Abel Resino är en vinnare och han ska få fortsatt förtroende minst säsongen ut!
Joakim
I många aspekter är han det. Med tanke på det taktiska och tekniska är jag övertygad om att Resino kan leda klubben till högre höjder, det är i laguttagningarna som jag tvekar. Han väljer gång på gång att inte använda Tomáš Ujfaluši ute till höger, låter Maxi Rodríguez starta trots en undermålig form, använder sig av Simão Sabrosa som frisparks- och hörnläggare, det är små saker som jag irriterar mig över.
Till att börja med är Ujfaluši så mycket bättre som högerback, där tjecken också kan utnyttja sitt offensiva spel. Maxi Rodríguez bör petas till förmån för antingen José Antonio Reyes eller Jurado, spelare som i alla fall har kapaciteten att kunna utmana och på riktigt komma runt sin bevakare. Slutligen har Simãos fasta situationer gått ner sig rejält det senaste året och jag kan för mitt liv inte förstå varför ingen annan får chansen.
Bortsett från detta, Resino är en väl strukturerad tränare som allt som oftast vet vad han gör, han kan motivera spelarna och har även en uttalade spelidé till skillnad från sin företrädare. Länge leve Resino!
Zoran
Jag tycker att Abel personiserar Atlético ganska väl, då tänker jag inte på att han har en karriär som målvakt inom klubben innan han anställdes som Aguirres ersättare. Atléti har gjort sig kända för att kunna slå de bästa för att sedan klappa ihop mot de som anses vara i det lägre skiktet av Primera - det är på så vis som han visar upp sin bästa och sämsta sida som tränare. Ibland kan han göra väldigt fina taktiska drag för att sedan blanda det med några väldigt konstiga beslut, två exempel; Porto borta förra säsongen då man knappt gjorde någon ansträngning (så kändes det nämligen) att gå vidare och Barcelona hemma när Atléti neutraliserade katalanernas höga press samtidigt som man vände 0-2 och 2-3 till seger 4-3.
Undertecknad älskar hög press och anfallsinriktat spel, men då måste man spela in samtliga lagdelar så att var och en vet var de skall stå när Atléti pressar motståndarna. Ibland fungerar det, ibland blir det katastrofala följder, ibland frågar man sig om spelarna klarar av utföra Abels direktiv. När det gäller att ta upp canteranos till seniorlaget så är jag väldigt glad över att han är tränare, han vet hur det är att ta sig upp från B-laget och bli en del av A-laget. Canteran kommer bli mycket viktig i framtiden pg.a. Atléticos ekonomiska situation och klubben har en grupp av canteranos som bara väntar på att få chansen.
Andreas
Så länge som klubbens målsättning (att vara bland de fyra bästa) uppfylls så råder väl frid och fröjd, som jag ser det. Något som jag däremot pekat på tidigare vad gäller Abel Resino är hans offensiva taktik och att det stundtals läcker lite defensivt. Med Atléticos kämparglöd och inställning i de stora matcherna kan man släppa in ett par mål och ändå vinna, men mot lite sämre gäng...
Del II publiceras på måndag!
