EL: Villarreal - Lazio 4 - 1
I en match där allt gick vägen för Villarreal togs den under hösten tidigare ineffektiviteten igen med en brutal effektivitet, och plötsligt har man ett riktigt bra utgångsläge inför de två avslutande matcherna i gruppspelet. Det kan dock ha blivit en dyrköpt seger då två nyckelspelare utgick skadade.
Ett skadedrabbat Villarreal ställde upp med Diego i målet, med en backlinje bestående av Angel, Gonzalo, Godin och Capdevila framför sig. På mittfältet saknades både Senna och Cazorla, vilket ledde till att Bruno och Eguren agerade doble pivote och Cani och Pires flankerade de båda. På topp startade Llorente och Nilmar.
Innan matchen hade börjat hade Villarreal gjort sitt första mål, ungefär. Pires stänkte in en ettan med en frispark som gick förbi allt och alla (möjligen rörde den Nilmar), och målformen från Tenerife-matchen satt minsann i. En minut efter målet blir Baronio i motståndarlaget utvisad och romarna får en allt annat en trevlig start på matchen. Värre skulle det bli, för tio minuter efter utvisningen rullar Cani in 2-0 bakom Bizzarri i målet. Och för att strö lite extra salt i Lazios öppna och blödande första-femton-minuter-sår avslutas deras helveteskvart med att Diakité fäller Nilmar i straffområdet och att Pires sätter den efterföljande straffen. En hyfsad början för Villarreal som i stort sett gjorde mål på allt och ingenting.
Men den första halvleken blev inte bara en enda lång lyckoramsa för de gula, eftersom att Gonzalo dumt nog väljer att plöja ner Rocchi i straffområdet så illa att inte bara straff tilldöms, utan att till och med det röda kortet åker upp. Plötsligt är det tio mot tio och med en straffspark har Lazio hux flux fått en gratischans in i matchen. Straffläggaren Foggia väljer dock att slå en riktigt usel straff, så den av Gonzalo utdelade back-into-the-game-vouchern utnyttjades inte alls så väl som den skulle kunnat användas.
I den andra halvleken börjar min stream att fungera. Passande nog när allt det roliga verkar vara över. Tidigt i andra halvlek byts Diego Lopez ut mot Xavi Oliva. Diego ska ha dragit på sig en skada i den första halvleken, men med tanke på att han stod ut hela den första och sprang av planen till synes obehindrat borde det inte vara någon större fara på taket. Matchen leddes med 3-0, så det var nog mer en försiktighetsåtgärd, eller möjligtvis en barmhärtighetsåtgärd, för som vi har väntat på att få se Xavi Olivas horribla frisyr på planen. Tänk Ravellis 94-frisyr, fast vattenkammad bakåtslick – och ännu mindre hår – så har vi Olivas frisyr. Grande.
Minuterna senare får vi dock en skada vi ska vara riktigt oroliga för. Llorente fastnar med sin fot mellan marken och Kolarovs ben, och baskens fotled vrider sig i en riktigt obehaglig vinkel. Att se Joseba bäras ut gråtande på bår var inget som lugnar en heller. I värsta fall är det en bruten fotled vi har att göra med, och då blir det nog tyvärr inte mycket spel för Llorente denna säsong. Vi får hoppas att det kanske ”bara” är ett ledband som blivit uttänjt eller liknande, även om det inte är särskilt mycket att hoppas på. Istället för Llorente kommer Marcano in för att förstärka backlinjen, där Eguren lirat mittback efter Gonzalos utvisning.
Lazio byter tidigt i andra halvlek in Kolarov och Zarate, och att den sistnämnde inte startade matchen var nog tur för Villarreal, för han var nära att på egen hand helt jämna ut matchen. Dock skulle han bara lyckas en gång, efter att Capdevila pinsamt missat en rensning och Oliva gjort ett tveksamt ingripande vid Zarates efterföljande skott. Målet kom med ca 20 minuter kvar av matchen och gav upphov till en viss oro hos de gulklädda. En exakt likadan situation som vid målet uppstod snart igen. Capdevila missade, Zarate drog till – men denna gången gjorde Oliva istället en svettig räddning. Lazio hade även en farlig frispark av Eliseu som Oliva vaket styrde undan.
Men istället för Lazio-kvittering var det Villarreal som skulle få det sista ordet. Cani blir fälld, straff döms, och inbytte Rossi gör mål. Minuterna senare blåses matchen av och Villarreal tog en mycket välbehövlig seger. Och i och med att Salzburg bara fick oavgjort mot Levski har faktiskt Villarreal en chans att vinna gruppen, då man nu ligger tvåa på sex poäng bakom österrikarna på tio.
Nu känns det äntligen som att det som laget spelmässigt tidigare förtjänat faktiskt trillar in. Villarreal hade klart färre skott på mål än Lazio idag, men ändå tar man en målmässig utklassningsseger, varav två av målen är straffmål. Flyt kallas det, och det saknades verkligen i det förra mötet i Rom och har saknats hela hösten, men nu verkar det ha infunnit sig.
Avslutningsvis vill jag bara uppmärksamma alla oroliga läsare därute att jag personligen kommer att agera fredsmäklare i den konflikt som nu kommer uppstå på Villarrealredaktionen mellan hardcore-Livorno-fanatikern Kalle Nybacka och Ultra-lazialen Jonas Jacobson. Det kommer att bli smutsigt, men någon måste göra det. Jag vill tacka Robin Andersson på Lazio-redaktionen för att dessa uppgifter kom fram. Tack vare den grävande journalistiken kommer jag nu att kunna avstyra en intern redaktionskatastrof.
AUPA VILLARREAL!
Mål: Pires (2', 15') Cani (13') Rossi (83') - Zarate (70')
Bollinnehav: 48 - 52 %
Utvisningar: Gonzalo i Villarreal, Baronio i Lazio
Gula kort: 2 - 5
