Inför (EL) Sporting Clube de Portugal – Club Atlético de Madrid *uppdaterad med uttagen trupp*
Massiv stöd väntar dom grönvitrandiga

Inför (EL) Sporting Clube de Portugal – Club Atlético de Madrid *uppdaterad med uttagen trupp*

Dags för returmatchen i Europa League’s åttondelsfinalen, en svår uppgift men inte omöjlig väntar dom grönvitrandiga. 0-0 är ett farligt resultat, bortalaget går vidare vid oavgjort med mål, medan Sporting måste vinna för att gå vidare. Vi kan vänta oss ett drama på José Alvalade på torsdag kvällen!

Sporting hade den klart bästa målchansen i den första matchen. Liedson träffade ribban med ett lobbförsök i den första halvleken. En match där Sporting spelade i ca 60 minuter med en man mindre, och två – fyra minuter med två man mindre då Grimi, först, och sedan Tonel vart utvisade. Med tanke på förutsättningarna så lyckades Sporting göra en mycket bra match, hemmalaget fick aldrig igång sina stjärnor och man såg väldigt tama ut. Något som jag inte tror vi kan räkna med att se på torsdag kväll igen!

Atlético de Madrid såg som sagt mycket tama ut, det kändes som om man saknade ett kollektiv, det var som om man väntade på en individuell prestation från någon annan. Men när man hade bara en pigg Reyes och tre osynliga stjärnor i Simão, Forlan och Aguero, som hade två hyfsade målchanser. Så fick man inget större uträttad, känslan man fick var att spelarna i Atlético de Madrid trodde att för eller senare skulle allt ordna sig, det var ingen som visade vilja att ta en extra löpning för att skapa passningsalternativ till bollhållaren.

Atlético de Madrid vann sin ligamatch i måndags, men man gjorde det utan att imponera igen. Quique Flores ställde upp med Gea i mål, backlinjen bestod av Ujfalusi, Perea, Dominguez och Lopez. På mittfältet ställde han upp med två ”krigare” Assunção och Garcia, medan på flankerna ställde han upp med Jurado och Simão. Anfallsduon var den samma som startade mot Sporting senast, nämligen Forlan och Aguero. Precis som mot Sporting så visade man upp en rätt tråkig fotboll. Det gick inte fort och det var rätt fantasilöst spel. Ännu en gång var Simão oerhört blek, och det vart inte bättre när han i andra halvleken vart utvisad.

Men man lyckades vinna matchen till slut, spelet vart något bättre i spel med en man mindre och framförallt så fick man igång ett snabbare passningsspel när Ibrahima bytes in med en halvtimme kvar att spela. Ibrahima gjorde vad dom andra lagkamraterna inte gjort, nämligen ta den där extra löpningen för att skapa ytor åt sig själv men även åt sina lagkamrater. Målet kom sent in i matchen, i den 78:e minuten, Jurado fick på en drömträff och gav hemmalaget en viktig seger, betydelsen av segern kunde man se i Quique Flores som gjorde en ”Mourinho” och sprang ut och firade med sina spelare Juarados mål.

Sporting i sin tur kommer från en match där man under den första halvleken presterade sin bästa fotboll på riktigt länge. Till skillnad från sina motståndare så spelade man en fartfylld fotboll där man lät bollen göra det största arbetet. Man spelade på en eller max två tillslag på bollen, vilket gjorde att motståndarna inte hann med alla förflyttningar man tvingades till. Efter 20 minuter hade Sporting en 3-0 ledning och matchen var mer eller mindre vunnen. Man slappnade av under andra halvleken och ett tag kändes det lite farligt, men efter att man släppt in reduceringsmålet så satte man upp farten igen och kunde med visst besvär kontrollera matchen och vinna till slut med 3-1.

En annan skillnad som jag kan se mellan dessa två som gör upp om en plats i Europa League’s kvartsfinal är att Atlético de Madrid för stunden känns mer beroende av sina individuella spelare än vad Sporting gör. Visst är vi beroende av våra individualister vi med, men för tillfället så är vi ett lag med en oerhört bra lagsammanhållning, vilket gör att man hjälper varandra, något som jag i dessa två sista Atlético matcherna inte riktigt kunnat se.

Carlos Carvalhal har nu en tuff uppgift inför returen, precis när han fått ordning på försvarsspelet så tvingas han byta ut halva försvaret. Tonel och Grimi avstängda då dom visades ut i den första matchen, med Carriço som stort frågetecken inför returen så skall det bli oerhört intressant att se vad den utskällda, hånade och bespottade Sporting tränaren hittar på. Pedro Silva och Caneira känns som två spelare som tillsammans med Veloso kommer vara lösningen på detta problem. Alla tre kan starta, men det känns som den minst troligaste. Jag tror att Caniera går in som mittback och att Veloso får spela som vänsterback. Skulle Carriço mot all förväntan starta matchen så tror jag att Caneira kan ligga bäst till att spela som vänsterback, men Pedro Silva kan mycket väl bli den som får förtroende till slut.

0-0 är ett lömskt resultat för hemmalaget i returmatchen, självklart så får det ses som en klart bättre resultat än att ligga under. Detta får mig att minnas tillbaka två säsonger sedan, vi kom från Champions League, slog ut Basel relativt enkelt för att sedan ställas mot Rangers! Vi fick 0-0 borta och sedan hade vi inte ork veckan efter och förlorade hemma med 0-2. Så vi får ta denna match på allvar, vi får se upp med Atlético de Madrid som känns kunna komma till sitt bästa när man får ligga på kontringar. Trots att Forlan är kallare än denna vinter vi haft i Sverige denna vinter, trots att Aguero ser tam ut, trots att Simão kommer att bli bemött med burop vid varje bollkontakt, precis som Reyes så är detta ett lag som vi måste respektera och se upp med!

Uttagen trupp
Rui Patrício, Pedro Mendes, Daniel Carriço, Anderson Polga, Pedro Silva, Adrien, Izmailov, Saleiro, Vukcevic, Marco Caneira, Matías Fernandez, Tiago, Postiga, Miguel Veloso, Pereirinha, João Moutinho, Liedson, Abel e Nuno Reis (A-junior).

Arena: José Alvalade, i Lissabon
Domare: Knut Kircher (Tyskland)
TV & Tid: SIC kl 21h05, torsdag 18:e mars
Stream: Rojadirecta, MYP2P

Luis Alterluis_alter@hotmail.com2010-03-17 20:11:00
Author

Fler artiklar om Sporting Gijon